Sök:

Sökresultat:

1345 Uppsatser om Förklarande variabler - Sida 3 av 90

GuldÀgg till frukost och bra betalt : - Vad pÄverkar reklamares val av arbetsplats

ProblemDet Àr viktigt att som reklambyrÄ ha duktiga medarbetare, eftersom vÀrdet för kunderna ligger i medarbetarnas kreativitet, kunskap och skicklighet. För mindre byrÄer och byrÄer utanför Stockholm kan det vara ett problem att hitta duktiga medarbetare med erfarenhet. En förutsÀttning för att kunna attrahera denna grupp Àr att veta vad de anser viktigt vid val av arbetsplats.SyfteUppsatsens syfte Àr att undersöka olika variabler som pÄverkar arbetsval hos kreativa arbetstagare, med avgrÀnsning till dem som varit eller Àr anstÀllda vid reklambyrÄer i Stockholm, samt att undersöka vilka variabler som skulle kunna fÄ denna grupp att övervÀga att arbeta pÄ en reklambyrÄ utanför Stockholm.MetodUndersökningen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter, vilka samtliga hade minst tvÄ Ärs erfarenhet som strateg eller kreatör vid en reklambyrÄ i Stockholm samt varit tillgÀngliga för intervju mellan den 6 november och den 27 december 2007.ResultatResultatet i utredningen beskriver mÄlgruppens uppfattning gÀllande variabler som pÄverkar val av arbetsplats. I slutsatserna diskuteras vad utredningens resultat innebÀr för en reklambyrÄ som arbetsgivare. Utredningen visar pÄ att det för byrÄer utanför Stockholm kan bli svÄrt att rekrytera mÀnniskor som byggt upp sin karriÀr i StockholmsomrÄdet och hunnit rota sig dÀr.

Efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. : Test av tre oberoende variabler.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken utstrÀckning företag noterade pÄ OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 samt om tre oberoende variabler, omsÀttning, bransch och revisionsbyrÄ, har nÄgon inverkan pÄ i vilken utstrÀckning företagen följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. Mot bakgrund av syftet har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar.I vilken utstrÀckning följer företagen redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? Har företagens omsÀttning nÄgon inverkan pÄ efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har företagens val av revisionsbyrÄ nÄgon inverkan pÄ efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har bransch nÄgon inverkan pÄ efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Metod:Vi har i denna uppsats anvÀnt oss av en kvantitativ metod för att samla in information. Vi har studerat litteratur, artiklar samt Ärsredovisningar frÄn företag noterade pÄ OMX-börsen i Stockholm för att i analysdelen undersöka om det finns ett samband mellan vÄr beroende variabel och vÄra oberoende variabler.Resultat & slutsats: Resultatet av vÄr undersökning visar att medelvÀrdet pÄ företagens efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 Àr 55,08 %. Undersökning visar att det inte finns nÄgra statistiskt sÀkerstÀllda samband mellan den beroende och vÄra oberoende variabler.Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att undersöka andra oberoende variabler, göra en liknande undersökning igen om nÄgra Är samt att undersöka om hÄrdare sanktioner vid dÄlig efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 skulle förbÀttra efterlevnaden.Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats skall visa och belysa i vilken utstrÀckning företag noterade pÄ OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134..

Inbördeskrig, rebellrörelser och naturresurser: en ekonometrisk analys av uppkomsten och lÀngden av inbördeskrig

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förekomsten av olika typer av naturresurser tillsammans med andra teoretiskt relevanta variabler pÄverkar vÀpnade inomstatliga konflikter. UtifrÄn teoretisk och empirisk forskning testas tvÄ hypoteser som försöker förklara inbördeskrigens lÀngd och utbrott. De ekonometriska modellerna bestÄr av 138 lÀnder, tvÄ beroende och sju oberoende variabler och strÀcker sig mellan Ären 1960 och 1999. Resultaten tyder pÄ att BNP per capita och befolkningsmÀngd uppvisar starka och signifikanta samband bÄde vad gÀller inbördeskrigets lÀngd och uppstart. Ungdomsarbetslösheten pÄverkar endast inbördeskrigets lÀngd.

