Introduktion/bakgrund: Artros Àr en kronisk ledsjukdom som drabbar en eller flera leder i kroppen. Vanliga symptom Àr smÀrta, stelhet, svullnad, muskelsvaghet och ledinstabilitet. TrÀning, viktnedgÄng och patientinformation Àr de tre viktigaste behandlingsrekommendationerna. Behandling bör pÄbörjas sÄ tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet för att ha bÀst effekt. PÄ flertalet hÀlsovÄrdscentraler i landet genomförs artrosbehandling i form av en artrosskola dÀr trÀning och patientinformation stÄr i fokus, dock Àr det inte infört pÄ samtliga hÀlsocentraler.

I detta examensarbete undersöktes förutsÀttningarna och viljan till förÀndring av skolgÄrdar i Upplands VÀsby kommun till sÄ kallade Gröna skolgÄrdar. Som Grön skolgÄrd definieras en skolgÄrd dÀr skolans utemiljö innehÄller estetiska, miljömÀssiga och pedagogiska funktioner.AnvÀndningen av skolgÄrden som plats för konkret lÀrande Àr intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. DÀrför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och Àven utomhuspedagogikens dolda stÀllning i lÀroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvÀrderingen av en enkÀt om skolgÄrden som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar pÄ ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgÄrdens nulÀge och förÀndringspotential. EnkÀtsvaren jÀmfördes med ansökningar och förslag till skolgÄrdsförÀndring frÄn andra skolor i kommunen och stÀlldes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgÄrdsförÀndring finns och förutsÀttningarna för Gröna skolgÄrdar i Runbyskolan och hela Upplands VÀsby kommun Àr bra, men att det kanske behövs organisatoriska förÀndringar i ansvarsfördelningen betrÀffande skolgÄrdsarbete som redan har genomförts i nÄgra andra kommuner i Sverige för att nÄ snabbare synliga resultat..

Alzheimers sjukdom Àr vanlig sjukdom i Sverige och övriga vÀrlden dÀr symptombilden har en negativ inverkan pÄ personens livssituation. Syftet med studien var att belysa vilka positiva effekter fysisk aktivitet har hos patienter med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och var grundad pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet indelades i tre huvudkategorier, pÄverkan pÄ sinnesstÀmning, förbÀttrade kognitiva funktioner och förbÀttrad fysisk förmÄga. Genom att utöva fysisk aktivitet förbÀttrades sinnesstÀmningen hos patienterna vilket visade sig genom att de blev mindre rastlösa, agiterade och oroliga.

Bakgrund: Hysterektomi pÄ grund av benigna tillstÄnd Àr ett vanligt förkommande ingrepp hos kvinnor som kan medföra psykiska och fysiska utfall samt reducera lidande postoperativt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevda hÀlsa efter hysterektomi pÄ grund av benigna tillstÄnd, samt deras omvÄrdnadsbehov. Metod: En litteraturstudie utformad efter Axelsson (2008). Studien Àr baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design och granskade efter Willmans m fl (2006) granskningsprotokoll. Resultat: Kvinnor upplever bÄde positiva och negativa utfall i varierande grad efter hysterektomi.

Uppgift: Att rita den tilltÀnkta teknikbyggnaden till Nationalmuseum som planeras byggas efter att renoveringen av museet Àr klar.Eftersom Nobelcentrum planeras pÄ tomten bredvid har jag intresserat mig för hur dessa tvÄ projekt skulle kunna samverka och dela funktioner i en gemensam byggnad. Nationalmuseums tilltÀnkta teknikbyggnad Àr placerad tillsammans med liknande funktioner inom Nobelcentrums byggnadskropp. Verksamheterna delar lastintag och uppstÀllningsytor samt vissa verkstÀder. De skulle Àven kunna dela hörsalar och auditorium.Nationalmuseums externa verksamhet Àr frÀmst koncentrerad till Nobelcentrums sydvÀstliga del dÀr funktionerna spÀnner över flera plan. Anslutning till huvudbyggnaden sker via en passage under mark.Nobelcentrum bestÄr av en lÄng byggnadskropp som omsluter museiparken.

