Studien syfte var att beskriva fotbollstrÀnares verbala beteende samt analysera vilka förutsÀttningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmÄgor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) Àr en avgörande faktor att bli elitspelare. För att komma fram till resultatet av fotbollstrÀnarnas verbala beteende anvÀndes kvantitativ observation med inspiration frÄn observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). DÀrefter analyserades vilka förutsÀttningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrÄn Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005). Resultatet visar att trÀnarna har högst frekvens pÄ instruktioner, lÀgst frekvens pÄ reflekterande feedback och fÄ divergenta frÄgor. Analysen visar att förutsÀttningarna för spelarna att utveckla EF Àr störande. Majoriteten av de verbala trÀnarbeteendena Àr störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av trÀnarbeteendena Àr stimulerande för utvecklingen av EF. Nyckelord: exekutiva funktioner, trÀnare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frÄgestÀllning, elit, fotboll..

Bakgrund: Vi anser att en framtida utmaning Àr att bygga in en flexibilitet i den fysiska distributionen. Detta innebÀr att ett detaljhandelsföretag skall ha möjlighet att vÀxla mellan att stundtals distribuera en och samma produkt via centrallager och stundtals direkt frÄn producent till varuhus i förÀdlingskedjan, en flexibel fysisk distribution. Syfte: Syftet Àr att utröna förutsÀttningar för och konsekvenser av en flexibel fysisk distribution för de olika aktörerna i en förÀdlingskedja, i vilken detaljhandelsföretaget besitter en pÄtaglig maktposition. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom en fallstudie i IKEA:s förÀdlingskedja. Resultat: En integrerad förÀdlingskedja med ett tydligt supply chain synsÀtt, i vilken samtliga aktörer samarbetar och har incitament till medverkan, utgör en förutsÀttning för en flexibel fysisk distribution.

Denna studie handlar om lÀrande pÄ ett yrkesgymnasium dÀr de utbildar sig till lastbilschaufförer och dÀr de varierande trÀnar i simulator och fysisk trafik. De trÀnandes erfarande i de olika lÀrsituationerna har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv genom kvalitativ metod. Resultatet visar att man kan se de olika lÀrmiljöerna som tvÄ olika trÀningssituationer dÀr olika saker trÀnas. Simulatorn ger möjlighet att fördjupa sig i svÄrigheter dÀr miljön hindrar frÄn att gÄ in pÄ detaljer och öva om och om igen i den fysiska trafiken. Man kan zooma in, skala av miljön eller se sina egna övningar pÄ skÀrmar, som man inte kan i den fysiska trÀningssituationen.

Övervikt och fetma bland barn Ă€r ett snabbt vĂ€xande hĂ€lsoproblem i vĂ€stvĂ€rlden, problemet Ă€r bland annat minskad fysisk aktivitet och kost med ett stort fett- och sockerinnehĂ„ll Den som varit överviktig som barn kan i större utstrĂ€ckning fĂ„ hĂ€lsoproblem i vuxen Ă„lder Eftersom detta grundlĂ€ggs redan i barndomen har distriktssköterskan pĂ„ barnavĂ„rdscentralen en viktig roll att fylla. För att distriktssköterskan skall kunna hjĂ€lpa och stötta familjen bör de veta hur fyrĂ„ringar Ă€ter och hur de rör sig. De Svenska nĂ€ringsrekommendationerna kan vara stöd i samtal med förĂ€ldrar. Syftet var att kartlĂ€gga fyraĂ„ringars kostvanor och fysiska aktivitet och undersöka samband i en regional population i Mellansverige. Kostvanorna hos den regionala populationen av fyraĂ„ringar jĂ€mfördes med kostvanor hos en nationell population fyraĂ„ringar.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ anstÀlldas uppfattning om vilka krav som ska stÀllas pÄ chefer i allmÀnhet samt hur vÀl deras egen chef lever upp till dessa krav. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ ett stort internationellt företag med huvudkontor i nordöstra SkÄne. Urvalet bestod av 60 fabriksanstÀllda och enkÀten undersökte deras nÀrmsta operativa chef. EnkÀten bestod av olika pÄstÄenden som delats upp i psykiska krav och fysiska krav. Exempel frÄn enkÀten Àr ?Din chef visar förtroende för Er som personal i Ert arbete? och ?Det Àr viktigt att chefen alltid Àr fysiskt nÀrvarande pÄ arbetsplatsen?.