Finansiella variablers inverkan pÄ Investor Relations

Investor Relations har under de senaste 20 Ă„ren fĂ„tt en allt starkare betydelse för börsnoterade företag. Öppnare marknader och fler intressenter har skapat större krav pĂ„ företag att tydligt kommunicera sin finansiella stĂ€llning. Investor Relations Ă€r funktionen i företag som skall möta detta krav. Studier kring asymmetrisk information har visat att skillnader i informationstillgĂ„ng pĂ„verkar aktiepriset negativt. Investor Relations kan motverka denna effekt.

UtlÀndska direktinvesteringar i Sydamerika : Vilka faktorer driver investeringarna i denna region?

UtlÀndska direktinvesteringar har under senare Är pÄ bred front ökat sin framfart runtom i vÀrlden. Dessa har bidragit till en ökad vÀlfÀrd för sÄvÀl företag som lÀnder, och framför allt utvecklingslÀnder Àr i stort behov av dessa dÄ bÄde kunskap och ny teknologi överförs till vÀrdlandet. Denna uppsats syftar till att analysera variabler som varit viktiga drivare för FDI, och med hjÀlp av en regressionsanalys undersöka sambandet i Sydamerika. Resultatet överensstÀmmer till viss del med teorin. Protektionistiska tullar, utbredd turism samt till viss del hög export Àr de variabler som attraherar FDI i störst utstrÀckning..

En studie hur obligationsfonders kursutveckling pÄverkas av rÀnte- och makroekonomiska variabler

Vi har i detta arbete funnit att rÀntorna Àr de oberoende variabler som har inverkan pÄ obligationsfondernas NAV-kurser. Vi fann dock inga samband mellan makrovariablerna och NAV-kurserna, men tidigare forskning tyder pÄ att dessa Àr diskonterade i rÀntan och dÀrmed indirekt pÄverkar kursernas utveckling. Mer handgripligt fann vi att de 4- och 5-Äriga svenska statsobligationsrÀntorna pÄverkade de medellÄnga fonderna, medan de 5-, 8- samt 10-Äriga statsobligationsrÀntorna hade högst inverkan pÄ de lÄnga fonderna. I den konstruerade modellen har vi lyckats att ge ett förklaringsvÀrde för det sista och femte Ärets NAV-kursutveckling med 94,6 procent för de medellÄnga fonderna samt 96,9 procent för de lÄnga fonderna..

Är kapitalstruktur branschspecifikt? : En studie om kapitalstrukturen i olika branscher pa? den svenska marknaden

Spelar finansiering roll och hur bo?r fo?rdelningen mellan eget kapital och skulder se ut? Kapitalstruktur har studerats i ma?nga a?rs tid och forskare har fo?rso?kt finna de faktorer som kan pa?verka kapitalstruktur och om skuldsa?ttningsgraden pa?visar samband mellan olika betydande variabler.Syftet med denna studie a?r att underso?ka kapitalstrukturen hos fo?retag inom olika branscher i avseende pa? skuldsa?ttningsgrad, tillva?xt, fo?retagsstorlek och fo?retagsa?lder.Underso?kningen a?r genomfo?rd utifra?n en kvantitativ ansats som omfattar 50 fo?retag pa? NASDAQ OMX Stockholm. Korrelation- samt regressionsanalyser genomfo?rdes fo?r att underso?ka sambandet mellan fo?retagsstorlek, fo?retagsa?lder samt tillva?xttakt som oberoende variabler och skuldsa?ttningsgrad som beroende variabel.Studien har visat att fo?retagsa?lder a?r en branschspecifik variabel som pa?verkar skuldsa?ttningsgraden pa? olika sa?tt beroende pa? bransch. Samtidigt som fo?retagsstorlek och tillva?xttakt har visat sig vara icke branschspecifika variabler.

