LĂ€xor Ă€r en realitet för de allra flesta skolbarn. ÄndĂ„ nĂ€mns ingenting om lĂ€xor i vare sig den gĂ€llande lĂ€roplanen (Lpo94, 1998) eller vĂ„r aktuella kurslitteratur pĂ„ lĂ€rarutbildningen vid Uppsala Universitet. Den enskilde lĂ€raren hamnar dĂ€rmed i ett vĂ€gledningsmĂ€ssigt tomrum i att avgöra om lĂ€xor ska tillĂ€mpas eller ej för att uppnĂ„ mĂ„len.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur barnens relationer pĂ„verkas av lĂ€xor sett ur barns perspektiv. Studien presenterar resultatet av en kvalitativ undersökning av vilken uppfattning 21 elever, i Ă„rskurs 4 och 5, har om sina lĂ€xor och hur det pĂ„verkar deras relationer till lĂ€raren och skolan, förĂ€ldrarna och hemmet samt kamraterna och fritiden.Studien konstaterar att lĂ€xornas pĂ„verkan pĂ„ relationen till lĂ€raren och skolan inte Ă€r mĂ€rkbar, att relationspĂ„verkan till kamrater och fritid förekommer men anses accepterad samt att relationen till förĂ€ldrar och hemmet pĂ„verkas i form av en förhöjd risk för konflikt. Beroende pĂ„ hur lĂ€tt eller svĂ„rt barnet har med lĂ€xan pĂ„verkas i allra högsta grad barnets egen instĂ€llning till lĂ€xan och till Ă€mnet i sig..

Psoriasis Àr en inflammatorisk hudsjukdom som uppkommer i perioder. Sjukdomens behandling gÄr ut pÄ att lindra patientens besvÀr men gÄr inte helt att bota. Dagens samhÀlle kan uppfattas som ytligt och utseendefixerat vilket leder till att personer som lider av psoriasis kan kÀnna sig annorlunda pÄ grund av den förÀndrade huden. Syftet med uppsatsen Àr att belysa patienters erfarenheter av att leva med psoriasis. Metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie utifrÄn Axelsson (2008).

Röntgensjuksköterskans yrkesroll krÀver kompetens bÄde inom den stÀndigt utvecklande tekniken, men Àven inom omvÄrdnad. NÀr patienternas upplevelse av undersökningarna ska vÀgas in stÀlls stora krav pÄ röntgensjuksköterskan. Syftet med studien var att undersöka om det tidigare fanns beskrivet i litteraturen vilken betydelse röntgensjuksköterskans kompetens kan ha för patientens upplevelse vid en magnetkameraundersökning. UtifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar har kunskap sammanstÀllts som berör röntgensjuksköterskans kompetens. FrÄgestÀllningarna var vilka faktorer kan röntgensjuksköterskan pÄverka som har betydelse för patientens upplevelse av magnetkameraundersökning och hur röntgensjuksköterskans kompetens finns beskriven i tidigare vetenskaplig forskning.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Att genomgÄ bröstcancer pÄverkar kvinnan fysiskt, psykiskt och socialt. Behandlingen medför förÀndringar som inverkar pÄ kvinnans hÀlsa, kropp, livsvÀrld och sÀtt att vara.Syfte: Belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av och leva med bröstcancer.Metod: Till litteraturstudien valdes nio kvalitativa studier ut. Databassökning har genomförts i Cinahl. Studiernas resultat har sammanstÀllts enligt Fribergs modell för litteraturöversikt.Resultat: Att drabbas av bröstcancer pÄverkar kvinnor kÀnslomÀssigt och vÀcker tankar kring livet och framtiden.

Akupunktur Àr en smÀrthÀmmande behandling som hÀrstammar frÄn Kina. Denna studie grundar sig pÄ vÀsterlÀndsk akupunktur, vilken utgÄr efter vetenskaplig evidens. Akupunkturens effekter förklaras med ett antal fysiologiska verkningsmekanismer. Förutom smÀrtlindrande mekanismer kan akupunkturen Àven ge bieffekter samt innebÀra allvarliga risker. Sjukgymnasten har enligt lag skyldighet att innan behandling informera patienten om behandlingens gÄng och verkan.

