Sökresultat:
1345 Uppsatser om Förklarande variabler - Sida 45 av 90
Korrelat till vÄld : Samband mellan vÄldskriminalitet och variablerna alkohol- och drogbruk, anknytning, impulsivitet och socialt nÀtverk i tvÄ grupper vÄldsdömda
Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.
Vad pÄverkar priset pÄ en bostadsrÀtt?
Fastighetsmarknaden i Stockholms innerstad Àr nÄgot som berör. RÀntorna Àr för nÀrvarande oerhört lÄga vilket har gjort att priserna har skjutit i höjden. Vidare talas det mycket om de sÄ kallade lockpriserna, dÀr budgivningarna ibland har gjort att köparen av en bostadsrÀtt har kÀnslan av att de har blivit lurade in i nÄgot de inte kommer att klara av. Denna uppsats syftar dÀrmed till att fÄ en djupare inblick i bostadsrÀttspriserna i Stockholms innerstad och hitta förklaringar till prisskillnader. Till grund för undersökningen ligger 64 stycken lÀgenheter; ett respektive tre rum och kök, som sÄlts under 2005 i Vasastan, byggda mellan Ären 1859 ? 1944.
Diskriminering och Kategorisering inom Rekrytering : En experimentell studie med fokus pÄ lÀngdens betydelse i arbetslivet
Denna studie undersöker om de attribut som tillskrivs en lÄng person kan pÄverka ett anstÀllningsförfarande till den grad att rekryteringskonsulten kommer att diskriminera och kategorisera kortare personer till fördel för de lÀngre. Den mÀter Àven huruvida den lÀngre personen kommer anses vara mer lÀmpad för en chefstjÀnst samt om den lÀngre personen tillskrivs fler positiva attribut Àn den kortare personen. Genom en enkÀtundersökning, bedömde 60 rekryterare ett CV samt personligt brev med en bild. För att undersöka effekten av lÀngd pÄ anstÀllningsrelaterade variabler manipulerades bilden digitalt, sÄ att den sökande framstod som lÄng i den ena versionen och kort i den andra versionen Rekryterarna bedömde om personen pÄ CV:et var anstÀllningsbar för en roll som chef över projektkontoret. Arbetsuppgifterna skulle vara strategiska men ocksÄ operativa i form av projektledning för företagets största och viktigaste konto.
ArbetstillfredsstÀllelsens samband med hÀlsan : MÄr vi bÀttre av att vara tillfredsstÀllda pÄ arbetet?
HÀlsa och arbetslivet Àr tvÄ nÀmnvÀrda faktorer i dagens samhÀlle. Inom mÄnga yrken anses kraven ha ökat (Marklund, 2000), och man försöker fÄ bukt med vad inom arbetsuppgifterna som gör att mÄnga mÀnniskor blir sjuka och sjukskriva. IfrÄgasÀttande om arbetsplatsen kan ses som en förklaring till de höga sjukantalen har kommit pÄ tal dÀr undersökningar först och frÀmst har fokuserat pÄ huruvida arbetstillfredsstÀllelsen har effekt pÄ arbetstagarens produktivitet, men Àven pÄ huruvida den pÄverkar arbetstagarens hÀlsa (Freeman, 1999). UtifrÄn detta har vi valt att undersöka arbetstillfredsstÀllelsens samband pÄ just individers hÀlsa. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om arbetstillfredsstÀllelsens har ett samband med personers hÀlsa i Sverige.
Regressionsanalys av tillströmningen till svenska universitet och högskolor : -en studie av variationen i antalet inskrivna studenter
Syftet med Sveriges utbildningssystem Àr att göra det möjligt för alla, oavsett ekonomiskförutsÀttning, att tillgodogöra sig en högskoleexamen. Trots det Àr det lÄngt ifrÄn alla somvÀljer att utnyttja den rÀttigheten. Den hÀr studien anvÀnder regressionsanalys av olikatidsserier för att förklara vilka faktorer som pÄverkar antalet inskrivna studenter ihögskolan. Syftet med studien Àr att med hjÀlp av olika samhÀllsekonomiska och politiskavariabler göra uppskattningar av hur mÄnga studenter som i framtiden kommer att söka sigtill högskolan. De förklarande variablerna som anvÀnds i regressionerna Àr arbetslöshet,antalet 19-Äringar i befolkningen, maximalt studiebidrag, maximalt studielÄn samt endummy-variabel frÄn 2011 dÄ det infördes en kostnad för utlÀndska studenter att studera iSverige.
