Sök:

Sökresultat:

4163 Uppsatser om Förlust av talet - Sida 28 av 278

Kan en svalglambÄ göra skillnad? : En retrospektiv studie av tal hos patienter opererade med svalglamba? vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 2000-2011.

Velofarynxinsufficiens (VFI) inneba?r en nedsatt fo?rma?ga att under tal och fo?dointag sta?nga till mellan mun- och na?sha?la vilket leder till ett avvikande tal. Operation med svalglamba? a?r en metod som kan anva?ndas fo?r att behandla VFI och tidigare forskning har visat goda resultat avseende dess effekt pa? talet. Dock menar vissa forskare att operationen kan ha negativa effekter och att den bakomliggande orsaken till insufficiensen kan pa?verka graden av framga?ng.

Medias bild av socialtjÀnsten i arbete med vÄrdnadsÀrenden

Sexmissbrukets underliggande orsaker skiljer sig Ät och detta beror pÄ flera faktorer som exempelvis internet, alkohol och droger. Denna studie behandlar sexmissbrukets utveckling under Ären 1990 till 2000. Studiens syfte Àr att visa pÄ den samexistens som begreppet anses ha med andra missbruk som visas genom de faktorer som kommer att nÀmnas i studien. Studien som Àr en litteraturbaserad översikt bygger pÄ sex artiklar och en rapport som analyserats utifrÄn systemteorin. Studien visar att sexmissbruk kan tolkas pÄ olika sÀtt beroende pÄ den mÄlgrupp som kommer i kontakt med begreppet.

Staten och legosoldaten : En kortfattad studie i förhÄllandet mellan stat och legosoldat frÄn 1500-talet till vÄra dagar

[utdrag] Allt sedan krigets första dagar har det funnits de som sett det organiserade dödandet som ett sÀtt att tillförskansa sig personlig rikedom.De har slagits för nationella arméer, de har slagit för gerillagrupper, i uppror, i kriminella uppgörelser och pÄ internationella uppdrag. Deras roll och anseende har skiftat med tiden. Med ett samlingsnamn har vi valt att kalla dem legosoldater.Legosoldatens roll i oroshÀrdar har pÄ den senaste tiden aktualiserats med de sÄ kallade Private Military Corporations eller PMCs.Staten har sÄ lÀnge den funnits försökt hÀvda sitt vÄldsmonopol med blandad framgÄng. Alltsedan de moderna staterna började sin formering i mitten av 1600-talet har militariseringen allt mer knutits till statsmakten.Vilket Àr förhÄllandet mellan stat, krig och organiserat vÄld? Kan studiet av historien om dessa soldater hjÀlpa oss att förstÄ dagens PMC och kan vi i sÄ fall sia om dess framtid?.

Stil och ornamentik: en studie av tre spelböcker frÄn
1750-talet

Under de senare Ären har intresset att betrakta Àldre musik pÄ ett stiltroget sÀtt ökat. Detta intresse har medfört att man nu lÀgger allt större vikt vid kunskap om tiden dÄ musiken skrevs, för att förstÄ denna musik pÄ ett djupare plan. Forskningen kring detta har försvÄrats genom att de kÀllor man har frÄn tiden, ofta sÀger emot varandra. Detta gör det svÄrt att avgöra vad i kÀllorna som man egentligen kan pÄstÄ Àr en avbild av en tradition eller vad som Àr en mans egen uppfattning och tolkning av samtidens musiktradition. Genom detta arbete har jag nÀrmat mig denna problematik genom att jÀmföra tre viktiga spelböcker frÄn 1750-talet för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram vilka olikheter och gemensamma nÀmnare dessa böcker har.

