Sökresultat:
1345 Uppsatser om Förklarande variabler - Sida 41 av 90
KombinationstrÀning : Maximal styrka och aerob förmÄga
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka utveckling av styrka och aerob förmÄga vid kombinationstrÀning med olika intensitet och volym i den aeroba trÀningen. Studiens frÄgestÀllningar var: (1) Utvecklas maximal styrka olika dÄ styrketrÀning kombineras med antingen högintensiv aerob trÀning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig trÀning? (2) Vilket av dessa tvÄ kombinationsprogram Àr effektivast för att öka maximal syreupptagningsförmÄga (VO2max), laktattröskeln, maximalt blodlaktat och tid till utmattning? MetodEn kvantitativ trÀningsstudie genomfördes med 18 manliga försökspersoner (fp) som under en sex veckors period fick bedriva styrketrÀning och aerob trÀning kombinerat i ett och samma trÀningsprogram. Fp delades in i tvÄ olika grupper om vardera nio personer dÀr den aeroba trÀningen skiljde grupperna Ät. Under den sex veckor lÄnga trÀningsperioden fick bÄda grupperna utföra ett vetenskapligt förankrat styrketrÀningsprogram med knÀböj som övning tre gÄnger i veckan i syfte att utveckla maximal styrka.
Effekter av 2 timmars fysisk trÀning per vecka pÄ uthÄllighetsstyrka, kondition, rörlighet och kroppssammansÀttning. : En 7 veckors interventionsstudie pÄ personer med stillasittande arbete.
Studien avser att studera effekterna av arbetsplatsförlagd fysisk trÀning 2 x 60 minuter/vecka i 7 veckor hos personer med stillasittande arbete pÄVO2max, rörlighet, uthÄllighetsstyrka och kroppssammansÀttning. Vi anvÀnder oss av en kvantitativ metod som bestÄr av datainsamling genom tester före och efter trÀningsperioden för bÄde interventionsgruppen (n=25) och kontrollgruppen (n=11). Resultaten visar pÄ signifikanta skillnader hos interventionsgruppen pÄ variablerna VO2max (p=0), visceralt fett (p=0,001), fettmassa (p=0,001), vikt (p=0.006), Body Mass Index, BMI (p=0,005), uthÄllighetsstyrka enligt Sörensens isometriska uthÄllighetstest (SIU) (p=0) och Trunk Curl Static Endurance test (TCST) (p=0,045), rörlighet i halsrygg (p=0,010) och rörlighet i hamstringsmuskulatur via Sit and reach test (p=0). Inga skillnader ses i blodtryck och, skelettmuskelmassa i armar, bÄl och ben. Inga signifikanta skillnader ses hos kontrollgruppen oavsett variabel. Slutsatser av studien Àr att man kan se effekter genom denna typ av intervention pÄ flera olika variabler och förslag till framtida forskning Àr att försöka utesluta samverkan av andra faktorer för att ge en mer exakt bild av den fysiska trÀningens effekter pÄ arbetsplatsförlagd trÀning..
Börsintroduktioner : En eventstudie av variationer mellan introduktionskurs och öppningskurs hos börsintroduktioner pÄ Stockholmsbörsens O-lista Ären 1995 till 2005.
Denna studie har som syfte att undersöka den svenska IPO-marknaden under Ären 1995-2005. Studien undersöker ett fenomen som Àr frekvent förekommande i samband med börsintroduktioner. Fenomenet kallas underprissÀttning och med begreppet menas den skillnad i pris som uppstÄr mellan en akties introduktionspris och dess stÀngningskurs första dagen den handlas publikt pÄ en aktiebörs. UnderprissÀttningen kan ses som potentiellt kapital som ett företag gÄr miste om. Detta pÄ grund av att aktiens stÀngningskurs i viss mÄn representerar vad investerarna verkligen var villiga att betala för en aktie.
