MilitÀr doktrinutveckling har beskrivits som en process dÀr kunskap och beprövad erfarenhet omsÀtts i principer för anvÀndandet av militÀra medel. MilitÀrteorin erbjuder vetenskaplig förankring till militÀra doktriner och dess pÄverkan pÄ utvecklingen av doktriner Àr dÀrför viktig. Förra Äret, 2011, gav Försvarsmakten ut en ny militÀrstrategisk doktrin, MSD12. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka kopplingen mellan den svenska doktrinen och dess vetenskapliga förankring. Undersökningen visar bland annat att von Clausewitz teorier, sÄvÀl direkt som indirekt, har haft stor influens pÄ doktrinen.

Denna kvalitativa pilotstudie har som syfte att utifrÄn en fallstudiemetod undersöka varför de som valt MNR gjort det valet, vilken nytta MNR bidragit med bÄde yrkesmÀssigt och personligt, vad den lett till samt vilka för- och nackdelar den flexibla studieformen haft.Pilotstudien Àr baserad pÄ telefonintervjuer med tre studenter som genomgÄtt programmet frÄn allra första programstarten hösten 2001. Intervjuerna har sedan bearbetats med en modifierad fenomenografisk metod.Resultatet visar en mycket positiv hÄllning till MNR frÄn samtliga tre intervjupersoner genom uppfyllda förvÀntningar och mÄl, personlig utveckling och att den flexibla studieformen gjort högre studier möjligt. Men framför allt har nyttan med en examen frÄn högskolestudier lyfts fram. Detta visar att högskolekompetens har stor betydelse vid arbetssökandet men Àven att MNR skapar en bred bas med flera valmöjligheter pÄ framtidens arbetsmarknad..

Ett svÄrlöst filosofiskt problem inom Kristendomen Àr att Gud ges attributen allgod och allsmÀktig samtidigt som det finns ondska i vÀrlden. Detta filosofiska problem benÀmns teodicéproblemet.Syftet med denna studie Àr att ge en inblick i hur fem företrÀdare inom Kristendomen i Sverige ser pÄ ondska och lidande i vÀrlden utifrÄn deras reflektion över teodicéproblemets natur som ett filosofiskt dilemma. Studien har en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer.Respondenternas svar jÀmförs med aktuell religionsfilosofiskt diskussion dÀr likheter och skillnader sammanstÀlls. Resultatet visade att den vanligaste förklaringen till teodicéproblemet var att företrÀdarna hÀvdade att det onda Àr en avsaknad av det goda samt att tolkningar av Gamla testamentet speglar de olikheter som företrÀdarna har. Lösningsansatser som företrÀdarna anvÀnde sig av till teodicéproblemet analyserades och försÄgs med vidareutvecklade filosofiska resonemang och infallsvinklar och visade att teodicéproblemet Àr ett svÄrlöst problem..

Tillhörighet Àr ett grundlÀggande mÀnskligt behov som bÀst kan förstÄs i sitt sammanhang. Familjen, religionen och skolan Àr alla samhÀlleliga tillhörighetsarenor för lÀrande. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tillhörighet, kontextuellt betraktat, kan frÀmja hÀlsan och kÀnslan av sammanhang och hur denna kÀnsla av tillhörighet skapas. Detta gjordes genom en djupdykning i form av en fallstudie, dÀr metoden bestod av ingÄende intervjuer. Resultatet belyste vad församlingstillhörighet betyder för fem personer som tillhör en religiös församling.