Om sociala sÄrbarheter i relation till naturkatastrofer

Syftet med denna uppsats Àr att ge en forskningsöversikt kring begreppet social sÄrbarhet i relation till naturkatastrofer i allmÀnhet. SÄrbarhet i relation till naturkatastrofer har kartlagts och studerats vetenskapligt under en kortare period, medan social sÄrbarhet, som Àr en undergrupp till sÄrbarhetsfÀltet, har studerats förhÄllandevis lite. Genom att ta reda pÄ vilka mÀnniskor/grupper av mÀnniskor som Àr mest utsatta för naturkatastrofer finns det en möjlighet för beslutsfattare att fatta vÀlgrundade beslut om var förebyggande insatser bör göras, sÄvÀl som akuta insatser i hÀndelse av en naturkatastrof. Tanken Àr att denna uppsats skall ligga till grund för en lokal studie 2009-2010 av social sÄrbarhet i en utvald kommun vid VÀnerns strand. VÀnern Àr som kÀnt hotad av ökad översvÀmningsrisk i samband med klimatförÀndringar och vikten av att undersöka social sÄrbarhet dÀr Àr stor.

Market Timing och Företagens Kapitalstruktur : Den svenska marknaden

Enligt Market timing-teorin styr marknadens vÀrdering av företag huruvida nya investeringar finansieras med lÄn eller med nytt eget kapital. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om teorin kan förklara svenska företags val av finansiering och sÄledes företagens kapitalstruktur. För att uppfylla syftet med uppsatsen har företagsdata insamlats kvartalsvis. Vidare har en regression genomförts mellan de beroende variablerna "Bokförd skuldsÀttningsgrad" och "MarknadsmÀssig skuldsÀttningsgrad" med diverse oberoende variabler för att analysera ifall Market timing-teorin stÀmmer överens med svenska företag. Av de oberoende variablerna anses marknadsvÀrdet dividerat med bokfört vÀrde (M/B) bÀst förklara Market timing-teorins korrekthet.

Effekten av provytors felpositionering vid skattning av skogliga variabler med luftburen laserscanning

Regeringen har givit Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram bÀttre data om det svenska skogarna baserat pÄ laserdata. Den hÀr studien behandlar betydelsen av referensytors positionering och effekt pÄ skattning av skogliga variabler. Riksskogstaxeringens (RT) provytor Àr positionerade med GPS, men under 2013 har ett antal av dessa ytor givits en förbÀttrad koordinat med DGPS. GPS och DGPS koordinatangivelserna har kopplats samman med motsvarande yta i laserdata frÄn den nya nationella höjdmodellen. Med statistik frÄn laserdata har regressionsmodeller anvÀnts för att skatta skogliga variabler genom att utnyttja RTs provytor som referensytor. Medelfelet för skattningarna berÀknades pÄ regionnivÄ och fördelat pÄ höjdklasser. Differensen mellan skattningarnas medelfel, baserade pÄ skattningar med GPS och DGPS koordinaterna, berÀknades.

Fonders avkastning -en variabelanalys av fonders avkastning under ekonomisk upp- och nedgÄng

VĂ„rt syfte Ă€r att ta reda pĂ„ mer om vad som pĂ„verkar fonders avkastning och om detta skiljer sig Ă„t i ekonomisk uppgĂ„ngs- respektive nedgĂ„ngsperiod. För att uppfylla vĂ„rt syfte har vi anvĂ€nt oss av regressionsanalyser med avkastning som beroendevariabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsĂ€ttningshastighet som förklarande variabler. Vi har anvĂ€nt portföljvalsteori med dess ingĂ„ende variabler avkastning och risk. Även begrepp som CAPM och beta gĂ„s igenom. Detta följs av det aktuella forskningslĂ€get inom Ă€mnet.