Sambandet mellan arbetstillfredsstÀllelse, stressupplevelse och empati hos förskolepedagoger
Skadliga nivĂ„er av stress och dĂ€rtill relaterade sjukdomar Ă€r ett vĂ€l belagt fenomen bland svenska lĂ€rare. Dock finns det ingen likartad forskning om svenska förskolepedagoger. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om arbetstillfredsstĂ€llelse, stressupplevelse samt empatisk förmĂ„ga i arbetet uppvisade samband hos förskoleÂpedagoger. En enkĂ€tundersökning gjordes dĂ€r förskoleÂpedagoger fick besvara frĂ„gor angĂ„ende arbetstillfredsstĂ€llelsen, stressupplevelsen och empatisk förmĂ„ga. För att mĂ€ta dessa tre variabler anvĂ€ndes ett svenskt instrument Satisfaction with Work Questionnaires samt en empatiskala om vilka kĂ€nslor de kĂ€nde för ett barn i tre fiktiva berĂ€ttelser.
Ăldre kvinnors sexuella vĂ€lbefinnande
Bakgrund: Sexualitet hos Àldre Àr precis som hos yngre en viktig del av livskvaliteten. Den sexuella förmÄgan och de sexuella behoven fortsÀtter lÄngt upp i Ären. Ett aktivt sexualliv har visat sig vara bra för vÀlbefinnandet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som har en positiv pÄverkan pÄ Àldre kvinnors sexuella vÀlbefinnande.Metod: En kvantitativ metod har anvÀnds pÄ ett redan insamlat datamaterial. Detta material bestÄr av omfattande enkÀter som samlades in under Ären 2000-2003. Huvudvariabel sexuellt vÀlbefinnande har testats mot flera relevanta variabler.
Hur agerar aktiebolag, i dagslÀget, inför ett möjligt val av frivillig revision? Vilka faktorer pÄverkar agerandet?
SammanfattningTitel:Hur agerar aktiebolag, i dagslĂ€get, inför ett möjligt val av frivillig revision?Ămne/kurs: Företagsekonomi 61-90, inriktning externredovisningFörfattare: Sofia Lorentzon & Anna-Sara LööfHandledare:Sven-Olof Yrjö Collin.Nyckelord:revisionspliktens avskaffande, ekonomiförĂ€ndring, relationsförĂ€ndringBakgrund:I Mars 2010 beslutade regeringen om tre grĂ€nser, var ett företag mĂ„ste uppfylla minst tvĂ„ för att fĂ„ lov till att avskaffa sin revisor. Lagförslaget som Ă€n sĂ„ lĂ€nge ligger som en proposition sĂ€ger att frĂ„n och med den 1 november 2010 ska företagen fĂ„ vĂ€lja om de vill ha avskaffa sin revisor eller inte.Syfte:VĂ„rt syfte Ă€r att förklara hur aktiebolagen agerar i dagslĂ€get, inför ett möjligt val till frivillig revision.Empirisk metod:För att undersöka hur företagen agerar i dagslĂ€get inför valet om frivillig revision har vi utfört en enkĂ€tundersökning.Slutsatser:Genom vĂ„r undersökning har vi kommit fram till att ju mer företag agerar mot att satsa pĂ„ relationsförĂ€ndring desto mer tenderar de att slopa sin revisor. De variabler som pĂ„verkar företagens relationsförĂ€ndring Ă€r; storlek, bransch, kassalikviditet, lönsamhet, Ă€gare och omgivningens Ă„sikter..
 Transformellt ledarskap och autonom motivation- Finns det ett samband och medieras detta samband av behoven autonomi, relaterande och kompetens?
Denna studie undersökte om det fanns ett positivt samband mellan transformellt ledarskap och autonom motivation samt medierande effekter pÄ, autonomi, relaterande och kompetens (Deci & Gagné, 2005). 104 personer har deltagit i studien, 54 kommer frÄn en kyrka i Norra Sverige och 49 kommer frÄn ett försÀkringsbolag. 67 (64.4 %) av deltagarna Àr mÀn och 37 (35.6 %) kvinnor. Det transformella ledarskapet mÀttes genom instrumentet (TLI) Transformellt Ledarskaps Inventorium (TjÀrnberg, 2007). Den autonoma motivationen mÀttes genom en anpassad variant av (SRQ) Self Regulation Questionnare (Ryan & Connell, 1989).
