Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete.

Den här studien har haft sin utgångspunkt i historieläroböcker för gymnasiet. Läroböcker används i stor utsträckning i undervisningssammanhang. Enligt styrdokumenten ska alla läroböcker förmedla demokratiska värden, vilket är ett av skolans centrala uppdrag. För att lyckas med det här krävs också att en ökad förståelse för vad odemokratiska värden innebär. Syftet med den här studien var att undersöka hur väl historieläroböcker behandlar dylika värden.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Den här uppsatsen behandlar problemen med informationsstruktur samt metaforiskauttryck och ordlekar i en egen skönlitterär översättning från tyska till svenska medlöpande kommentarer. Originalets författare Felicitas Hoppe har ett säreget språkoch använder ofta uttryck som leker med ords mångtydighet, vilket ibland skaparfantastiska och surrealistiska historier. Hennes första verk, novellsamlingen Picknickder Friseure, blev utvalt för översättning och av totalt 20 noveller har åtta översattsom ett sammanlagt sidantal av 16 sidor i målspråksformatet. Därtill har 44 löpandekommentarer gjorts, och uppsatsen fokuserar på de problem som tar upp informationsstrukturoch metaforer.Målet med översättningen var att överföra författarens stil till målspråket. Genomatt förstå metaforerna och ordlekarna utifrån källkulturen har de överförts med semantiskoch formell ekvivalens så långt det varit möjligt.

SAMMANFATTNINGVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken.

Verksamhetsregler vid utformning av kravspecifikation © Shlomo Franko Markus Hansson Kandidatuppsats framlagd juni, 2006Omfång: 45 sidorHandledare: Pär- Ola Zander Abstract Sedan början 1900-talet har IS börjat ta en central roll i världsekonomin, människan har blivit beroende av dessa för att utföra sitt arbete. I takt med att fler verksamheter styrs av system. Dessa övervakar och administrerar den dagliga processen vilket har ställt allt högre krav på IS. Komplexiteten hos systemen har vuxit fram med de tekniska innovationer som skett, men oberoende av den tekniska framgången har företag och verksamheter inte förändrats i lika stor utsträckning. Strukturer inom en verksamhet är stela och är svåra att förändra, vilket medfört att man formar IS efter verksamheten.

Detta examensarbetes syfte är att utforska genusperspektiv i förskolan (1-5 år), genom att belysa pedagogers föreställningar om små barns skönlitteratur samt barns egna bokval. Jag anser det vara ett viktigt område att belysa då skönlitteratur är något som används i stor utsträckning i förskolan samt är av vikt för barnens utveckling. I min empiriska undersökning har jag använt mig av metoderna intervju, textanalys samt observation. Jag har intervjuat fyra pedagoger, analyserat bokbeståndet på en avdelning samt observerat en barngrupps egna val av böcker. Resultatet av empirin visar på olika förhållningssätt som pedagogerna har till genusfrågor. Förhållningssätten delas in i tre teman; medvetenhet, naturligt samt oengagemang. Resultatet visade vidare att det var fler manliga karaktärer än kvinnliga i barnens skönlitterära böcker, dock inte lika stor skillnad som framkommit i tidigare forskning. I analysen av observationerna framkom att flickorna och pojkarna i stor utsträckning hade liknande läsvanor.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Uppsatsen är uppdelad i fyra avsnitt innehållande bakgrund, planförutsättningar, analys och planförslag. Målet är att planera för en utbyggnation av Åkarp genom ett traditionellt mönster av befintliga byggnader och vägar samt att utnyttja den kommunala marken i Åkarp för att bygga ett bostadsområde. Planförslaget har kallats Åkersvy för att det byggs på en åker samt att omgivningen har en vacker vy åt det skånska landskapet. Åkersvy kommer att byggas ut som en naturlig fortsättning av Åkarp. I planförslaget används Åkarps traditionella väg- och byggnadsmönster sedan trettio år som en utgångspunkt.

Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete.

AbstractAnn-Kristin Mortensen & Susanne WilliamssonPedagogers medvetenhet om barns lärandemiljö.En intervjustudie om barns lärande i förskolanTeachers? awareness of children?s learning environment.An interview study about teachers? awareness of children?s learning environment.Antal sidor: 32Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger på två förskolor anser lärande är hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lärande utifrån Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lärande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd tråd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lärande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgå från deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsättningar för en bra lärandemiljö.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för de idéer, föreställningar och normer som format underlaget för vår empiriska undersökning. Vår ambition ämnar beskriva reklammakarnas syn på reklam idag och vilka val som påverkat kampanjernas utformande. Syftet ska besvaras med hjälp av frågeställningen, vilka strategiska val ligger bakom skapandet av reklam i vårt konvergerande mediesamhälle?Metod/Material: Vår uppsats är baserad på en kvalitativ forskningsmetod där empirin, som utgörs av personliga intervjuer, står i fokus. Studien speglas av tre teman, vilka reflekterar vår frågeställning om vilka strategiska val som ligger bakom skapandet av reklam.

Undersökningen handlar om vad barn mellan 7-15 år och deras föräldrar har för uppfattningar om skolans läxarbete. Under lång tid har fenomenet läxor debatterats och diskuterats i massmedia och då är det oftast läxarbetets negativa sidor som debatterna har varit fokuserade på. Syftet med den här studien är att undersöka elevers och föräldrars positiva och negativa uppfattningar om elevers läxarbete. Kan bilden som uppfattningarna ger kopplas till ett sociokulturellt sammanhang (Vygotskij, 1934), som är den teoretiska kopplingen i den här studien? Påverkas elevernas inställning till läxor beroende på vilka sociala och kulturella värderingar familjerna har? Finns det några skillnader i flickors respektive pojkars inställning till läxor? Studien bygger på tidigare undersökningar som gjorts angående läxor och kvalitativa intervjuer med 20 personer, fördelat på 5 pojkar, 5 flickor, 5 pappor och 5 mammor.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

ABSTRACT                                                                                                                                                                                                                                                                  Annie Karlsson Genuskonstruktioner i Bilder    Bilder i läroböcker i franska och tyska för högstadiet. Gender Constructions in Pictures Pictures in French and German textsbooks.Antal sidor: 28                                                                                                                                                                Syftet med denna uppsats är att studera hur genus framställs i bildmaterial i läroböcker i franska och tyska för årskurs 7 på gymnasiet. Studien bygger på en kvantitativ samt en kvalitativ analys av hur bilder används och kan tolkas i en franskabok och en tyskabok ur ett genusperspektiv. Resultaten av analysen visar att i båda dessa böcker är bilderna stereotypt orienterade. Flickorna har ljusa eller rosa kläder och bär klänningar eller kjolar för läsaren skall förstå att det är en flicka, och killarna har oftast blå eller mörkt sportiga kläder. Bilderna i boken är ibland vilseledande och matchar inte vad som står i texten till bilden.