Utökning av PHP

Detta examensarbete Ă€r gjort pĂ„ uppdrag av ett företag som heter IT Resource AB i ÅrjĂ€ng VĂ€rmland.MĂ„let med detta examensarbete var att skapa ett API till PHP som skall utöka PHPs funktionalitet. APIet skall förenkla samt effektivisera IT Resource ABs arbete med att utveckla webbapplikationer. Den förenkling samt effektivisering som APIet erbjuder Ă€r möjligheten att Ă„teranvĂ€nda funktioner samt att man enkelt kan lĂ€gga till nya funktioner i APIet vid behov.Den funktionalitet som APIet kommer att tillhandahĂ„lla Ă€r en förbĂ€ttrad hantering av variabler och strĂ€ngar som genereras frĂ„n en webbsida skriven i PHP. Med en förbĂ€ttrad hantering menas bland annat att det skall vara möjligt att lagra variabler och strĂ€ngar frĂ„n en webbsida skriven i PHP.Det skapade APIet bestĂ„r av 2 byggstenar, en klient och en server. Klienten i klient/serversystemet Ă€r en extern modul innehĂ„llande funktionalitet för kommunikation med bĂ„de PHP och servern.

Hur pÄverkas kvinnligt arbetskraftsdeltagande? : En jÀmförelse mellan svenskor och olika invandrargrupper

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett antal olika faktorer pÄverkar arbetskraftsdeltagandet för kvinnor i Sverige frÄn olika etniciteter. För detta har datamaterialet LINDA för Är 2005 anvÀnts för att skatta probit-modeller.Uppsatsen visar att variablerna antal barn i hushÄllet, Älder, civilstÄnd, utbildningsnivÄ, makes lön och förmögenhet, egen förmögenhet samt antal Är i Sverige pÄverkar arbetskraftsdeltagandet olika beroende pÄ var kvinnorna kommer ifrÄn. Vi tror dock inte att det enbart Àr dessa variabler som pÄverkar engagemanget i arbetskraften. Andra variabler som kunde tÀnkas vara viktiga sÄ som tillgÀnglighet pÄ dagisplatser och lediga jobb i nÀromrÄdet, hade vi tyvÀrr inte tillgÄng till..

Information, inflytande, engagemang och attityd, dess betydelse vid en organisationsförÀndring : En studie om ett förÀndringsarbete vid Södertörns brandförsvar.

Undersökningen genomfördes vid Södertörns brandförsvar. Brandförsvaret har frÄn januari 1993 bildat ett brandförsvarsförbund i vilket Tyresö, Huddinge, Haninge, SkogÄs och NynÀshamns brandstationer ingÄr. Syftet med undersökningen var att studera variablerna information, inflytande, engagemang och attityd inför denna organisationsförÀndring. Min frÄgestÀllning var om de personer som sÀger sig ha erhÄllit information och kÀnner inflytande och Àr engagerade, har en mer positiv attityd inför omorganisationen Àn de personer som kÀnner avsaknad av dessa tre variabler. Min hypotes var att det finns ett positivt samband mellan dessa tre variabler och attityd inför omorganisationen.

Musiktillskott? : Hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig hos löparvana mÀn, vid löpning pÄ löpband i samband med respektive utan musik.- Hur skiljer sig upplevd anstrÀngning under löpning med, respektive utan musik?- Vilka skillnader finns i laktat, laktattrösklar och hjÀrtfrekvens under löpning med, respektive utan musik?- Vilken skillnad finns mellan situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning med musik samt situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning utan musik?Hypotes: Fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik.MetodI denna experimentella studie testades nio mÀn i Äldrarna 18-30 Är i ett laktattröskeltest pÄ löpband med, respektive utan musik. De sprang sex till sju stegrande intensiteter/nivÄer. Under testerna undersöktes laktat, hjÀrtfrekvens och upplevd anstrÀngning. AnstrÀngingen skattades efter borgskalan.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->