Prediceras alkoholkonsumtion av kön, personlighet och motiv till alkoholkonsumtion?
Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utstrÀckning alkoholkonsumtion hos studenter predicerades av kön, personlighet (bestÄende av impulsivitet, social hÀmning och negativ affektivitet) samt motiv till alkoholkonsumtion (bestÄende av stÀmningshöjande, coping, konformitet och sociala motiv). Tidigare forskning indikerar att dessa prediktorer, med undantag av social hÀmning, negativ affektivitet och konformitetsmotiv, samvarierar med alkoholkonsumtion. 123 kvinnliga och 43 manliga lÀrarstudenter vid VÀxjö universitet ingick i vÄr studie. Fyra beprövade enkÀter sammanstÀlldes till en enkÀt som anvÀndes för insamling av all data. En multipel regressionsanalys visade att mÀn rapporterar en högre alkoholkonsumtion Àn kvinnor och att impulsivitet, stÀmningshöjande- samt copingmotiv predicerar alkoholkonsumtion.
Dimensionsavverkningens inverkan pÄ natur och kulturvÀrden i fjÀllnÀra naturskog : en jÀmförelse av tvÄ omrÄden inom Harrejaur naturreservat i Norrbotten
De flesta svenska skogar, Àven i reservat, har under lÄng tid pÄverkats mer eller mindre av mÀnniskan. De fjÀllnÀra barrskogarna i norra Norrland har i vissa fall utnyttjats till husbehov av samer under lÄng tid och av nybyggare frÄn 1800-talet och framÄt, men spÄr finns Àven efter senare industriellt bruk. I slutet av 1800-talet förÀndrades skogbruket till ett industriellt brukande vilket ocksÄ förÀndrade de norrlÀndska skogarnas struktur och landskapsmönster i stor utstrÀckning. Dimensionsavverkningen förÀndrade bÄde natur och kulturvÀrden genom att de större trÀden, oftast tall av hög kvalité men Àven döda trÀd, avverkades. OmrÄdet som lÄg till grund för denna studie ligger i norra Norrbotten och har tidigare varit en kronoöverloppsmark Àgd av DomÀnverket.
ErhÄller svenska förband en relevant utbildning? : en studie av FS 15 utbildning inför Afghanistan 2008
Sverige har en lÄng tradition i att utbilda soldater och förband för försvar av det egna landet. Dettahar varit i fokus för de svenska förbanden under kalla kriget. Idag stÀlls svenska förband inför nyauppgifter och i andra miljöer Àn de traditionella, men framförallt möter de svenska förbanden enmotstÄndare som har andra drivkrafter, medel och metoder Àn vad motstÄndaren hade under detkalla kriget.Uppsatsen syfte Àr att diskutera huruvida den svenska soldat- och förbandsutbildningen Àranpassad för denna motstÄndare. D.v.s. erhÄller de svenska förbanden en relevant utbildning?Denna studie genomförs som en fallstudie av FS 15.
En analys av fem skriptsprÄk - Egenskaper och utveckling
SkriptsprÄk har under det senaste decenniet fÄtt en ökad spridning, bÄde gÀllande anvÀndareoch gÀllande anvÀndningsomrÄden. FrÄn att huvudsakligen ha anvÀnts till enklare dagligaadministratörsuppgifter anvÀnds idag skriptsprÄken inom mÄnga omrÄden dÀr tidigare enbartsystemsprÄk var ett alternativ. Denna uppsats undersöker och granskar fem skriptsprÄk: PHP,Perl, Ruby, Tcl och PostScript. MÄlet Àr att undersöka sprÄkens egenskaper och se pÄskillnader sprÄken emellan. Vi jÀmför ocksÄ skriptsprÄken mot systemsprÄket C, som dockinte granskas för sig.
Finansiella Nyckeltal som Prediktor f?r Oms?ttningstillv?xt. Regressionsanalys av finansiella nyckeltal som prediktor f?r oms?ttningstillv?xt hos svenska serief?rv?rvare
Studiens syfte var att utv?rdera om det finns l?mpliga finansiella nyckeltal som kan anv?ndas
f?r att f?rutsp? framtida tillv?xt f?r hos bolag som blivit uppk?pta av svenska serief?rv?rvare.