Denna undersökning utgÄr ifrÄn Mary Jo Bitners servicescape-modell om hur fysiska miljöegenskaper formade efter en berÀttelse eller tema pÄverkar serviceverksamheter. För att sedan implementera modellen i en digital miljö. Resultatet av att nyttja teorierna kring servicescapes pÄ exempelvis serviceverksamheter ger besökare möjlighet att fly undan vardagen, medvetet eller omedvetet, genom en kombination av olika sinnen. I undersökningen sÄg vi att besökarens sjÀlvmedvetenhet kunde jÀmföras med Mihaly Csikszentmihalyis teorier om ?flöde?, dÀr medvetandetillstÄndet hos en individ blir uppslukat av individens aktivitet.

Personer som vÄrdas pÄ sjukhus pÄverkas av vÄrdmiljöns design och atmosfÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer i livets slut upplever den fysiska och psykosociala vÄrdmiljön. Fjorton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem slutkategorier: Att ett gott bemötande och professionalitet hos vÄrdpersonalen ökar tryggheten, Att den fysiska vÄrdmiljöns utformning pÄverkar förtroendet för vÄrden, Att önskemÄl om avskildhet ska tillgodoses, Att relationer med andra patienter ökar vÀlbefinnandet och Att en humoristisk atmosfÀr ökar livskvaliteten. Resultatet av studien visade att patienterna uppskattade att kÀnna sig vÀntade, sedda och inbjudna.

Detta examensarbete behandlar utvecklingen av en kaffekvarn för HoReCa-sektorn, (Hotell, Restaurang, Catering). Kaffekvarnen Àr anpassad för bryggkaffe och arbetet har utförts i samarbete med företaget Crem International som hade önskemÄl om ny exklusiv kaffekvarn.I förstudien utfördes en marknadsanalys dÀr mÄlet var att fÄ synpunkter frÄn slutanvÀndaren angÄende den kaffekvarn de anvÀnder. De kommentarer som uppstod lÄg till grund för en kravspecifikation som sedan kompletterades med de krav Crem International satt upp. Kravspecifikationen följdes av en konceptgenerering dÀr formsprÄk, detaljer och funktioner utvecklades. De koncept som genererades utvÀrderades tillsammans med företaget för att efter omarbetning resultera i ett nytt koncept.

Syftet med studien ?r att bidra med ?kad kunskap om hur fritidshemmet kan vara en h?lsofr?mjande arena f?r eleverna med fokus p? fysiska aktiviteter. Studien har sin utg?ngspunkt i tidigare forskning som belyser problematiken kring att barn och ungas fysiska inaktivitet ?kar, vilket kan medf?ra en ?kad h?lsorisk. Forskningen visar ?ven att fysiska aktiviteter kan minska depressiva symptom och st?rka b?de koncentrationsf?rm?gan samt s?mnkvalit?n.

Arbetsmiljön Àr en av de viktigaste bestÀmningsfaktorerna för vÄr hÀlsa. Fysiskt anstrÀngande arbete sÄ som tunga lyft, monotona rörelser samt exponeringar för olika kemiska Àmnen kan leda till ökad risk för ohÀlsa. BrandmÀn har jÀmfört med mÄnga andra yrkesgrupper annorlunda förutsÀttningar i sitt arbete, förutom att bekÀmpa brÀnder rycker de ut Àven ut vid exempelvis vid bil- och kemikalieolyckor samt vid djurrÀddning. I deras arbetsmiljö blir de utsÀtta för bland annat psykiska, fysiska och kemiska hÀlsorisker exempelvis genom brÀnder, bil- och kemikalieolyckor, som kan leda till olika former av cancer och andra fysiska skador/sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka hur brandmÀn upplever de hÀlsorisker som kan förekomma i deras arbetsmiljö.