En modell för att förklara tillvÀxt i smÄföretag: kvantitativa och kvalitativa studier i tre branscher
Det finns mycket litteratur som visar hur viktigt det Àr att företag uppnÄr tillvÀxt, bÄde för skapandet av nya arbeten och för landet som helhet. För att företagen skall lyckas med detta Àr det viktigt att de vet hur de skall gÄ tillvÀga. Det Àr dÀrför vÀldigt angelÀget att klargöra vilka faktorer, eller drivkrafter som förklarar tillvÀxten i företagen. Syftet med den hÀr studien Àr att utveckla detta kunskapsomrÄde ytterligare genom att utveckla och testa en modell över faktorer som kan förklara tillvÀxt i smÄföretag. Metodiken för att utveckla modellen har varit deduktiv, dÀr tidigare forskning legat till grund för modellens uppbyggnad.
Det lilla Äkeriföretaget - Vad finns det för strategiska möjligheter?
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera olika möjligheter för ett mindre Äkeriföretag att förÀndra sin verksamhet. FÄr man större konkurrenskraft genom att utöka verksamheten genom en fusion eller Àr en ren speditionsverksamhet att föredra?För att uppfylla detta syfte har jag valt att ta hjÀlp av en SWOT-analys och ett sÄ kallat Service Management System. SWOT-analysen Àr till för att identifiera styrkor och svagheter inom företaget och möjligheter och hot i företagets omvÀrld. Detta har sedan legat till grunden för ett Service Management System som bestÄr av ett antal variabler som Àr viktiga i ett tjÀnsteföretag.Studien har gjorts pÄ ett litet Äkeri i södra Sverige.
Vad Àr den frÀmst avgörande faktorn vid privatkundens val av marginalbank? : en studie om hur demografiska skillnader pÄverkar privatkunders val av marginalbank samt se hur deras val kan anvÀndas vid segmentering
Syfte: Syftet med detta examensarbete Ă€r att förklara vad som Ă€r den frĂ€mst avgörande faktorn vid privatkundens val av marginalbank, genom att jĂ€mföra med demografiska variabler samt hur deras val kan anvĂ€ndas vid segmentering. Dessutom vill vi titta pĂ„ vilka typer av banker privatkunder har.Metod: För att nĂ„ fram till resultat för analysen har ett positivistiskt angreppssĂ€tt och en deduktiv ansats anvĂ€nts. Det empiriska materialet Ă€r baserat pĂ„ en enkĂ€tundersökning gjord pĂ„ personer i HĂ€ssleholm och Ăngelholm. Datainsamlingen har sedan analyserats med hjĂ€lp av korstabeller.Teoretiskt perspektiv: Studien utgĂ„r ifrĂ„n tidigare forskning inom omrĂ„det som har anvĂ€nts för att kunna upptĂ€cka faktorer som kan förklara vĂ„rt syfte.Resultat:  Analysen visade att vid val av marginalbanker vĂ€rdesĂ€tts faktorer sĂ„ som bra pris pĂ„ varor i butik samt bonuscheckar. Vad som ocksĂ„ framkom Ă€r att vid segmentering av kunder bör bankerna, enligt reslutat frĂ„n denna uppsats, anvĂ€nda sig av differentierad marknadsföring vid segmentering av kunder..
En genvÀg i skoglig planering? : en pilotstudie om nyttofunktioner och flermÄlsanalys
I dagens vidare syn pÄ skogen som resurs Àr allt fler mÄl, och ibland Àven fler intressenter involverade i skogsbruksplaneringen. För att ta fram det bÀsta planalternativet anvÀnds ofta flermÄlsanalys, dÀr intressenten viktar delmÄl mot varandra. Detta kombineras med en bedömning av hur vÀl planalternativen uppfyller mÄlen. Den mÀnskliga kapaciteten Àr tyvÀrr begrÀnsande vilket leder till att för fÄ planalternativ utvÀrderas för att göra planeringen tillförlitlig. Genom att automatisera viktningen av planalternativ skulle kapaciteten kunna ökas.
NÀr det mekaniska blir tradition : Om svenska dialekters förekomst i nyhetsprogrammet Rapport pÄ SVT1
Denna undersökning tar reda pĂ„ hur reportrarnas tal lĂ„ter i de svenska nyhetssĂ€ndningarna och i hur stor mĂ€ngd regionala varianter av standardsprĂ„ket förekommer. Den reder Ă€ven ut vad för policys och praxis som finns hos Sveriges television nĂ€r det gĂ€ller hur en reporter ska tala. Studien fokuseras kring SVT1. Ăr det mĂ„ngfaldens Sverige som speglas i reportrarnas sprĂ„kbruk? FĂ„r alla sorts dialekter plats i svensk public service?Undersökningen lutar sig mot den svenska sprĂ„kpolitiken samt huvuddragen inom sociolingvistik.