Ändelsevariation hos svaga maskulina substantiv i Ă€ldre svenska : En studie i morfologisk variation och förĂ€ndring

Denna uppsats behandlar Àndelsevariationen -e/-a hos svaga maskulina substantiv frÄn yngre fornsvenska till yngre nysvenska. Syftet Àr att frilÀgga de sprÄkliga faktorer som haft en reglerande effekt pÄ de svaga maskulina substantivens variation och förÀndringsprocess, och i samband med detta beskriva under vilka inom- och utomsprÄkliga förhÄllanden en fornsvensk morfologi blir till en nutida. Materialet bestÄr av 20 texter skrivna under perioden 1442?1756. Texterna Àr valda enligt ett antal spridningskriterier i syfte att inkludera utomsprÄklig heterogenitet i undersökningen.

?Jag var lycklig pÄ Marklunda?. Om ett dispensÀrbarnhem som institution, uppvÀxtmiljö och plats för minnen

I slutet av 1800-talet startade mÄnga vÀsteuropeiska lÀnder vad som kallats ?kampen mot tuberkulos?. Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vÄrd och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. PÄ 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade.

"Jag var lycklig pÄ Marklunda". Om ett dispensÀrbarnhem som institution, uppvÀxtmiljö och plats för minnen

I slutet av 1800-talet startade mÄnga vÀsteuropeiska lÀnder vad som kallats "kampen mot tuberkulos". Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vÄrd och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. PÄ 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade. Trots detta kvarstod institutionens ursprungliga behandlingsideologi - att fÀmja hÀlsa genom nÀringsriktig kost och utomhusaktiviteter, och att vara ett hemlikt barnhem.

HantverksmÄleri i folkhemmets trapphus under 1940- och 50-talet med fallstudie frÄn trapphus pÄ Norra Guldheden

Title in original language: HantverksmÄleri i folkhemmets trapphus 1940-50tLanguage of text: SwedishNumber of pages: 51.

Hur lÀt Jenny Lind, Christina Nilsson och Signe Hebbe? : En studie av sÄngskolor och röstideal under 1800-talet

AbstractElisabeth Hellström: Hur lÀt Jenny Lind, Christina Nilsson och Signe Hebbe? En studie av sÄngskolor och röstideal under 1800-talet. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 p, 2007.The aim of this essay is to, with starting point in the Garcia- and Lamperti-schools, describe the voice ideals of the 19th century, and how it may have sounded. To exemplify the last-mentioned I have studied the voices of the three singers Jenny Lind,  Christina Nilsson and Signe Hebbe (there are no recordings of any of them).The essay contains two major parts. In the first I describe the technique of the Garcia- and Lamperti-schools and their views on registers, vibrato and messa di voce, ending with a summarizing analysis of the 19th century vocal ideals.

Den ekonomiska aktivitetens utveckling i Norrbottens lÀn

Den nationella trenden Àr idag att den ekonomiska aktiviteten koncentreras till nÄgra fÄ geografiska omrÄden. Dessa representeras i huvudsak av storstadsomrÄdena. Andra regioner som under stora delar av 1900-talet har haft en tillvÀxt- och befolkningsmÀssigt positiv utveckling, har under den senare delen av 1900-talet vÀnt denna till en negativ utveckling. Ett sÄdant omrÄde Àr Norrbottens lÀn. Uppsatsens syfte Àr dels att med teorierna som gemensamt bildar den Nya ekonomiska geografin, förklara de fördelar som Äterfinns för hushÄll, konsumenter och företag vid en koncentration av ekonomisk aktivitet.

?Ska det vara mig eller mej?? Om uttal av personliga pronominas singulara objektsformer