Trygghet Àr ett komplext begrepp med relativt bred innebörd, och det Àr inte sjÀlvklart vad den enskilde patienten upplever som trygghet. Den forskning som finns gör ÀndÄ gÀllande att tryggheten Àr viktig för upplevelsen av hÀlsa. Med tanke pÄ dagens effektiviseringskrav som stÀlls pÄ sjukvÄrden, dÀr ledtiden ska kortas sÄ lÄngt det Àr möjligt, finns en uppenbar risk att för patienten vÀrdefull förberedelsetid gÄr förlorad. Mindre tid med kvalificerad personal kan innebÀra förlust eller reducering av den trygghetskÀnsla som patienten Àr i behov av. Syftet med denna studie Àr att belysa patienters upplevelse av trygghet och otrygghet i samband med generell anestesi.

Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat pĂ„ relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet stĂ„r för. Dessa teorier har sĂ€llan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fĂ„tal ord. För anvĂ€ndning inom översĂ€ttning eller maskinöversĂ€ttning kan ett ords betydelse istĂ€llet definieras utifrĂ„n dess relation till andra sprĂ„k. ÖversĂ€ttning av text lĂ€mnar dessutom analyserbart material efter sig i form av originaltext och översĂ€ttning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta ensprĂ„kiga semantiska relationer utifrĂ„n tvĂ„sprĂ„kiga översĂ€ttningsdata Ă€r semantisk spegling.

Bakgrund: Prostatacancer Àr den vanligaste cancerformen bland mÀn i vÀstvÀrlden. Sjuksköterskan har till uppgift att stötta, vÀgleda, samt sÀkerstÀlla att given information uppfattats korrekt, för att mÀn med prostatacancer skall kunna fatta rationella beslut rörande eventuell behandling. Tidigare forskning visar att maskulinitet Àr ett komplext begrepp som kan ses ur olika vinklar och perspektiv. Upplevelsen av manlighet Àr en viktig komponent att ta hÀnsyn till i vÄrden av patienter med prostatacancer.Syfte: Att beskriva hur mÀn med prostatacancer upplever att sjukdomen och behandlingen pÄverkar deras kropp och manliga identitet.Metod: Denna litteraturöversikt baserades pÄ elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats. De vetenskapliga artiklarna hÀmtades frÄn databaserna Cinahl with fulltext, och PubMed.Resultat: Resultatet bildar fem huvudteman: Behandlingens pÄverkan pÄ mÀns upplevelse av manlighet beskriver behandlingarnas biverkningar sÄsom impotens, förlust av libido och sexuella fantasier, mÀns feminiserade kropp, samt hur dessa förÀndrade kroppsegenskapernas pÄverkade den manliga identiteten.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur ungdomarna som varit placerade i vÄrd enligt SoL eller LVU upplever att det gÄtt att lÀmna vÄrd för att klara ett sjÀlvstÀndigt liv som vuxen och vad som har varit viktigt för dem. Fokusen har varit pÄ deras relationer och stöd de haft och vilka skydds- och riskfaktorerna som kommer fram i deras livsberÀttelser.Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer med 4 ungdomar som varit placerade och dÀr vÄrd upphört och dÀr de inte flyttat hem till de biologiska förÀldrarna.De teoretiska perspektiven har varit anknytningsteorin för att se deras relationer och resilience för att se skydds- och riskfaktorer.Resultaten visar pÄ att det finns gemensamma skyddsfaktorer i ungdomarnas berÀttelser, bland annat har alla ungdomarna haft stödjande relationer till vuxna och jÀmnÄriga. .

