Sökresultat:
690 Uppsatser om Förhandlad ordning - Sida 6 av 46
Goddag gli. Adjö tant : en berÀttelse i kronologisk ordning om min mormor Gerd Pettersson, vars vedermödor och livsvÀrv portrÀtteras i en serie om Ätta bilder
Gungstolen Àr en möbel med en sÀregen relation till sin brukare. KÀnsloladdad, lite opraktisk men omtyckt. Jag önskar att fler ska fÄ uppleva glÀdjen och stoltheten i att bidra till skapandet av en möbel. En trÀram som fylls med personligheten av sin brukare. Kan detta ocksÄ göra relationen till möbeln starkare?.
SAT doku Att lösa Sudoku med moderna SAT-lösare
Sudoku Àr ett mycket populÀrt pusselspel som hÀrstammar frÄn Japan. Sudokuproblemet har visats vara NP-fullstÀndigt och det finns dÀrför troligen inget effektivt sÀtt att lösa stora pussel. PÄ senare Är har det skett mycket forskning kring SAT-lösare. I denna rapport prövades olika SAT-lösare frÄn ?International SAT-Competition? för att undersöka om det existerar en korrelation mellan exekveringstid och svÄrighetsgradering samt för att avgöra vilken av dessa som Àr effektivast för att lösa pussel av olika svÄrighetsgrad och storlek.
Kreativa arbetsmetoder : tre samtal om hur landskapsarkitekten gör
Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.
Bakgrundsmusik i skolan - ett pedagogiskt verktyg : En studie om bakgrundsmusikens effekt pÄ ordningen och arbetsinsatsen i skolklasser
Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i sÄ fall vilken typ av musik.Studien tar upp om bakgrundmusik kan pÄverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under sjÀlvstÀndiga arbetsformer. Studiens historiska utgÄngspunkt med bakgrundsmusikens framvÀxt beskriver hur mÀnniskors ordning och arbetsinsats kan pÄverkas pÄ olika sÀtt av den. Studien ÄskÄdliggör ocksÄ varför mÀnniskan pÄverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar pÄ hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag pÄ egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter.Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet.
Lika barn leka bÀst? En intersektionell studie av maktstrukturer bland barn
Individers skapande och vidmakthÄllande av maktstrukturer sker hela tiden. Skolan Àr en viktig arena för socialt samspel dÀr varje barn bÀr med sig sin individuella bakgrund och sÄledes har olika förutsÀttningar i skolan. Bland de jÀmnÄriga sker en identitetskonstruktion dÀr tillÀgnande av normer och vÀrderingar sker. Syftet med vÄr studie Àr att lyfta fram hur barn i ett mÄngkulturellt omrÄde utifrÄn ett intersektionellt perspektiv skapar och reproducerar en social ordning. Teorin kring det intersektionella perspektivet avser att studerande av maktstrukturer inte kan ske utifrÄn endast ett perspektiv utan att olika perspektiv samverkar i en hierarki.
Vad betyder ordningen för studieresultaten i den mÄngkulturella skolan?
Detta arbete handlar om hur ordningen i klassrummet ser ut pÄ nÄgra mÄngkulturella skolor. Syftet med studien Àr att undersöka hur undervisningssituationen pÄverkar elever med utlÀndsk bakgrund och om den ger dem samma möjligheter att fÄ en utbildning som Àr likvÀrdig den utbildning som andra elever fÄr i den svenska skolan. Vi undersökte hur sex lÀrare som arbetar i mÄngkulturella skolor upplever ordningen eller den eventuella bristen pÄ ordning i klassrummet, samt vad de anser behöver förÀndras för att nÄ önskad ordning. Undersökningen omfattar Àven elevers bemötande av kvinnliga lÀrare respektive manliga lÀrare i dessa mÄngkulturella skolor, dÄ synen pÄ jÀmlikhet mellan könen kan se olika ut i olika kulturer. Studien innehÄller intervjuer med sex grundskolelÀrare med 5-34 Ärs yrkeserfarenhet bakom sig.