Psykisk ohÀlsa Àr sedan flera Är tillbaka den frÀmsta orsaken till lÀngre sjukskrivningar i Sverige och FörsÀkringskassan har dragit slutsatsen att en stor del av arbetet med att förebygga psykisk ohÀlsa bör ske pÄ vÄra arbetsplatser. En urban livsstil, vilket inkluderar fler timmar pÄ kontoret, tidsbrist och separation frÄn naturen kan ge skadliga effekter pÄ bÄde vÄr allmÀnna och personliga hÀlsa och lycka. Litteraturstudien i det hÀr examensarbetet Àmnar sammanstÀlla evidensbaserad forskning som berör effekterna av kontakt med naturelement pÄ arbetsplatsen, för att belysa naturelements eventuella positiva pÄverkan pÄ den anstÀllde. Studien avgrÀnsade sig till arbetsplatser dÀr de anstÀlldas arbetsuppgifter huvudsakligen Àr lokaliserade inne i en byggnad och kontakten till naturelementen delades in i tre olika kategorier; direkt inomhuskontakt med naturelement, passiv kontakt med naturelement och direkt utomhuskontakt med naturelement. Litteraturstudien visade att samtliga tre kontakter till naturelement kunde understödja flertalet positiva effekter pÄ den anstÀllde som till exempel ökat vÀlbefinnande, arbetstillfredsstÀllelse, trivsel och vÀlmÄende. Resultaten pekade ocksÄ pÄ en komplexitet i frÄgan om naturelements effekter och det var svÄrt att dra nÄgra slutsatser angÄende effekternas storlek eller betydelse i praktiken.

En ny metod för montering av diskbÀnkar har tagits fram av företaget Furhoffs Rostfria AB i Skövde. Metoden innebÀr en mer effektiv montering, dock Àr förflyttningen av material fram till monteringsplatsen en flaskhals. MÄlet med detta arbete Àr sÄledes att utveckla ett förslag pÄ en konstruktionslösning för materialhantering. HuvudmÄlet kompletteras Àven med mer specifika mÄl som bör uppfyllas för en optimal lösning, innehÄllande mÄl för antal arbetsmoment, anvÀndningstid samt uppfyllnad av allmÀnna krav frÄn Arbetsmiljöverket och krav angÄende hÄllbar utveckling.Som utgÄngspunkt för att förstÄ de funktioner som konceptförslaget bör ha och för att förstÄ de ingÄende parametrarna utförs en litteraturstudie. Studien anvÀnder sig av en bred bas av kÀllor dÀr aktuella vetenskapliga artiklar stÄr som bas för metoden för hÄllbar utveckling, tekniska böcker samt webbkÀllor bygger upp övriga metoder och befintlig kunskap frÄn företaget vÀvs ocksÄ in.

Den ökade konkurrensen gör att det blir viktigare för företagen att effektivisera och speciali-sera sin verksamhet för att skaffa sig fördelar mot konkurrenter och för att överleva pÄ en allt hÄrdare och mer globaliserad marknad. Att lÀgga in ett vÀrde utöver produktens fysiska attri-but kan göra att man skiljer sig frÄn konkurrenterna. Man talar om att leverera abstrakta vÀr-den snarare Àn enbart fysiska produkter.Uppsatsens syfte Àr att, genom studier av fyra företag, analysera och utvÀrdera vad företagen gör för att fortsÀtta skapa mervÀrde nÀr de outsourcar en del i produktionen. Vi valde att göra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Teorierna vi har valt behandlar skapande av mer-vÀrde och outsourcing.I undersökningen kom det fram att företagen, i jÀmförelse med teorin, gör det som krÀvs för att bibehÄlla mervÀrdet vid outsourcing.Undersökningens slutsats blev bland annat att faktorer som att inte lÀgga ut sin kÀrnverksam-het och att ha rÀtt relation till sina leverantörer Àr relevanta för att fortsÀtta skapa mervÀrde vid outsourcing..

