Funktionen Mina sidor ger medborgaren möjligheten att se och uträtta personliga ärenden på Gävle kommuns webbplats. Funktionen används idag i väldigt liten omfattning och Gävle kommun behöver svar på hur Mina sidor ska se ut och fungera i framtiden, om den överhuvudtaget är nödvändig. I den här studien har information om detta ämne samlats in med flera olika metoder. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie som skapade en teoretisk bakgrund för kommande resultat. Sedan studerades Gävle kommuns webbplats, vilket gav en grundförståelse för nuläget och belyste en hel del problem.

Hur får du ner ditt liv och din personlighet på två sidor? Och hur väl fungerar detta system? I denna uppsats genreanalyseras 40 olika cv:n, rekryterare intervjuas och råd från cv-experter kritiseras. Om du är intresserad av arbetsmarknaden, vill forska inom området eller bara få inspiration till ditt cv, hoppas jag att denna uppsats ge dig inspiration..

Bakgrund: Relationsmarknadsföring har under de senaste 20 åren blivit ett populärt begrepp inom marknadsföring. Facebooks betydelse diskuteras även flitigt bland marknadsförare som ett verktyg för relationsmarknadsföring. En ökning har skett i antalet sidor och grupper på Facebook kopplade till företag. För att företag ska lyckas med att skapa attraktiva grupper och sidor på Facebook måste de förstå facebookanvändarnas preferenser.Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett användarperspektiv beskriva och undersöka vilka fördelar facebookanvändare upplever som viktiga med att vara medlem i grupper och sidor på Facebook. Dels kommer dessa fördelar att beskrivas och undersökas ur ett relationsperspektiv och dels som olika fördelar med att tillhöra ett nätverk.

Det lättlästa språket undersöks inom tre olika texttyper på Centrum för lättläst. Texttyperna är tidningen 8 SIDOR, böcker från LL-förlaget samt samhällsinformation (broschyrer) från Lättläst-tjänsten. Syftet är att ta reda på hur texttypen påverkar den lättlästa texten. Texterna undersöks när det gäller ordnivå, meningsnivå och textbindning.Undersökningen visar att det finns ett tydligt lättläst koncept. Men det finns också stora skillnader, både mellan texttyperna och mellan enskilda texter.

Den här uppsatsen undersöker de stilistiska uttryck som går att återfinna på Gina Tricots och Acne Studios Facebook-sidor. Studien utgår från teorier om eWOM, marketing management och consumer communities för att skapa en förståelse för hur och varför konsumenter och varumärken uttrycker sig som de gör på varumärkenas Facebook-sidor.Studien har genomförts med en netnografisk datainsamling av de båda varumärkenas Facebook-sidor under en tremånadersperiod, och analyserats med hjälp av en stilistisk textanalys. De huvudsakliga analyspunkterna har varit funktion, drivkraft, syfte, disposition och stilmarkörer, och studien har analyserat både varumärkes- och konsumentinlägg.Genom metoden har denna studie kommit fram till att det finns tydliga skillnader i hur de båda varumärkena använder sina respektive Facebook-sidor. Ett varumärke som Acne Studios använder sin Facebook-sida som ett medium för att dela nya plagg och kollektioner, medan Gina Tricot istället använder detta medium för att skapa interaktion med sina konsumenter och få återkoppling om vad som kan anses vackert eller gräsligt. Dessa skillnader kan ha sitt ursprung i den positionering som varumärkena valt på marknaden, och studien återkopplar till dessa och försöker med hjälp av teorin förklara varför det inte finns en korrekt användning av Facebook.

Syftet med denna studie har varit att försöka få en fördjupad förståelse av hur elever i behov av särskilt stöd ? elever i läs- och skrivsvårigheter ? upplever lärandets positiva sidor. Den centrala frågan var i vilka situationer dessa gymnasieelever upplevde framgång.Vi valde att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sex gymnasieelever/före detta gymnasieelever, tre flickor och tre pojkar. Med elever som lyckats i skolan avser vi ungdomar som går/har gått på ett nationellt gymnasieprogram och som har ? eller förväntas få ? ett studentbetyg.

Beroende p a hur tv a punkter v aljs p a kubens sidoytor kommer kortaste v agen mellandessa att passera olika sidor. Det visar sig att, genom att m ata vinklarna mellanpunkterna via n agot av h ornen som ligger p a den gemensamma kanten, kan vi avg oravilka sidor kortaste v agen mellan dessa punkter passerar. Om b ada dessa vinklar armindre an 135 s a kommer det alltid att vara n armare att g a raka v agen over den gemensammakanten. Annars ar det n armare att passera n agon tredje intilliggande sida.Om punkterna ligger p a motst aende sidor kommer samma 135 - resultat att g alla.Mest avl agsna punkt, givet en punkt som har avst and a och b fr an n armsta respektiven ast-n armsta kant, kommer att ater nnas i koordinaterna ( 2b?2b2+a3?2a ; b) eller( a+b?ab?b22?a+b ; b) beroende p a olikheten 2b?2b2+a3?2a < a+b?ab?b22?a+b .

