Den hÀr uppsatsen Àr en ekokritisk analys av fyra noveller ur Anders Fagers Samlade svenska kulter: skrÀckberÀttelser. De undersökta novellerna Àr ?Furierna frÄn BorÄs?, ?NÀr döden kom till BodskÀr?, ?Leka med Liam? och ?Tre veckor av lycka?. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förhÄllandet mellan natur och kultur, mÀnniska och natur samt mÀnniska och icke-mÀnniska skildras. Metoden som anvÀnts Àr nÀrlÀsning.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva hur fo?rha?llandet ser ut mellan ett fo?retag och dess affa?rsrelationer utifra?n fallfo?retagets perspektiv. En kartla?ggning go?rs av fo?retagets affa?rsrelationer, fyra kunder och en kontraktstillverkare, ur ett na?tverksperspektiv. Den empiriska delen av uppsatsen grundar sig i semistrukturerade intervjuer med fem ansta?llda ur fallfo?retaget som har betydande kundkontakt.Det ma?rks tydliga fo?rdelar, utifra?n fallfo?retagets perspektiv, att inga? i affa?rsrelationer.

Projektet Norse, som den hÀr rapporten diskuterar, Àr en mod till spelet The Elder Scrolls IV: Oblivion. Temat i Norse Àr nordisk mytologi med inslag av vikingatid. Den hÀr rapporten beskriver arbetets tillvÀgagÄngssÀtt under utvecklingen av projektet Norse. Den tar upp fördelar och nackdelar med valet att mod:a spelet The Elder Scrolls IV: Oblivion. Den tar upp de problem jag stött pÄ under projektets gÄng, bÄde med mjukvaran och skapandet av miljön, samt hur jag löst dem.Analysen av spelet kom fram till att majoriteten av speltestarna upplevde Norse natur som mysig och trevlig, samt att det var nordisk eller svensk skog spelaren rörde sig genom.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare kursplaner för Àmnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlÀrare i grundskolans senare del i deras syn pÄ geografiÀmnets bestÄndsdelar.Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och mÀnniska-natur traditionen) med tillÀgg av den kritiska traditionen som Graves benÀmner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för kursplaner för geografÀmnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhÄllande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel pÄ resultatet Àr att MÀnniska-natur traditionen har fÄtt en dominerande del i senare kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80.Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lÀrares syn pÄ geografiÀmnets bestÄndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrÄn en hermeneutisk ansats.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrÄn teorierna zookritik och ekokritik. Analysen Àmnar visa hur naturen framstÀlls och hur den pÄverkar romanens karaktÀrer samt analysera hur det hierarkiska förhÄllandet mellan mÀnniska och natur artar sig i romanen. Analysen utgÄr Àven ifrÄn de filosofiska och teologiska tankegÄngar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhÀllet. Uppsatsens analys bygger pÄ ett nÀrlÀsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras Àr första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres hÀxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva hur fo?rha?llandet ser ut mellan ett fo?retag och dess affa?rsrelationer utifra?n fallfo?retagets perspektiv. En kartla?ggning go?rs av fo?retagets affa?rsrelationer, fyra kunder och en kontraktstillverkare, ur ett na?tverksperspektiv. Den empiriska delen av uppsatsen grundar sig i semistrukturerade intervjuer med fem ansta?llda ur fallfo?retaget som har betydande kundkontakt.Det ma?rks tydliga fo?rdelar, utifra?n fallfo?retagets perspektiv, att inga? i affa?rsrelationer.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka elevers förstÄelse för begreppen natur- och kulturlandskap i Ärskurs Ätta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras nÀrmiljö anvÀnds i deras undervisning. Dessa begrepp Àr valda dÄ de utgör en central roll i kursplanen för geografi. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förstÄelse för begreppen men har svÄrt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde pÄ ett tillfredstÀllandet sÀtt förklara natur- och kulturlandskap.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever definierar de geografiska begreppen natur- respektive kulturlandskap, samt att undersöka om eleverna vet varför eller vem som bestÀmmer att de ska ha denna kunskap. Det Àr intressant att undersöka dessa begrepp beroende pÄ att eleverna vistas i dessa varje dag, samt att enligt vÄra styrdokument ska eleverna ha kunskap om dessa begrepp i slutet av sitt femte skolÄr. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr individuella intervjuer har utförts pÄ 15 elever. Resultatet redovisas i kategoriseringsscheman dÀr varje begrepp ÄskÄdliggörs i 4 olika nivÄer. Eleverna i undersökningen vet inte med sÀkerhet vad det Àr som ligger till grund för undervisningen i skolorna.

Denna uppsats tar utgÄngspunkt i frÄgan om det pÄ ett fruktbart sÀtt gÄr att kombinera natur- och samhÀllsvetenskapliga discipliner. Bakgrunden utgörs av en avsaknad av ett teoretiserande kring kroppens materialitet under utbildningen. Som avgrÀnsning har jag valt att fokusera pÄ genusforskare inom medicin och dess förhÄllningssÀtt till begrepp som kropp, kön, genus, biologi och social konstruktion. PÄ vilket sÀtt talar de om dessa begrepp? Mitt resultat ÄskÄdliggör att det inom den genusvetenskapliga medicinska forskningen finns en vitalitet och bredd samtidigt som det Àven visar pÄ de svÄrigheter som uppstÄr vad det gÀller överskridande av disciplingrÀnser.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger upplever ljudnivÄn, hur de blir pÄverkade av den pÄ förskolan och hur de arbetar för att göra den bÀttre. Jag har Àven hÀmtat tips frÄn litteraturen pÄ hur man kan arbeta för att fÄ god ljudmiljö pÄ förskolan. EnkÀter och intervjuer har genomförts med verksamma pedagoger. Undersökningen visar att personalen dagligen störs av för hög ljudnivÄ: 89 % av de medverkande upplever problem med ljudnivÄn pÄ sin arbetsplats. De pