Den fysiska miljön i förskolan kan innebÀra bÄde möjligheter och hinder i arbetet med att skapa en inkluderande miljö. För att lyfta vilka faktorer i förskolans utrymme och inredning som pÄverkar kvaliteten och verksamhetens förutsÀttningar att skapa en miljö som prÀglas av inkludering och delaktighet Àr det systematiska kvalitetsarbetet viktigt. Denna studie ingÄr i ett större projekt vars syfte Àr att undersöka hur nÄgra förskolor kan bidra till förÀndringsmöjligheter för en inkluderande verksamhet för alla barn och för varje barn. Syftet i denna studie Àr att ta del av nÄgra pedagoger och barns upplevelser och beskrivningar av den fysiska miljön utifrÄn ett inkluderingsperspektiv.Genom ECERS-metoden har skattning av omrÄdet utrymme och inredning gjorts enskilt av bÄde mig och arbetslaget vilket visade att kvaliteten pÄ avdelningen var lÄg. UtifrÄn en aktionsforskningsinriktad ansats genomfördes fyra reflektionssamtal med ett arbetslag bestÄende av tre pedagoger dÀr deras beskrivning av tillgÀnglighet och begrÀnsningar i utrymme och inredning synliggörs.

Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i den snabbt förÀndrade marknaden och det faktum att dagens konsumenter blir allt mer krÀvande och informerade. Det stÀlls högre krav pÄ att företagen skapar attraktiva erbjudanden. Ett effektivt marknadsverktyg för att sÀrskilja sig mot konkurrenter och erbjuda kunden en unik upplevelse Àr genom anvÀndandet av den fysiska miljön. En bransch som möter denna utmaning Àr modesÀljande klÀdkedjor dÄ mÄnga butiker har snarlika produktsortiment och priser. Idag söker konsumenten shoppingupplevelser och besöket i butiken har fÄtt en annan betydelse Àn enbart transaktionen av en produkt. Författarna frÄgar sig dÀrför hur den omgivande atmosfÀren skulle kunna anvÀndas för att utveckla produkterbjudanden och skapa positiva kundupplevelser.

För att kunna planera det framtida goda samhÀllet krÀvs det att medborgarna som ska leva i samhÀllet fÄr vara med och bestÀmma hur de anser att framtiden ska se ut. Att inkludera medborgarna i beslutsprocessen Àr dock ofta en komplicerad frÄga dÄ en vÀl genomförd medborgardialog ofta har negativ inverkan pÄ tidseffektiviteten i processen. Problemet som diskuteras i denna uppsats Àr just hur frÄgan kring effektivitet och demokrati ska tacklas, dÄ det Àr tvÄ aspekter som det idag efterstrÀvas en förbÀttring kring. Uppsatsen bygger mycket pÄ litteratur kring demokratifrÄgor och hur planprocessen ser ut, dÄ frÄgestÀllningarna förutom tidigare nÀmnda innehÄller frÄgor kring vad syftet med medborgardialoger Àr, och vilken pÄverkan tidpunkt för dialog har för effekt pÄ processen. Undersökningen har vidare baserats pÄ tvÄ intervjuer och en rapportgenomgÄng, vilka samtliga har bidragit till den slutsats som presenteras.Enligt intervjuerna och rapporten finns inga tendenser pÄ att en tidig medborgardialog minskar antal överklaganden av planer, men att det tidiga dialogarbetet ÀndÄ Àr vÀrdefullt att ta till vara pÄ av andra orsaker.

Kost Ă€r ett brett Ă€mne i dagens samhĂ€lle. Idag lĂ€ggs ett stort fokus pĂ„ barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lĂ€rare som hjĂ€lper eleverna framĂ„t eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslĂ€rare vill se hur mycket frukostens betydelse har pĂ„ elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och sjĂ€l hĂ€nger ihop har eleverna Ă€ven fĂ„tt skatta den upplevda fysiska anstrĂ€ngningen.

Bakgrund: Det finns inte ett naturligt samband mellan fysiska krav i arbetslivet och individuell fysisk kapacitet hos arbetstagare. SyreupptagningsförmĂ„gan förbĂ€ttras vid fysisk aktivitet för att anpassa kroppen till ökade fysiska krav. MĂ€n bör ha en syreupptagningsförmĂ„ga ?35 ml O2/kg kv×min och kvinnor ?32,5 ml O2/kg kv×min för att minska risken för ohĂ€lsa och död i förtid. Samma vĂ€rden gĂ€ller för att ha arbetskapacitet till ett kontorsarbete med 8-timmars arbetsdagar och med energi över till fritiden.

Dals-Ed Àr en kommun i den nordvÀstra delen av Dalsland och hör till VÀstra Götalands lÀn. Dess centralort heter Ed och hÀr bor större delen av befolkningen som totalt Àr 4728 personer (2009). Kommunen Àr till stor del skogsklÀdd och hÀr finns Àven mÄnga sjöar dÀribland Stora Le som Àr en sprickdalssjö vilken delar kommunen i tvÄ delar. Dals-Ed hyser Àven ett antal naturreservat samt Tresticklan, en av Sveriges 29 nationalparker.Det har gjorts mÄnga omfattande studier kring friluftslivet i Sverige. Dock har dessa studier frÀmst haft ett nationellt fokus med en koppling till storstadsregionerna.

E-handeln ökar stÀndigt och inte minst nÀr det kommer till klÀdbranschen. Konsumenter vÀrderar tillgÀngligheten och utbudet som internet erbjuder. Dock upplever konsumenter en större risk med att handla pÄ internet jÀmfört med en fysisk butik. Det beror pÄ att den fysiska interaktionen mellan produkt och konsument försvinner. Konsumenter kÀnner dÄ en större risk för att produkten inte ska uppfylla deras förvÀntningar.

