Sök:

Sökresultat:

690 Uppsatser om Förhandlad ordning - Sida 17 av 46

Det konkurrenskraftiga subjektet : -En analys av Allians för Sveriges skolpolitik

Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dÄvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill sÀga de fyra borgerliga partierna, stod dÄ i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och pÄvisade att deras politik skulle verka för en mer hÄllbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förestÀllning om kunskap och det lÀrande subjektet i grundskolan det vill sÀga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrÄgor. För att belysa bakgrund och historisk kontext anvÀnds tvÄ perspektiv pÄ skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik mÀrks spÀnningar mellan dessa perspektiv vilket fÄr konsekvenser för synen pÄ kunskap och subjekt. FrÄgestÀllningarna handlar om vad som görs önskvÀrt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik.

KvalitetssÀkring vid upphandling av svetsatgods

Företaget Eco-Log Àr ett förhÄllandevis litet företag som tillverkar skördare och skotare. För attkunna hÄlla konkurrensmÀssiga priser har de lagt ut svetsningen pÄ underentreprenad och Àgnarsig sÄledes endast Ät konstruktion, montering och försÀljning av sina maskiner. PÄ senare tid harde upplevt att kvalitén hos ingÄende material hos svetsade detaljer har varierat pÄ ettorovÀckande sÀtt och ville sÄledes skÀrpa upp kvalitén till den högre nivÄn.Om man vÀljer att lÀgga ut svetsningen pÄ entreprenad Àr det viktigt att man utför en del ÄtgÀrderför att sÀkerstÀlla att man behÄller den kvalitet svetsfogarna krÀver. NÀr man dessutom vÀljer attlÀgga ut tillverkning pÄ lÄglönelÀnder Àr det Àn viktigare att tillverkningsunderlaget inte lÀmnarutrymme till fri tolkning som kan ge bristande kvalité som följd.Syftet med examensarbetet Àr att ta fram inköpsrutiner som sÀkerstÀller att man fÄr den kvalitéman behöver, trots att tillverkningen sker externt.En provstruktur togs fram för att bedöma hur vÀl en underleverantör klarar att leverera ettacceptabelt resultat. DÀrtill vidareutvecklades en checklista med kontrollfrÄgor som antyder omsvetsverkstaden har den utrustning och ordning som krÀvs för att bedriva kvalitativ svetsning.Slutligen togs ett betygssystem fram som möjliggör att utvÀrdera olika underleverantörer iförhÄllande till varandra, baserat pÄ Eco Logs tidigare erfarenhet av dessa leverantörer..

Det maskerande brusljudets pÄverkan pÄ inlÀrningen av visuell information : om effekten av maskerande brusljud i öppna kontorslandskap

Denna experimentella studie undersökte om maskerande brusljud pÄ ovidkommande tal pÄverkar inlÀrning av visuell information. Experimentet genomfördes i ett laboratorium med 32 försöksdeltagare. Visuella ord presenterades för försöksdeltagarna samtidigt som auditivt tal frÄn samma semantiska kategori, med eller utan maskerande brusljud, presenterades. De visuella orden skulle Äterges i valfri ordning. Resultatet av studien visar att ett maskerande brusljud pÄ ovidkommande tal har positiv effekt pÄ inlÀrningsförmÄgan.

Trygghet och ansvar som mÄl i skolan

Syftet med mitt examensarbete Àr att studera den nya skollagen och dess syfte gÀllande trygghet och arbetsro. Jag har utgÄtt frÄn regeringens beslut kring varför en ny skollag arbetades fram, och vilka behov regeringen ansÄg att en ny skollag skulle uppfylla. UtifrÄn detta beslut har jag sedan genom kvalitativa intervjuer studerat hur man som lÀrare arbetar med skollagen, samt hur kunskapen kring lagen faktiskt ser ut. Den nya skollagen har tre huvudkategorier; kunskap, valfrihet och trygghet, dÀr jag har fokuserat pÄ arbetet kring trygghet. Jag inleder mitt examensarbete med att förklara skollagen utifrÄn regeringens beslut.

Captain Osprey and The Wings of Fate - En spelproduktion

I den hÀr slutreflektionen kommer ni att kunna lÀsa om vÄrt kandidatarbete i sin helhet. Ni fÄr ta del av det koncept vi arbetade fram och strÀvade efter att realisera. Ni kommer att fÄ följa med i arbetsprocessen dÀr vi lÄter er fÄ inblick i hur vi gick frÄn idé till fÀrdig produkt inom de tre avdelningarna programmering, grafik och ljud. Avslutningsvis kommer vi att reflektera över kandidatarbetstiden, bÄde som grupp och pÄ individnivÄ. NÄgra av de frÄgestÀllningar vi tar upp handlar om hur vi har lyckats genomföra projektet trots bristande planering och utan nÄgon hierarkisk ordning samt hur det har varit att arbeta i en grupp dÀr majoriteten av medlemmarna har haft en ny roll för första gÄngen i ett projekt. Throughout this final reflection you'll be able to read about our graduation project as a whole.