I den reviderade lÀroplanen för förskolan har intresset för och kunnandet om naturvetenskapfÄtt en mer framtrÀdande roll Àn i den tidigare upplagan. NÄgot som de bÄda upplagorna hargemensamt Àr miljöns betydelse för barnens utveckling och lÀrande, samt tillvaratagandet avbarnens nyfikenhet och utforskande. Detta vÀckte vÄr nyfikenhet gÀllande vilka möten ocherfarenheter av naturvetenskap barn kan uppleva under utevistelsen pÄ en förskola, samtvilka möjligheter respektive hinder pedagogerna ser med utemiljön som en lÀrandmiljögÀllande naturvetenskapliga fenomen.I forskningsbakgrunden behandlas vad naturvetenskap har för plats i dagens förskolan, samthur relationen natur-naturvetenskap-mÀnniska sett ut genom tiderna. Naturens verkan pÄ ossmÀnniskor behandlas ocksÄ dÄ de ingÄr i naturvetenskap, samt för att det pÄgÄr forskninginom omrÄdet som tyder pÄ en koppling mellan natur, djur och vÀlbefinnande som i sin turÀr förutsÀttningar för lÀrande.Det empiriska materialet Àr inhÀmtat via videoobservationer och metoden Stimulated recall.UtifrÄn studiens syfte har vi stÀllt frÄgor som: Hur belyser ni naturvetenskap i verksamhetenutifrÄn Lpfö 98/10? Hur tolkar du naturvetenskap i Lpfö 98/10? I resultatet kan vi se att detfinns en medvetenhet hos pedagogerna angÄende utevistelsen men att det kan hamna iskymundan pÄ grund av sÀkerhetsskÀl..

I dagens media kan vi dagligen lĂ€sa om miljö och miljöpĂ„verkan. Hur vĂ„r livsstil bidrar till olika konsekvenser för natur och djur. HĂ„llbar utveckling Ă€r ett begrepp som nĂ€mns i och med detta. Återvinningen Ă€r en del i arbetet med att nĂ„ hĂ„llbar utveckling, dĂ€r syftet med Ă„tervinningen Ă€r att anvĂ€nda sig av det material som redan finns för att skapa nytt material. Enligt lĂ€roplanen för förskolan (Skolverket, 2010) sĂ„ ska pedagogerna utveckla barns förstĂ„else för de olika kretsloppen och hur mĂ€nniskor, samhĂ€lle och natur pĂ„verkar varandra.

Projektet har underso?kt mo?jligheten att med basisk lakning skilja ut fosfor fra?n fo?rbra?nt avloppsslam. Basisk lakning ja?mfo?rt med sur lakning ger ett sa?mre fosforutbyte. Men basisk lakning lo?ser samtidigt ut la?gre ma?ngder tungmetaller, vilket go?r att metoden med basisk lakning kan vara mer la?mpad om slutanva?ndningen a?terfo?r den lakade produkten till naturenGenom att variera parametrarna tid, temperatur och koncentrationer av reagenser gavs resultat i form av de effektivaste fo?rutsa?ttningarna fo?r ett ho?gt fosforutbyte.

I den reviderade lÀroplanen för förskolan har intresset för och kunnandet om naturvetenskapfÄtt en mer framtrÀdande roll Àn i den tidigare upplagan. NÄgot som de bÄda upplagorna hargemensamt Àr miljöns betydelse för barnens utveckling och lÀrande, samt tillvaratagandet avbarnens nyfikenhet och utforskande. Detta vÀckte vÄr nyfikenhet gÀllande vilka möten ocherfarenheter av naturvetenskap barn kan uppleva under utevistelsen pÄ en förskola, samtvilka möjligheter respektive hinder pedagogerna ser med utemiljön som en lÀrandmiljögÀllande naturvetenskapliga fenomen.I forskningsbakgrunden behandlas vad naturvetenskap har för plats i dagens förskolan, samthur relationen natur-naturvetenskap-mÀnniska sett ut genom tiderna. Naturens verkan pÄ ossmÀnniskor behandlas ocksÄ dÄ de ingÄr i naturvetenskap, samt för att det pÄgÄr forskninginom omrÄdet som tyder pÄ en koppling mellan natur, djur och vÀlbefinnande som i sin turÀr förutsÀttningar för lÀrande.Det empiriska materialet Àr inhÀmtat via videoobservationer och metoden Stimulated recall.UtifrÄn studiens syfte har vi stÀllt frÄgor som: Hur belyser ni naturvetenskap i verksamhetenutifrÄn Lpfö 98/10? Hur tolkar du naturvetenskap i Lpfö 98/10? I resultatet kan vi se att detfinns en medvetenhet hos pedagogerna angÄende utevistelsen men att det kan hamna iskymundan pÄ grund av sÀkerhetsskÀl..