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Det globala nÀtverket Internet vÀxer för var dag som gÄr och det gör Àven dess möjligheter. Idag omsÀtter den elektroniska handeln över Internet miljardbelopp och förvÀntas öka ytterligare de kommande Ären. Allt fler företag startar upp handel över Internet i nÀtbutiker och intresset bland konsumenterna ökar.NÀr elektroniska avtal sluts försvinner den fysiska kontakten och den personliga kontakten minskas. Som en följd av detta ökar behovet av en sÀker identifiering av InternetanvÀndarna. Detta Àr vad mitt arbete handlar om.Arbetet belyser vilka problem och möjligheter som finns för en svensk nÀtbutik att identifiera kunder som besöker nÀtbutiken.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om pedagoger kÀnner till Àndringen i skollagen Är 2003, som innebÀr att skolan skall strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Vi vill ocksÄ undersöka om pedagogerna lever upp till detta mÄl och hur de i sÄ fall anvÀnder sig utav fysisk aktivitet under skoldagen.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Vad gör pedagoger för konkreta fysiska aktiviteter med eleverna?? Hur lever pedagoger upp till lÀroplanen och elevers behov av fysisk aktivitet under skoldagen?? Ser vi nÄgra skillnader eller likheter mellan tvÄ kommuner, Eksjö och Hjo?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort en enkÀtstudie bland pedagoger som arbetar i skolan, frÄn förskoleklass och upp till Ärskurs sex i kommunerna Eksjö och Hjo.Resultatet av studien visar pÄ att pedagoger i bÄda kommunerna anvÀnder sig av fysisk aktivitet trots att inte alla kÀnner till Àndringen i skollagen. Vid de kortare avbrotten som varar mellan fem till tio minuter sker oftast den fysiska aktiviteten inomhus. Vid de lÀngre avbrotten, cirka 30 minuter, erbjuder pedagogerna den fysiska aktiviteten utomhus.

Syftet med denna studie Àr att definiera utomhuspedagogik och fÄ kunskaper om utomhuspedagogikens metoder. Studien visar pÄ vilket sÀtt utomhuspedagogiken stimulerar den fysiska och psykiska kroppen genom att elever vistas och undervisas utomhus. VÄra frÄgestÀllningar i arbetet Àr: Hur definieras utomhuspedagogik? Hur kan lÀrare och elever tillsammans skapa ett intresse för naturen?PÄ vilket sÀtt pÄverkas elevers hÀlsa och lÀrande vid Äterkommande naturupplevelser och utevistelse? PÄ vilket sÀtt kan utbildning inom utomhuspedagogik vara en fördel?Studien har utförts utifrÄn relevant litteratur och med en kvalitativ inriktning.Semistrukturerade intervjuer och observationer har utförts pÄ olika skolor i kommunen som varit mycket lyckade. Resultaten utifrÄn dessa olika forskningsmetoder har visat att det frÀmjar elevers hÀlsa och kunskaper om miljön förstÀrks..

Denna uppsats syftar till att ge en inblick i webbhotellens vÀrld dÄ det idag finns 1 706 webbhotellstjÀnster (inklusive dataservicebyrÄer och hostingföretag) i Sverige, varav 245 Àr namngivna webbhotell. Uppsatsen ska redogöra skillnader mellan kostnader, funktioner och service utav elva webbhotell som ingick i undersökningen.Uppsatsen vÀnder sig till privatpersoner, organisationer och företag som vill införskaffa sig kunskap om webbhotell och deras tjÀnster. Genom att lÀsa denna uppsats kan mÄlgruppen fÄ bÀttre kÀnnedom om de kostnader, funktioner och service som webbhotellen förmedlar innan man t.ex. ingÄr ett avtal.Undersökningen visar bland annat att antalet anstÀllda och priset utgör ett tydligt samband, att webbhotell som har minsta antal anstÀllda samtidigt har de lÀgsta priserna.Det har Àven tidigare varit priset som har varit ett konkurrentverktyg mellan webbhotellen men undersökningen visar att priset inte lÀngre har nÄgon betydelse och att priset i förhÄllande till webbutrymme och datatrafik hÄller pÄ att förÀndras.Konkurrensen i framtiden mellan webbhotellen kommer inte att baseras pÄ prissÀttningen, datatrafiken eller webbutrymmet utan support, kontrollpanel och prestanda kommer att bli webbhotellens centrala konkurrensverktyg.Webbhotell anses ha bÀttre prestanda om webbhotellets placering Àr i Sverige men undersökningen visar att ett utlÀndskt webbhotell vann sidladdningstestet.Om mÄnadens datatrafik överskrids kommer webbplatsen att stÀngas ner eller prestandan kommer att bli mÀrkbart försÀmrad.Webbhotell utlovar 100 % upptid, dvs. de garanterar att webbservern alltid kommer att fungera, vilket Àr viktigt för företag som har sina affÀrssystem online.Fjorton webbadministratörer som anvÀnder sig av webbhotell bÄde privat och genom sitt företag har svarat pÄ en kvalitativ frÄgeformulÀrsundersökning med 43 frÄgor och svaren pÄ frÄgorna visar att skillnader mellan de elva webbhotellen i undersökningen förekommer.Rekommendationer lÀmnas till mÄlgruppen i valet av ett webbhotell samt andra tips om hur man kan kontrollera t.ex.