Entreprenörskap och riskkapitalism : om definitioner, investeringar och utbildning

Kapitalanskaffningen Àr central för entreprenörskap och för detta Àr entreprenörer ofta hÀnvisade till riskkapitalister. DÄ ingen tidigare har studerat helheten av vad som fÄr riskkapitalister att investera gör detta vÄr studie till ett unikt bidrag. Tidigare forskning saknar Àven kopplingen mellan vad riskkapitalister efterfrÄgar och hur de definierar entreprenörskap. Syftet har varit att undersöka vad riskkapitalisternas investeringsbeslut grundar sig pÄ och vad, kopplat till individen, som kan fÄ dem att investera. Studien svarar Àven pÄ hur riskapitalisterna definierar entreprenörskap och redogör kortfattat för vad de anser att skolan kan göra för att öka antalet entreprenörer.

PrissÀttning i dataserviceföretag

Syfte: Anledningen till att jag valde att skriva om prissÀttning i just dataserviceföretag Àr att jag har arbetat i den branschen. Jag sÄg dÄ tydliga brister i företaget jag arbetade i. Jag vill ge företag som dessa ett verktyg för att skapa en allmÀn förstÄelse för prissÀttning och jag gör detta genom att skapa en modell.Metod: Jag anvÀnder ett hermeneutiskt synsÀtt med kvalitativa intervjuer. Jag anvÀnder bÄde primÀrdata och sekundÀrdata för att skapa modellen och utföra analysen av företagen. Detta redovisar jag pÄ ett logiskt sÀtt i kronologisk ordning allt eftersom arbetet fortskrider.Resultat & slutsats: Resultatet av mitt arbete Àr en modell som kan anvÀndas av mindre dataserviceföretag.

CENTRALISM ELLER DEMOKRATISERING? Med fördjupning av demokratiprocessen pÄ lokal nivÄ i en rysk kommun

De flesta svenskar kÀnner till hur en svensk kommun Àr uppbyggd och hur den fungerar. Man vet att en kommun styrs av lokala politiker som bildar nÄgon form av styrande majoritet. Man vet ocksÄ att kommunens ansvarsomrÄden Àr uppdelade i olika nÀmnder och att det sedan Àr tjÀnstemÀn och administratörer som genomför besluten. Efter det att besluten Àr implementerade sker en uppföljning, en revision, som bland annat bestÄr av att oppositionspolitiker granskar utfallet av den förda politiken. Med denna ordning tystnar aldrig diskussionen.

Vet personer som besöker en folktandvÄrdsklinik vad en tandhygienist gör? : ? en kvantitativ studie

Tandhygienistyrket Àr ett relativt nytt yrke. I Sverige har yrket funnits i cirka 40 Är och har under denna tid genomgÄtt stora förÀndringar. Tandhygienister behandlade frÄn början enbart patienter som remitterades av tandlÀkare. Dessa faktorer kan ha bidragit till att personer som besöker tandvÄrden idag inte alltid kÀnner till vad en tandhygienist gör.Syftet med studien var att undersöka om personer som besöker en folktandvÄrdsklinik vet vad en tandhygienist gör.En studie med empirisk och kvantitativ design genomfördes med anvÀndning av enkÀter, bestÄende av 22 frÄgor med fasta svarsalternativ. Sammanlagt besvarades 150 vÀntrumsenkÀter av personer som besökte tre folktandvÄrdskliniker i Landstinget Blekinge.

Att fÄ ordning pÄ strukturen : en litteraturstudie om betydelsen av explicit lÀsundervisning i skolans alla Àmnen

SamhÀllsdebatten om de nedslÄende resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att lÀsförstÄelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förvÀntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för lÀsförstÄelsen hos elever i Ärskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehÄllet i skolans styrdokument som rör lÀsförstÄelse samt Skolverkets analyser av resultatmÀtningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frÄgan om vikten av att alla lÀrare undervisar i lÀsförstÄelse oavsett Àmne. Metoden som anvÀnts Àr en systematisk litteraturstudie dÀr sökmetoder och urval redovisas.