Bakgrund: Diabetes Àr en kronisk metabol sjukdom och det finns tvÄ sorter. Typ 1 kallas den som orsakas av bristande insulinproduktion. Nordiska riktlinjerna för barn och ungdomar rekommenderar 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vikten av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med typ 1 diabetes samt vilka faktorer som pÄverkar deras fysiska aktivitet. Metod: En litteraturstudie innehÄllande 16 vetenskapliga artiklar som erhÄllits genom databaserna PubMed och Cinahl. Dessa har granskats, kvalitetsbestÀmts och sammanfattats. Resultatet har dÀrefter analyserats och presenterats under tvÄ huvudteman med tillhörande subteman. Resultat: Efter granskning av de involverade artiklarna framkommer det att den fysiska aktiviteten Àr viktig för barn och ungdomar med typ 1 diabetes.

Syftet med denna rapport Àr att studera trÀningsintensiteten under polisutbildningen i UmeÄs fyra terminer och om denna har minskat, samt försöka hitta en förklaring till varför. Vi har undersökt i vilken mÀngd studenterna trÀnar, vilka trÀningsformer som utövas samt om det sker nÄgon förÀndring av trÀningen under tiden studenterna gÄr pÄ utbildningen. Vi kommer att försöka fÄ svar pÄ dessa frÄgor genom att studenter i termin 1 och 4 pÄ polisutbildningen kommer fÄ svara pÄ en enkÀt. Vi presenterar i inledningen de fysiska krav som stÀlls av polisutbildningen pÄ varje enskild student samt de olika examinationerna som genomförs under utbildningen. Det finns sen tidigare ett flertal rapporter om de fysiska examinationerna under utbildningen samt de fysiska tester som genomförs vid antagningen till polisutbildningen, men vi har valt att fokusera oss pÄ den vardagliga trÀningen samt om examinationerna som genomförs pÄverkar trÀningen.

SAMMANFATTNINGIntresset för klassrummets fysiska miljö vÀcktes under den verksamhetsförlagda utbildningendÄ klassrummen inte alltid kÀndes sÄ tilltalande. Klassrummet Àr den plats dÀr vi somverksamma lÀrare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med vÄra elever.DÀrför finner vi det viktigt att ta reda pÄ hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredasför att fungera optimalt.Syftet med föreliggande uppsats Àr att ta reda pÄ verksamma lÀrares erfarenheter kringmöblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vihar undersökt om det gÄr att anvÀnda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ettpedagogiskt/individanpassat perspektiv.För att verkligen fÄnga essensen av lÀrarnas erfarenheter valde vi att genomföra en?casestudie? med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lÀrarnas respektivehemklassrum.Resultatet av studien visar att den fysiska miljön pÄverkar pedagogiken pÄ sÄ sÀtt att denantingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten.

Den frÀmsta parken i Enköping anses vara Drömparken, ritad av trÀdgÄrdsdesignern Piet Oudolf 1996. Med sina hundratals olika perennsorter har Drömparken gjort Enköping internationellt kÀnd som parkstad. Dess frÀmsta karaktÀr Àr den förÀndring som sker i vÀxtligheten med stÀndigt nya skepnader under Äret. Drömparken Àr dÀrför ett mycket attraktivt utflyktsmÄl för vÀxtintresserade och mÄnga betraktar den som fullÀndad visuellt sett. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka förutsÀttningar Drömparken har att fungera som social mötesplats och av vilken anledning mÀnniskor besöker parken.

Examensarbetets syfte Ă€r att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else för individanpassning i förskolan. Avsikten Ă€r att ta reda pĂ„ betydelsen av förskollĂ€rarnas barnsyn, förhĂ„llningssĂ€tt och bemötande nĂ€r det gĂ€ller individanpassning i förskolan. Även betydelsen av den sociala och fysiska miljön undersöks.Metoden som anvĂ€nds Ă€r kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer. I studien framkommer det att de intervjuade förskollĂ€rarna har en likartad syn pĂ„ individanpassning. FörskollĂ€rarna anser att miljön har en stor pĂ„verkan pĂ„ hur individanpassningen kan ske.