Business Network Configuration: En dokumentation samt vpn-lösning för ett företagsnÀtverk
Jag har utfört mitt examensarbete hos Turnhill AB [1] pÄ Hedensbyn i SkellefteÄ. Syftet med examensarbetet var att dokumentera nÀtverket, samt ordna upp bland kablarna i nÀtverksrummet, och att komma med en offert pÄ tvÄ VPN-lösningar som skulle kunna implementeras. I dokumenteringen hade jag problem till en början med att lista ut vilka enheter som var kopplade till vilka portar i brandvÀggen och switchen, vilket löste sig med lite tid. För att underlÀtta detta arbete för framtida Àndringar sÄ gjorde jag tvÄ dokument, ett som förklarar vilka enheter som Àr kopplade till vilka portar i brandvÀggen/switchen, och ett som visar hur kablarna mellan patchpanelen och switchen Àr kopplade, och med framtida uppdateringar av dessa listor ska det inte vara nÄgra stora problem att hÄlla ordning.I mitt undersökande av lÀmpliga VPN-tjÀnster sÄ fann jag ett gratisprogram vid namn Logmein Hamachi, som fyllde upp kraven med rÄge. I samrÄd med min handledare sÄ valde vi att implementera denna, vilket gick utan problem.
Prov och kognitiv uthÄllighet : En studie av provutformning
Alla har en uppfattning om hur ett matematikprov ska se ut, nÄgot som Àrvts ner genom generationer. Men Àr utformningen verkligen optimal för att eleverna ska kunna prestera enligt sin förmÄga? Studier av kognitiv kapacitet har visat att kognitivt krÀvande uppgifter frestar pÄ arbetsminnet och skapar störande effekter som sÀnker hjÀrnans prestationsförmÄga. SÄledes Àr kanske den traditionella provutformningen med de svÄra uppgifterna sist inte optimal för att eleverna ska kunna visa sina kunskaper pÄ ett sÀtt som gör dem rÀttvisa.Denna kvantitativa studies syfte var att undersöka om provfrÄgornas ordning pÄverkar elevernas prestationer vid utförandet av matematikprov. Vidare var Àven av intresse om utformningen pÄverkade elevernas motivationsnivÄ, Äsikt om provet eller hur lÄng tid det tog för dem att slutföra alla uppgifter.
Matematik i förskolan : En studie som visar pÄ yngre barns olika strategier vid sortering och ordning
VÄrt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartlÀggning och analyser om tre och fyra Äringar i förskolanordnar och sorterar olika föremÄl i tvÄ planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrÄgor var: hur ordnar och sorterar barn föremÄl individuellt? Vad sÀger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremÄl? Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som betonar sprÄkets och kommunikationens betydelse för barnslÀrande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.
SÀr- eller samundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa : En enkÀtstudie om hur flickor i Är 7-9 i NorrtÀlje kommun upplever Àmnet idrott och hÀlsa
SyfteSyftet med studien har varit att undersöka flickor i skolÄr 7-9 i tvÄ skolor i NorrtÀlje kommun och deras syn pÄ sÀrundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. Detta görs genom att studera hur flickornas deltagande ser ut vid sam- respektive sÀrundervisning samt hur flickorna uppfattar att innehÄllet, betyg och trygghet pÄverkas av sam- respektive sÀrundervisning?MetodUndersökningen Àr en kvantitativ studie och har utförts med hjÀlp av enkÀter med fasta svarsalternativ. Skolorna har valts av praktiska skÀl, de lÄg i nÀromrÄdet och de var de enda skolorna i nÀromrÄdet som hade sÀrundervisning. EnkÀtundersökningen utfördes av mig personligen, vilket medförde att eleverna vid problem kunde stÀlla frÄgor.
FlödesförbÀttring hos snickeri SSC Klingan
SSC Klingan har de senaste Ären flyttat till nya lokaler, kompletterat sin
maskinpark och ökat sin omsÀttning kraftigt. I den kraftiga expansionen har
inte materialflöde och layout i fabriken prioriterats. Material samlas och
ligger i vÀgen för flödet och skapar oreda. Det Àr nu Àgarna intresserade
av att rÀtta till för att fÄ bÀttre flyt i produktionen och öka genomflödet
genom snickeriet. En ny flödesorienterad layout för att öka ordning och
genomflöde genom fabriken har varit ett mÄl med projektet.
⹠En kartlÀggning av informations- och materialflöde har genomförts.
⹠Huvudflödena i fabriken har identifierats och deras
transportstrÀcka mÀtts upp i antal meter.
⹠JÀmförelser mellan fem layoutförslag över snickeriet har gjorts.
Det andra mÄlet med projektet har varit att bestÀmma lÀmplig placering och
storlek av en planerad lagerhall.