Violence in close relationships has for a long time been recognized as a major social problem. Many women who have left a violent and destructive relationship have been broken apart by their former partner. They find different strategies to regain their self-esteem and self- confidence. Selection of strategies may be consciously or unconsciously. Some women have chosen martial arts.The purpose of this study is to explore and learn more about women's experience of performing martial arts and their previous violent relationship.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förstÄelsen för hur mellanmÀnskliga relationer inverkat och inverkar pÄ den psykiska hÀlsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för nÄgon form av psykisk ohÀlsa. Samtliga informanter ingÄr i ett aktuellt treÄrigt projekt, vars syfte Àr att öka individens vÀlbefinnande och som nÀr denna studie inleddes pÄgÄtt under cirka ett halvÄr. Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ sex semistrukturerade intervjuer som har karaktÀren av narrativa livsberÀttelser. Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmÀnniskor i det dagliga livet Àr en mycket viktig faktor för informanterna gÀllande att deras ÄterhÀmtning ska uppnÄ goda resultat. Resultatet visar ocksÄ att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohÀlsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.  .

Bakgrund: VÄldet mot kvinnor Àr ett folkhÀlsoproblem. Det Àr svÄrt att faststÀlla den faktiska prevalensen vad gÀller vÄldsutsatta kvinnor delvis pÄ grund av att mörkertalet Àr stort. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samverkan i organisationer och myndigheter i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor i nÀra relationer i Skaraborgsregionen. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med myndighetspersoner frÄn X, Y och Z, vilka arbetar med vÄldsutsatta kvinnor i nÀra relationer. Resultat: Resultatet visade att femton kommuner i Skaraborgsregionen samverkar i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor.

MÀnniskan har genom historien haft relationer till andra djur och har det Àn idag. I takt med mÀnniskans och samhÀllets utveckling har de relationer vi har till hÀsten Àven utvecklats och förÀndrats. Trots att hÀsten idag kan förstÄs som en följeslagare till mÀnniskan och som en signifikant annan i vissa mÀnniskors sjÀlvutveckling finns det fortfarande anhÀngare inom samhÀllsvetenskaperna som anser att djur andra Àn mÀnniskan inte har nÄgon plats inom studiefÀltet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hÀvdar att hÀstar och djur i allmÀnhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade pÄ att hÀstar inte har ett verbalt sprÄk och att de inte heller kan objektifiera sig sjÀlva och uppnÄ vad man kan likna vid ett sjÀlv. Eftersom hÀsten inte kan förmedla sig pÄ samma sÀtt som mÀnniskan kan vi inte heller interagera med den, Ànnu mindre ha meningsfulla relationer till den.Den hÀr studien argumenterar dock för att mÀnniskan kan ha meningsfulla relationer till hÀstar eftersom de och andra djur Àr en del av de relationer som mÀnniskan har som Àr av social karaktÀr och dÀrför Àr berÀttigade till en plats inom det sociologiska studiefÀltet.

Bakgrund: Bakgrunden bygger pÄ fyra vÄrdvetenskapliga begrepp; livsvÀrld, sjukdomslidande, livslidande och subjektiv kropp. I bakgrunden presenteras fakta om sjukdomen förlossningsdepression samt referensramen som bygger pÄ Benner och Wrubels omvÄrdnadsteori. Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att belysa kvinnans upplevelse av sin livsvÀrld i samband med förlossningsdepression. Metod: Studien grundas pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker och Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen genomfördes med hjÀlp av Graneheim och Lundmans innehÄllsanalys som bestÄr av fem steg.

VÄrt syfte med studien var att beskriva vad fadderverksamheten har för betydelse i barns lÀrande och lÀrarens uppdrag. Vi vill ge en förstÄelse om vilka förmÄgor som lÀrarna anser att barnen kan utveckla genom detta. Studien har gjorts genom enkÀter, observationer och elevintervjuer i förskoleklass och i Ärskurs 1 för att fÄ en bild av detta. Studiens resultat visade att skolorna som har fadderverksamhet har till syfte att eleverna i förskoleklass ska kÀnna sig trygga med de Àldre eleverna. UtifrÄn elevintervjun visade det sig ocksÄ att eleverna i förskoleklass tycker att det Àr roligt att ha faddrar för de leker tillsammans, de tar hand om fadderbarnen och hjÀlper dem.