Arbetets syfte var att med hjälp av kvalitativa intervjuer kunna få en bild av hur elever i år fyra, fem och sex, i läs- och skrivsvårigheter, upplevde sin skolsituation. Föresatsen med arbetet var att likaså få en uppfattning om eleverna ansåg att skolan tog tillvara deras starka sidor och om det i så fall länkades samman med läs- och skrivarbetet, samt hur elevernas upplevelse var av hur skolan bemötte de svårigheter de var i.Resultatet visade att de flesta av eleverna upplevde sin skolsituation som mestadels positiv, de menade däremot att skolan inte nämnvärt lyfte fram eller tog tillvara deras starka sidor. Skolans bemötande av de svårigheter de befann sig i (de flesta eleverna ansåg själva att de inte befann sig vara i större svårigheter när det gällde läsning och skrivning) menade de överlag vara nöjda med, även om flera av eleverna inte hade reflekterat särskilt mycket över hur arbetet skulle ha kunnat göras annorlunda. Det som man kan uppfatta som positivt var att skolan inte verkade rikta all koncentration på de svårigheter, som eleverna befann sig i, utan koncentrerade sig på att se helheten av eleverna, även om ett större tillvaratagande av elevernas starka sidor kanske kunde ha varit önskvärt..

En granskning av medierapporteringen och det redaktionella arbetet kring drevet mot Wanja Lundby-Wedin..

För pedagoger är det viktigt att se det som skapar framgång och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för vilka faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling. Enligt styrdokumenten är hållbar utveckling en nödvändig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lärare, inkluderar förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare, representanter från Håll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hållbar utveckling inom framgångsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanställdes sedan i löpande text.

Arbetet som utförts består av två applikationer där båda presenterar information geografiskt på internet. Applikationerna har konstruerats i utvecklingsverktyget Visual Basic och med GIS-programvarorna MapObjects och MapObjects Internet Map Server. Den första applikationen som tillverkades är helt HTML-baserad (HTML är ett språk som används för att konstruera sidor på internet), vilket betyder att den fungerar som vilken sida som helst på internet, bortsett från att den kräver att en kartserver alltid har igång kartan i applikationen. Den andra har konstruerats med ActiveX. ActiveX är ett tilläggsprogram som fungerar tillsammans flera utvecklingsverktyg bl.a.

Det lättlästa språket undersöks inom tre olika texttyper på Centrum för lättläst. Texttyperna är tidningen 8 SIDOR, böcker från LL-förlaget samt samhällsinformation (broschyrer) från Lättläst-tjänsten. Syftet är att ta reda på hur texttypen påverkar den lättlästa texten. Texterna undersöks när det gäller ordnivå, meningsnivå och textbindning.Undersökningen visar att det finns ett tydligt lättläst koncept. Men det finns också stora skillnader, både mellan texttyperna och mellan enskilda texter.

I och med lanseringen av nya och mobila plattformar, såsom smarttelefoner och surfplattor, uppstår svårigheter med att anpassa webbsidor för samtliga typer av enheter. Tidigare har mobila applikationer (appar) och mobila sidor använts för att överkomma dessa problem. Responsive Web Design (RWD) är en ung designprincip som uppkom 2010 och har anammats av många webbutvecklare. Designprincipen medför att en webbsidas presentation förändras beroende på skärmstorleken som används för att visa sidan. I en studie har fem företag intervjuats för att få deras tankar och åsikter om RWD i jämförelse med utveckling av mobila sidor och appar.

En arbetsmiljö påverkar alla anställda samtidigt som människor påverkar arbetsplatsen. Man är en del av den samtidigt som man också kan förändra den. Allt det här bidrar till att arbetsmiljö blir ett komplext ämne, kunskaperna men också uppmärksamheten kring arbetsmiljöfrågor har ökat. De senaste årens debatter och diskussioner ledde oss till att skriva den här studien om arbetsmiljön på Högskolan i Borås. Syftet med studien är att beskriva och identifiera hur arbetsmiljöarbetet på Högskolan i Borås är organiserat, kommunicerat samt hur lärarkåren upplever arbetsmiljön.

World-Wide Web (WWW) skapades 1989 av Tim Berners-Lee vid CERN. Detta utgör en del av Internet som funnits sedan långt tillbaka. Här kan privatpersoner, skolor, företag, myndigheter och många andra lägga upp information i form av hemsidor. Dessa hemsidor kan innehålla allt från bara namn och adress till avancerade försäljningssidor. Dessa sidor kan sedan nås av de som har tillgång till Internet eller WWW.Principen för publicering av information på Internet är att den skall vara fri och tillgänglig för alla.