En vildsint konstnÀr i historiografisk belysning : analys av tolkningarna av Caravaggios KvÀllsvarden i Emmaus

I uppsatsen behandlas Caravaggio som person och konstnÀr samt hans verk. Syftet med detta var att titta nÀrmare pÄ olika spekulativa tolkningar som finns av Caravaggios konst och hur hans vÀlkÀnda vilda natur kan ha prÀglat hans skapande. Kapitel ett ger information om Caravaggios bakgrund och utveckling samt anger stÀmningen för tiden han levde och verkade i. Kapitel tvÄ presenterar kortfattat Caravaggios levnadslopp. Kopplat till nÄgra viktiga milstolpar i konstnÀrens liv presenteras hÀr ocksÄ ett antal utvalda verk i kronologisk ordning Ànda fram till tiden för hans död.

En kommentar till de nya omsÀttningslandsreglerna för tjÀnster

MervÀrdesskattelagen trÀdde i kraft i Sverige Är 1994 och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Efter Sveriges intrÀde i EU, Är 1995, har det pÄgÄtt anpassningsÄtgÀrder inom momsomrÄdet för att uppnÄ en harmonisering med EU:s mervÀrdesskattedirektiv. Medlemskapet har sÄledes inneburit att EU-rÀtten har blivit en del av det svenska rÀttssystemet och följaktligen Àr det inte lÀngre bara den nationella rÀtten som ska beaktas utan stor hÀnsyn mÄste ocksÄ tas till innehÄllet i EU-rÀtten. FrÄn och med den 1 januari 2010 har det införts nya regler i mervÀrdesskattelagen om omsÀttningsland för tjÀnster. Detta har gjorts med anledning av direktiv 2008/8/EG och syftet med genomförandet av dessa regler i svensk rÀtt Àr att det allmÀnt sett Àr en fördel för rÀttstillÀmpningen om de svenska bestÀmmelserna i stort Àr ordnade pÄ samma sÀtt som i EU-rÀtten.

Vad kÀnnetecknar en "bra" lÀrare? - i ett elevperspektiv

Denna rapport handlar om vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare i ett elev perspektiv. Den anvÀnda metoden Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ och studien har genomförts genom 85 enkÀter, 8 intervjuer varav tvÄ fördjupade med elever i olika Äldrar och pÄ olika utbildningsstadier. Dessutom har litteraturstudier genomförts. Eleverna anser att en bra lÀrare ska vara rÀttvis, strukturerad, ha god ordning, Àmneskunnig och ha en mycket stor social kompetens. Resultatet visar tendenser pÄ att elever stÀller andra och högre krav pÄp lÀraren med stigande Älder.

FÄmansföretagares tjÀnstepension i bodelning vid Àktenskapsskillnad. Det bestÀmmande inflytandet ett lÀmpligt verktyg för att avgöra pensionens behandling i bodelning?

Huvudregeln i svensk rÀttsordning vad betrÀffar tjÀnstepensioner Àr att de undantas frÄn bodelning vid skilsmÀssa. NÀr det kommer till fÄmansföretagare har dock risken ansetts vara sÄ stor att denne undandrar gemensam Àktenskapsförmögenhet till förmÄn för egen tjÀnstepension att den i vissa fall bör ingÄ. Den företagsÀgda tjÀnstepensionens inkludering i bodelning kan till viss del motiveras, frÀmst eftersom dess likhet med privatpensionen ibland föranleder att den bör betraktas som en kapitalplacering snarare Àn framtida försörjningsförmÄga. Företagarens bestÀmmande inflytande utgör den avgörande parametern för tjÀnstepensionens behandling i dessa fall. Denna ordning innebÀr emellertid ocksÄ att en företagare kan nödgas lÀmna en skifteslikvid motsvarande halva vÀrdet av sin tjÀnstepension till sin make, utan att kunna realisera sjÀlva pensionen.

Genus(ordning) i skolan

Syftet var att undersöka om det fanns en variation i hur kvinnliga respektive manliga pedagoger bemötte flickor och pojkar utifrÄn genus, dÀr studien hade sin grund i ett genusperspektiv. FrÄgor vi utgick ifrÄn var: Vilka uttryck tar sig pedagogernas bemötande av eleverna i klassrumsituationer utifrÄn ett genusperspektiv? Vad har pedagogerna för tankar om genus, kön och jÀmstÀlldhet? Finns en variation i pedagogernas förhÄllningssÀtt till genus och jÀmstÀlldhet i relation till skolÀmnet och i sÄ fall hur uttrycker det sig? Studien bygger pÄ observationer och intervjuer i en medelstor stad i Sverige, med fyra pedagoger i olika Àmnen i Ärskurs 6. Intervjuerna har transkriberats och jÀmförts med observationerna samt teoretiska begrepp och tidigare forskning för att se om det fanns en variation i deras bemötande. Resultatet av denna studie visade att pedagogers bemötande ur ett genusperspektiv pÄverkade deras instÀllning till genusordningen som i sin tur resulterade i att de bemötte elever olika.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->