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka de kontroverser som uppstÄtt vid vindkraftsetableringar pÄ VÀstkusten. Detta syfte innefattar frÄgestÀllningar om vilka argument och aktörer som Àr inblandade och vad som formar en aktörs Äsikter.Anledningen till att vi valde detta omrÄde var pÄ grund av ett förslag vi fick frÄn en konsult inom omrÄdet. NÀr vi studerat Àmnet nÀrmare insÄg vi att det existerar kontroverser kring de olika etableringar som skett och Àven runt de som endast Àr i planeringsstadiet. Dessutom insÄg vi att det inte fanns mycket aktuell forskning inom omrÄdet.Studien Àr baserad pÄ material som har insamlats i form av samrÄdsredogörelser, artiklar, insÀndare och fyra utförda intervjuer. Tolkning av materialet har skett utifrÄn en diskursanalys som gett resultat i form av tre olika diskurser inom kontroversen; Miljödiskursen, Lekmannadiskursen och den Ekonomiska diskursen.

Projektet har utförts ur ett bokförlags perspektiv och förklarar Natur & Kulturs byte av teknisk plattform för deras digitala lÀromedel. Detta projekt var ett delprojekt och delades in i tre faser: FAS 1: Förstudie, FAS 2: Genomförande och FAS 3: Analys och utvÀrdering. Syftet med projektet Àr dels att ge en helhetssyn över hur bytet skett i praktiken inom bokförlaget, och dels undersöka mÄlgruppens förvÀntning pÄ den nya tekniska plattformen. Projektets mÄl Àr att producera tvÄ titlar i produktions- och publiceringsverktyget 3D Issue, med utgivning höstterminen 2015. Metoderna som har anvÀnts i det hÀr projektet Àr: intervju och en sammanstÀllning av Natur & Kulturs enkÀtstudie, och en variation av deltagande observation.

För den som vill fiska i Strömmen Àr det bara att ta sitt fiskespö och gÄ dit, fisket har varit fritt för allmÀnheten sedan 1436. Men sportfisket Àr inte okontroversiellt, all lax och öring i Strömmen Àr inplanterad och hotar de naturliga fiskbestÄnden i lÀnet. Och man bör akta sig - fiske kan vara beroendeframkallande..

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Jag har tittat pÄ aktiveters placeringar, cirkulation och privata/offentliga dÀr de inte stÀnger av parken eller gatan istÀllet aktiverar den. Jag har Àven tagit hÀnsyn till utsikt och klimat sÄ aktivisterna som behöver solljus/utsikt eller natur fÄr det. .

Tidigare forskning har visat att transpersoner, speciellt unga, a?r en va?ldigt utsatt och osynliggjord grupp i va?rt samha?lle med ho?ga siffror inom statistiken fo?r sja?lvskadebeteende och sja?lvmord. Forskning om transpersoner i relation till socialt arbete i Sverige a?r begra?nsad. Va?r studies syfte var att underso?ka hur kuratorer ta?nker kring och fo?rha?ller sig till unga transpersoner, med fra?gesta?llningarna vilken kunskap kuratorerna har info?r att bemo?ta unga transpersoner, om de har styrdokument/riktlinjer fo?r att bemo?ta dem, om inte anser de att det beho?vs, samt hur kuratorerna ser pa? vilken betydelse ko?nsidentitet har fo?r ungdomar.

I mitt arbete har jag genom observationer och intervjuer undersökt om skolskogen och den vanliga skogen Àr bra komplement nÀr det handlar om utomhuspedagik. De flesta av förskolorna i kommunen har en skolskog att tillgÄ och har man inte det vÀxer skogen nÀstan inpÄ knutarna. De pedagoger som blivit intervjuade anser att det Àr viktigt att lÀra barnen tidigtvad man fÄr och inte fÄr göra i naturen och att skolskogen dÄ Àr ett bÀttre alternativ. En skolskog skiljer sig frÄn en vanlig skog genom att det finns fÀrdiga vindskydd, eldstÀder och hinderbanor. Genom avtal med markÀgaren har förskolan eller skolan fÄtt tillstÄnd att tÀnja lite pÄ allemansrÀttens grÀnser Dessutom Àr det bra för bÄde barn och pedagoger att spendera mycket tid ute i naturen dÀrför att den friska luften gör att det blir fÀrre sjukdomar.