Ryssland och missilförsvaret. En extern/intern analys av Rysslands negativa instÀllning till USA:s planerade missilförsvar i Polen och Tjeckien
VÄren 2007 offentliggjorde USA planerna pÄ att upprÀtta ett missilförsvar i Polen och Tjeckien som ett skydd mot missilangrepp frÄn Iran. FrÄn Ryssland blev reaktionen mot planerna kraftfull. Retoriken frÄn Moskva pÄminde om kalla krigets dagar. Vilka Àr de bakomliggande orsakerna till denna starka reaktion? Syftet med studien Àr att undersöka vilka orsaker, sÄvÀl externa som interna, det Àr som styr den ryska instÀllningen.
Gotiska verbalprefix som markörer av sÀrdraget State or Change of State : En förberedande undersökning
Uppsatsen har undersökt de gotiska verbalprefixen med utgĂ„ngspunkt i att de ingĂ„r i ett system, i vilket prefixen hör hemma pĂ„ olika positioner före verbets stam. Syftet har varit att faststĂ€lla, om nĂ„gon av dessa positioner har varit avsedd för prefix bĂ€rande sĂ€rdraget State or Change of State, som inom det teoretiska ramverket Lexical Template Morphology antas bĂ€ra tre variabler. Materialet har bestĂ„tt av belagda kombinationer av preverbala element, samtliga pĂ„trĂ€ffade förekomster av verb pĂ„ miĂŸ- och dis-, samt stickprov av verb pĂ„ ana- och us-. Genom en i huvudsak morfologisk analys har fem preverbala positioner i en ordbildningsmall föreslagits, hĂ€r frĂ„n det yttersta till det innersta kallade P5?P1.
Genusperspektiv inom vÄrd och omsorg: en intervjustudie med psykosdiagnosticerade brukare samt deras personal
Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv undersöka upplevelserna hos individer i kontakt med psykiatri och/eller socialtjÀnst. Förutom genus anvÀndes begrepp som livskvalité, ÄterhÀmtning, makt och stigmatisering för att förstÄ brukarnas och personalens upplevelser. Studien, som var en tillÀggsstudie till Milton Projekten, utfördes i tre kommuner i södra SkÄne. Populationen var 76 brukare ur vilken ett slumpmÀssigt sample pÄ 42 personer drogs, varav 17 brukare deltog. Utöver brukarna intervjuades 13 personer ur personalgruppen.
VD-bytens pÄverkan pÄ aktiekurser : En studie i eventuella abnormala avkastningar i samband med VD-byten
Följande arbete undersöker den abnormala avvikelsen pÄ olika företags aktiekurser i samband med respektive VD avgÄngar. Undersökningen utförs med syfte att hitta möjliga mönster för VD avgÄngars pÄverkan pÄ aktiekurser, dÀr dagen för ett pressmeddelande angÄende en VD avgÄng nÀmns som hÀndelsedagen. Den normala avvikelsen utgörs av standardavvikelsen mellan aktiekurs utvecklingen för varje bolag och ett generellt branschindex under ett tio dagars hÀndelsefönster. Den abnormala avvikelsen framförs i att forma av skillnaden mellan den normala avvikelsen och standard avvikelsen för samma variabler under hÀndelsedagen. Undersökningen delar upp de observerade företagen i tvÄ kategorier i avgrÀnsnings syfte, dessa tvÄ typer framförs som Typ av AvgÄng samt bransch.
Genus och expertrollen : En kvantitativ studie av könsfördelningen mellan experter i tryckt press.
Jag har gjort en kvantitativ studie av hur könsfördelningen mellan experter ser ut i tryckt press. Studiens syfte har varit att undersöka om det finns en jÀmn könsfördelning mellan de oberoende experter som uttalar sig i medier idag. Jag har undersökt kvÀllstidningen Aftonbladet och morgontidningen Svenska dagbladet, för att jÀmföra om könsfördelningen mellan experter skiljer sig mellan kvÀllspress och morgonpress. BÄda tidningarna har granskats under en verklig vecka 2012 och under samma vecka 1992. Det för att undersöka om könsfördelningen mellan experterna har förÀndrats under de senaste 20 Ären.Totalt omfattar undersökningen 195 experter som analyserats med hjÀlp av sju olika variabler.