Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva olika sÀtt att förÀndra den fysiska boendemiljön för att frÀmja aktivitetsutförandet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. Litteratursökningen genomfördes i databaser samt manuellt i referenslistor. Analysen av de 16 valda artiklarna genomfördes med en kvalitativ analysmetod och resultatet presenterades i tre kategorier: ?Att kÀnna igen?, ?Att arrangera? samt ?Att förtydliga?. Resultaten av studien tyder pÄ att en mer hemlik och familjÀr miljö, arrangemang av rum och föremÄl sÄ att överblickbarhet medges samt förtydligande av boendemiljön genom till exempel skyltar och fÀrgkontraster frÀmjar aktivitetsutförandet.

Syftet med vÄr studie var att studera vilka tankar och intentioner förskollÀrarna pÄ tvÄ olika förskolor har kring hur de har utformat den fysiska inomhusmiljön. Vi ville Àven studera hur de ser pÄ den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande och Àven vilken barnsyn och kunskapssyn förskollÀrarna har och hur de avspeglas i miljön. Den ena var en Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra en förskola utan nÄgon specifik inriktning. Vi valde att begrÀnsa vÄr undersökning till tvÄ förskolor med avdelningar dÀr barnen var i Äldrarna 1-2 Är. I undersökningen deltog tre förskollÀrare frÄn respektive förskola i intervjuerna.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

I dagens bilar implementeras allt fler inbyggda funktioner bÄde i form av kommunikation och underhÄllning. Dessa funktioner tillför sjÀlvklart mycket positivt men vad som inte alltid pratas om Àr vilka sÀkerhetsrisker de ocksÄ medför dÄ de krÀver fokus av anvÀndaren ofta bÄde visuellt, manuellt och kognitivt. Under bilkörning bör fokus frÄn föraren allt som oftast ligga pÄ vÀgen och dÀrför gÀller det att designa infotainment-system, det vill sÀga inbyggda funktioner som till exempel radio och GPS, som krÀver sÄ lite som möjligt frÄn föraren. Denna studie testar ett nytt sÀtt att interagera med inbyggda funktioner under bilkörning genom att anvÀnda en ögonstyrd prototyp av ett infotainment-system för att se om man kan se snabb och intuitiv anvÀndning pÄ detta sÀtt. Testet utförs i simulatormiljö och jÀmför tvÄ oberoende grupper med olika mycket inlÀrning om det aktuella systemet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bemötandet och tillgĂ€ngligheten i den fysiska miljön pĂ„ cafĂ©er upplevs av rullstolsburna cafĂ©besökare och cafĂ©Ă€gare i Örebro 2006, samt undersöka vad respektive grupp vet om handlingsplanen "frĂ„n patient till medborgare".Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tre rullstolsburna cafĂ©besökare samt sex cafĂ©Ă€gare som delades upp i tvĂ„ grupper, grupp 1 med fysiska hinder vid entrĂ©n och grupp 2 utan hinder vid entrĂ©n.Resultatet av studien visade att de rullstolsburna cafĂ©besökarna tyckte oftast att cafĂ©miljön ger ett gott bemötande men att utbudet av fysiskt tillgĂ€ngliga cafĂ©er var dĂ„ligt. Samtliga cafĂ©Ă€gare upplevde att de gav ett gott bemötande men upplevelsen av den fysiska tillgĂ€ngligheten varierade. Samtliga rullstolsburna cafĂ©besökare var insatta i handlingsplanen "frĂ„n patient till medborgare", ingen av cafĂ©Ă€garna var insatta i den..

Vi ville med vÄrt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion frÄn det sociala nÀtverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten sÄ som i den virtuella vÀrlden. Vi ville alltsÄ ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansÄg att denna lilla funktion har en stor betydelse pÄ och för det sociala nÀtverket, men Àven ocksÄ eftersom den anvÀnds alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. UtifrÄn detta skapade vi tvÄ fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. DÀremot uppnÄdde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte pÄverkade mÀnniskors sociala beteende pÄ samma sÀtt som pÄ det sociala nÀtverket..

I dagens stillasittande samhÀlle, dÀr individer Àr allt mindre fysiskt aktiva till följd av alla moderna bekvÀmligheter ökar risken för en rad sjukdomstillstÄnd som potentiellt kan leda till en förtidig död. Den svenska befolkningen blir allt fetare och rör pÄ sig i mindre utstrÀckning. NÄgot som skulle kunna Àndras om vi visste vad som motiverar till fysisk aktivitet.I denna studie genomgick 113 personer, anstÀllda pÄ LÀnsförsÀkringar, ett enkelt steptest. Efter testet hade de sedan fyra mÄnader pÄ sig att trÀna innan de genomgick ett Ätertest, som var en exakt kopia pÄ test ett, för att se hur stor förÀndring som gick att fÄ genom trÀning gÀllande puls och vikt. Deltagarna delades in i tre grupper utefter hur mycket de ökade sin trÀningsmÀngd mellan testen: en kontrollgrupp, en grupp med liten ökning av den fysiska aktiviteten och en grupp med en stor ökning av den fysiska aktiviteten.