Hypotesformuleringen ledde till att EBITDA-marginal, kapitaloms?ttningshastighet och
skulds?ttningsgrad identifierades som l?mpliga oberoende variabler att utv?rdera.
Syftet har besvarats med en kvantitativ metod, d?r information om de uppk?pta bolagen
samlats in via Capital IQ. De statistiska sambanden mellan de oberoende variablerna och
oms?ttningstillv?xt utv?rderades med hj?lp av regressionsanalyser och F-tester.
Resultatet visar att det inte finns n?got signifikant samband mellan de oberoende variablerna
och oms?ttningstillv?xt i den studerade datam?ngden. Detta inneb?r att personer som arbetar
med serief?rv?rvande bolag i st?llet b?r prioritera andra m?tv?rden och mjuka v?rden f?r att
v?lja vilka bolag de b?r k?pa.
Studien har ut?kat f?rst?elsen f?r prediktorer till oms?ttningstillv?xt.
Handel och tillvÀxt : en studie av lÀnder som tillhör tullunionen Mercosur
Man ingÄr handelsavtal för att frÀmja utveckling och handel enligt handelsteorin. Denna uppsats har som syfte att studera om de lÀnder som har slutit handelsavtal med varandra och skapat den sydamerikanska tullunionen Mercosur har fÄtt en ökad tillvÀxt. Uppsatsen undersöker och diskuterar Àven handelsalstring och handelsomfördelning, institutionella strukturer varav den finansiella sektorn Àr en, kunskapsöverföring och innovationer, samt balansen mellan produktionssektorer.Studien finner att MercosurlÀnderna tycks ha gynnats av tullunionen genom att ta del av kunskap och i frÀmjandet av nya industrier. Mercosur hade de första Ären inte en stor handelsalstrande effekt men dÀremot en tydlig handelsomfördelande effekt. Tio Är efter tullunionens ikrafttrÀdande kan man se en stark handelsalstrande effekt gentemot lÀnder utanför unionen.
John Lennon : En lÄttextstudie om en genusordning i förÀndring, 1963-1980
Man ingÄr handelsavtal för att frÀmja utveckling och handel enligt handelsteorin. Denna uppsats har som syfte att studera om de lÀnder som har slutit handelsavtal med varandra och skapat den sydamerikanska tullunionen Mercosur har fÄtt en ökad tillvÀxt. Uppsatsen undersöker och diskuterar Àven handelsalstring och handelsomfördelning, institutionella strukturer varav den finansiella sektorn Àr en, kunskapsöverföring och innovationer, samt balansen mellan produktionssektorer.Studien finner att MercosurlÀnderna tycks ha gynnats av tullunionen genom att ta del av kunskap och i frÀmjandet av nya industrier. Mercosur hade de första Ären inte en stor handelsalstrande effekt men dÀremot en tydlig handelsomfördelande effekt. Tio Är efter tullunionens ikrafttrÀdande kan man se en stark handelsalstrande effekt gentemot lÀnder utanför unionen.
Plusjobb: en utvÀrdering av plusjobben i LuleÄ kommun
Det hÀr Àr en kvalitativ studie som handlar om arbetsgruppens upplevelse av att ha plusjobbare tillkomna i sin grupp. Plusjobb Àr ett arbetsmarknadspolitiskt program som strÀcker sig över en tidsbegrÀnsad period och syftar till att integrera lÄngtidsarbetslösa individer i arbetslivet. Undersökningarna i denna studie, som Àr utförda med intervjuer och olika relevanta teorier, pekar pÄ att det finns ett antal variabler som pÄverkar arbetsgruppens upplevelser av plusjobbarens tillkomst. Roll- och gruppteorier sÀtter stor prÀgel pÄ denna studie. Det har visat sig att hur en plusjobbare kommer in i gruppen beror mycket pÄ plusjobbarens personliga egenskaper samt hur vÀl fungerande arbetsgruppen Àr sedan tidigare.