I den hÀr uppsatsen behandlas uttalet av de personliga pronominas singularaobjektsformer. Dessa har sedan medeltiden stavningsmÀssigt genomgÄtt enförÀndring frÄn mik till mig. Klart Àr ocksÄ att mej-uttalet fanns etablerat i vardagligttalsprÄk redan pÄ 1600-talet.Synen pÄ objektsformerna som markörer för stil och Älder undersöks i enlitteraturgenomgÄng av sprÄkvÄrdsrekommendationer frÄn 1600-talet och framÄt.Dessutom görs en intervjuundersökning av hur körledare idag ser pÄ saken och pÄvilka grunder de bestÀmmer sig för det ena eller andra uttalet. Undersökningenmotiveras av att man i körsammanhang ofta stÀlls inför valet mellan uttalen [mig]och [mej].Resultaten av litteraturgenomgÄngen visar att mig-uttal sedan flera hundra ÄranvÀnts som en markör för högre stil medan mej-uttal varit den vardagliga formen.Den visar ocksÄ att olika stilmarkörer har utvecklats Ät olika hÄll, vilket man kanbehöva ta hÀnsyn till vid stilanalys av Àldre texter.De intervjuade körledarna anger stil och Älder som de viktigaste faktorernatalande för mig-uttal. De underskattar ocksÄ i samtliga fall Äldern pÄ mej-uttalet.Resultaten ger förhoppningsvis ett fylligare underlag för att i, frÀmstkörsammanhang, göra ett stilistiskt medvetet val mellan de bÄda uttalen av mig..

VÀlkommen till min jÀvla förort : en uppsats om plats, identitet, media och musik

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

FrÄn Socialgrupp till Inkomsttagare: Den ideologiska förÀndringens sprÄkliga implikationer frÄn 1950-talet till 2000-talet

The following essay studies the change in the use of terminology pertaining to socioeconomic categorising in public political material, and how this relates to ideological changes in politics. The aim is to determine which expressions government commission reports have used after the Second World War to classify citizens in social and economic groups, and subsequently, to link the understanding of these terms to the development of Swedish welfare politics. Welfare politics in Sweden have experienced a transition in a liberal and economistic direction that is reflected in the commission reports? choices of words and phrases ? thus studying the altering terminology can increase understanding of the ideological change. My methodology is grounded in ideology critique where I examine how dominant ideology is reproduced in public political documents.

Bakomliggande faktorer till ytstridskrafternas utformning under efterkrigstiden

Efterkrigstidens utveckling av ytstridsfartyg och dess utrustning kan tyckas ha varit dramatisk. Artilleribestyckadeslagskepp frÄn det andra vÀrldskriget upptrÀdde sida vid sida med moderna robotfregatter under 60-talet. VÀrldensörlogsflottor fick under 60-talet inslag av fartyg som var smÄ men med en vapenrÀckvidd som kunde mÀta sig medslagskeppens svÄra artilleri. Detta Àr nÄgra exempel pÄ fenomen som ligger till grund för uppsatsen. Uppsatsens syfte Àr attutröna om begreppet teknologisk utveckling Àr en faktor som pÄverkar utformningen av ytstridskrafterna.

Ultimate Fighting: VÄld, Civilisation, Legitimitet och Organisation. : En övergripande teoretisk analys.

Syftet med uppsatsen var att förstÄ hur Ultimate Fighting Championships (UFC), en amerikansk kampsportstÀvling startad 1993 i USA, har legitimerat sin verksamhet, frÄn att ha varit starkt kritiserad, till att nÄ framgÄng och internationell spridning. I sin linda under 90-talet gjorde dessa brutala, i princip oreglerade och slagsmÄlsliknande former, att tÀvlingen möttes av kritik frÄn politiskt hÄll, vilket kom att hota organisationens överlevnad.UFCs legitimeringsprocess under 90-talet fram till en bit av 2000-talet visade pÄ tydliga paralleller till boxningen, som under 1800-talet Àven den hotades av illegalitet. SÄ har ocksÄ Norbert Elias och Eric Dunning, med bland annat boxningen som exempel, beskrivit hur (teorin om) civilisationens process pÄverkade fritidsaktiviteter till att bli vad vi idag kallar för sport. Avsnittet med historisk bakgrund över bl.a. boxning Àmnar visa pÄ dessa paralleller, med fokus pÄ sporternas nÀra stundande illegalitet till förmÄn för en verksamhet som tvangs att bli mer reglerad och kontrollerad ? mer ?civiliserad?.Det som hotade UFC var dock inte direkt sett illegitimitet, utan utfrysning och hot frÄn de medel som kunde styra sportens visibilitet, dvs.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->