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner fÄr betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera mÀnniskor i vÄra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrÄdsyttranden angÄende detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det Àr genom diskurser av sÄdana slag rum fÄr betydelse. Resultatet av undersökningen Àr att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och dÀrmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sÀgas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta fÄr ocksÄ betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar mÀnniskor som inte "passar in" pÄ ett eller annat sÀtt i den aktuella rumskonstruktionen..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningSyftet med uppsatsen var att undersöka idrottslÀrares fysiska arbetsmiljö pÄ skolor med olika förutsÀttningar och pÄ vilket sÀtt idrottslÀraren uppfattar att den fysiska arbetsmiljön pÄverkar undervisningen. Vi har utgÄtt frÄn tre mer preciserade frÄgestÀllningar. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut pÄ skolan? Hur upplever lÀraren sin arbetsmiljö? Slutligen hur pÄverkar arbetsmiljön undervisningen?MetodStudien har bestÄtt av tre platsobservationer av den fysiska arbetsmiljön och av tre intervjuer med idrottslÀrare verksamma i den observerade miljön. De skolor vi undersökt valdes utifrÄn de förutsÀttningar vi pÄ förhand visste om och för att dem lÄg i StockholmsomrÄdet.

Projektet har gÄtt ut pÄ att utifrÄn en stationÀr rengöringsutrustning, för livsmedelsindustrin, ta fram en mobil enhet med samma funktioner som den stationÀra..

Under de senaste Ärtiondena har matematikbokens format inte utvecklatsnÀmnvÀrt, man har försökt att blir mer digital genom att skickamed en cd-skiva med digitalt material och för de lÀgre Ärskurserna igrundskolan finns det matematikspel. För gymnasielever finns inte mycketinteraktivt och digital material idag. Behovet av en ny lÀrresurs Àrstort och vi vill med detta arbete utröna vilka funktioner som bör ingÄ.Elever och lÀrare Àr överlag mycket positiva till utvecklingen ochde undersökningar vi tagit del av visar pÄ ökat anvÀndande av datorerute pÄ skolorna. Vi tog fram tvÄ grÀnssnittsskisser med en lÀrargruppoch en elevgrupp oberoende av varandra. Dessa tvÄ skisser sammanfogadestill en prototyp.

KlimatförĂ€ndringar befaras ge en mĂ€ngd olika konsekvenser för samhĂ€llet. Ökade översvĂ€mningsrisker Ă€r bara en av dessa. De ökade översvĂ€mningsriskerna kommer att pĂ„verka den möjliga markanvĂ€ndningen och mĂ„nga omrĂ„den som idag anses sĂ€kra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvĂ€mning i ett framtida klimat. I samhĂ€llets anpassningsprocess ligger nödvĂ€ndigheten att skydda befintlig bebyggelse men ocksĂ„ att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till sĂ€kra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan pĂ„verka bebyggelsens placering och utformning.

Vi har identifierat att forskningen gÀllande Facebook som intern kommunikationskanal Àr bristfÀllig. VÄr studie syftar dÀrför till att undersöka hur facebookgrupper anvÀnds som kommunikationskanal internt i organisationer och vilka förutsÀttningar sociala funktioner i intranÀt skapar. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av kvalitativa metoder i form av en informantintervju, 10 samtalsintervjuer med ledare och medarbetare pÄ tvÄ organisationer och en innehÄllsanalys av material frÄn en sluten facebookgrupp. VÄra resultat tyder pÄ att det finns mÄnga aspekter att ta hÀnsyn till om internkommunikationen sker pÄ Facebook, dÀribland sÀkerhetsaspekten av informationen som publiceras samt grÀnsdragningen mellan den privata rollen och yrkesrollen. Bland vÄra slutsatser finner vi att samtliga respondenter anser att möjligheterna för dialog och delaktighet för samtliga medlemmar i en organisation ökar nÀr kommunikationen sker internt pÄ Facebook.

Motivation Àr en viktig faktor till att vara framgÄngsrik inom akademiska studier. Samtidigt Àrdet inte alltid lÀtt att hÄlla studiemotivationen uppe dÄ det vid sidan av skolan stÀndigt finnsannat att göra som enkelt fÄngar studenters intresse. En av dessa aktiviteter Àr spelande pÄdiverse digitala plattformar som exempelvis dator, konsol och mobil. Vilka Àr faktorerna som göratt spelandet lockar, och gÄr det att anvÀnda dessa för att pÄverka studiemotivationen hos studenter?Efter genomförda litteraturstudier valdes nÄgra av dessa faktorer ut för att forma enwebbapplikation bestÄende av fem funktioner.

Budget Àr i mÄnga företag den framÄtblickande delen av ekonomistyrningen. Den utgör ofta den framtida planeringen och förmedlar vÀgen fram till de uppstÀllda mÄlen. Under senare tid har kritik riktats mot bÄde det traditionella och ?moderna? budgetsynsÀttet. Vissa kritiker anser att problemen emellertid inte beror pÄ budget i sig utan istÀllet pÄ det sÀtt som den anvÀnds pÄ.