I dagens samhÀlle blir anvÀndandet av databaser och datorstödda system mer och mer ett mÄste i de flesta branscher. En förutsÀttning för att systemen skall bli framgÄngsrika Àr att de Àr sÄ pass enkla att vem som helst utan problem kan lÀra sig anvÀnda dem, men Àven sÄ komplexa att de klarar av att utföra de flesta funktioner som har med en verksamhet att göra. HÄkan Gerdin har jobbat mÄnga Är inom personaluthyrningsbranschen. DÀr har han sett ett behov av ett program som ska kunna hjÀlpa företagen att strukturera sin personal, sina kontakter och Àven hjÀlpa till med orderhanteringen. Vi tyckte att det lÀt som ett intressant och utvecklande arbete och beslutade tillsammans med HÄkan att starta upp arbetet i början av juni 2002.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva en grupp personer med fysiska funktionshinders erfarenheter av fritidsaktiviteter tillsammans med rehab-/servicehund. För att samla in data gjordes semistrukturerade intervjuer med elva personer med fysiska funktionshinder som innehar en rehabhund. Data analyserades med innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Nya möjligheter och ett nytt liv?, ?Hunden som assistent?, ?Hunden ett redskap för sociala relationer?, ?Hunden en trygghet som skapar aktivitet?. Det sammanfattande resultatet av denna studie visar att rehabhunden har bidragit till ett ökat fysisk, psykiskt och socialt vÀlmÄende hos sina förare.

Detta Àr en lastpall konstruerad i 1.5 mm stÄlplÄt. Den fyller trÀpallens funktioner med bÀrighet, mÄtt och vikt. PÄ marknaden finns det plast, metall och trÀpallar, vanligast Àr dock trÀ. Fördelarna med Ferrupallen Àr att den stÄr emot heta detaljer och har en konstant vikt. Ferrupallen vÀger 25,7 kg.

I denna rapport redovisas arbetsgÄngen för produktutvecklingen av ett rullstolsunderrede med nya design- och konstruktionslösningar. Det slutliga konceptet Àr ett underrede med tvÄ centrala konstruktionslösningar; en hydraulcylinder som medger vertikal sitthöjdsjustering, samt en vaggfunktion i sittplattan som medger ökad balans vid vinkeljustering. Samtliga funktioner pÄ underredet har anpassats för att erbjuda ett enklare och renare ramverk..

Boktitlar Àr betydelsefulla, trots deras ibland obetydliga omfÄng, eftersom de Àr bland det första mottagaren möter och kan komma att spela en avgörande roll för om den tillhörande texten lÀses eller inte. Boktitlar bör dÀrför analyseras som om de Àr en egen sjÀlvstÀndig texttyp med uppgift att fylla olika kommunikativa funktioner. Mot bakgrund av Gérard Genettes beskrivning av titlar som en form av paratexter, samt utifrÄn Chrisitane Nords (1995) funktionella analysmodell över sex kommunikativa funktioner som titlar bör fylla i bÄde kÀll- och mÄlsprÄkskulturen, undersöker denna studie 47 franska originalboktitlar och deras 47 svensksprÄkiga titelmotsvarigheter utgivna pÄ Sekwa förlag. Utöver att redogöra för hur vÀl materialets titlar fyller Nords tre grundlÀggande funktioner (distinktiv, metatextuell och fatisk) och tre möjliga funktioner (referentiell, expressiv och appellativ) syftar studien till att granska vilka likheter och skillnader det finns mellan franska boktitlar och deras svenska titelmotsvarigheter. Dessutom undersöker studien ifall samtliga boktitlar i huvudsak fyller sin dubbla funktion att bÄde vara funktionella i mÄlsprÄkskulturen och lojala mot den ursprungliga sÀndaren i kÀllsprÄkskulturen.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön Àr mÄnga och starka.

Detta examensarbete Àr genomförd som en explorativ fallstudie pÄ Àrendehanteringssystem för att se vilken pÄverkan dessa system har pÄ företagen som anvÀnder dem. Tidigare forskning har visat mÄnga fördelar frÄn enskilda funktioner inom Àrendehantering och Àrendehanteringssystem, men det finns en avsaknad av undersökningar som tittar pÄ dessa system som helhet. Examensarbetet genomfördes som en sÄ kallad single case fallstudie pÄ Àrendehanteringssystemet SupportPoint som Àr utvecklat av företaget Syscom..

Syftet med denna studie var att utforska mindre aktiva skolelevers fysiska aktivitetsmönster. Den övergripande frÄgestÀllning var: vilka faktorer pÄverkar skolelevernas idrottsvanor? Sedan undersöktes tvÄ stycken mer specifika frÄgor: Finns det nÄgra skillnader, nÀr det gÀller faktorer som pÄverkar skolelevers idrottsvanor, beroende pÄ hur deras familjs socioekonomiska status ser ut? Bidrar den teknologiska utvecklingen till den ökade fysiska inaktiviteten bland barn och ungdomar? För att besvara min frÄgestÀllning anvÀnde jag mig av fem stycken semistrukturerade individuella intervjuer med ungdomar i Äldern 15-16. Alla fem respondenter gick i 9: onde klass pÄ samma skola. Skolan valdes ut efter kriterierna att den lÄg i ett omrÄde med svag socioekonomisk status och hög invandrartÀthet med respondenterna valdes ut efter kriterierna att de var fysiskt inaktiva.