"Jag anar ett frÀmmande ansikte bakom min röst" : Studier i paratextualitet och ironi hos Lars Gyllensten
Uppsatsen behandlar Lars Gyllenstens författarskap med utgÄngspunkt i den sammansattalÀsupplevelse som hans verk innebÀr. Gyllensten har en omfÄngsrik produktion och en uttalad författarambition som kortfattat gÄr ut pÄ att med skrivandet bedriva kunskapsteoretiskt experimenterande.Uppsatsens syfte Àr att undersöka sambandet mellan denna intention, böckernas innehÄll respektive form samt lÀsupplevelsens vÀxling mellan ordning och kaos. Tesen Àr att den sammansatta lÀsupplevelsen kan sammanfattas som en berÀttarteknik bestÄende av grundlÀggande tvÄ begrepp: ironi i form av signaler i texten och otillförlitligt berÀttande, samt paratextualitet vilket innebÀr de textuella element som omger sjÀlva texten.Med utgÄngspunkt i ovanstÄende syfte analyseras paratexten i ett 20-tal av Gyllenstensböcker varpÄ innehÄllsliga ironiska element analyseras med hjÀlp av nÀrlÀsning av Det blÄ skeppet (1950).Resultatet visar att författaren anvÀnder paratexten för att delge lÀsaren texternasunderliggande teorier och budskap. De paratextuella elementen innebÀr ocksÄ att böckerna binds ihop av referenser till olika motiv och vetenskapsmÀn.Ironi anvÀnds konsekvent för att skapa nivÄer och röster i berÀttelserna. I Det blÄ skeppet Àr berÀttaren otillförlitlig vilket innebÀr en distans mellan lÀsarens och författarpersonensvÀrderingar.
"Det skabbiga fÄret mÄ smitta hela hjorden" : Synen pÄ barns och ungdomars vanart i Svensk lÀraretidning 1893-1897
Uppsatsen behandlar Lars Gyllenstens författarskap med utgÄngspunkt i den sammansattalÀsupplevelse som hans verk innebÀr. Gyllensten har en omfÄngsrik produktion och en uttalad författarambition som kortfattat gÄr ut pÄ att med skrivandet bedriva kunskapsteoretiskt experimenterande.Uppsatsens syfte Àr att undersöka sambandet mellan denna intention, böckernas innehÄll respektive form samt lÀsupplevelsens vÀxling mellan ordning och kaos. Tesen Àr att den sammansatta lÀsupplevelsen kan sammanfattas som en berÀttarteknik bestÄende av grundlÀggande tvÄ begrepp: ironi i form av signaler i texten och otillförlitligt berÀttande, samt paratextualitet vilket innebÀr de textuella element som omger sjÀlva texten.Med utgÄngspunkt i ovanstÄende syfte analyseras paratexten i ett 20-tal av Gyllenstensböcker varpÄ innehÄllsliga ironiska element analyseras med hjÀlp av nÀrlÀsning av Det blÄ skeppet (1950).Resultatet visar att författaren anvÀnder paratexten för att delge lÀsaren texternasunderliggande teorier och budskap. De paratextuella elementen innebÀr ocksÄ att böckerna binds ihop av referenser till olika motiv och vetenskapsmÀn.Ironi anvÀnds konsekvent för att skapa nivÄer och röster i berÀttelserna. I Det blÄ skeppet Àr berÀttaren otillförlitlig vilket innebÀr en distans mellan lÀsarens och författarpersonensvÀrderingar.
Ăndliga projektiva plan
SammanfattningDenna rapport šar ett examensarbete p°a kandidatniv°a. Vi bšorjar med att introducerade nšodvšandiga algebraiska koncepten som behšovs. Dšarefter introducerar vi projektivaplan och g°ar igenom de grundlšaggande egenskaperna fšor dessa. Vi fortsšatter med attdefiniera och undersšoka kollineationer, fšor att sedan konstruera projektiva plan šoverkroppar. Vi ger exempel p°a ett Galoisplan av ordning tre och minikvarternionplanet?.
Piska och morot : om straff, vÄrd och ordning inom svensk kriminalvÄrd
Generellt kan sÀgas att det alltid finns ett spel och en relation mellan vÄrdgivare och vÄrdtagare, respektive bestraffare och den straffade. Detta framkommer tydligt i fÀngelsemiljö. TvÄ centrala begrepp i diskussionen om kriminalvÄrd Àr vÄrd och straff. Ofta framstÀlls dessa tvÄ som varandras motsats och som existerande oberoende av varandra. Man talar ofta om att döma nÄgon till det ena eller det andra och tÀnker inte sÀllan i termer av Äteranpassning respektive vedergÀllning.Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga begreppen vÄrd respektive straff.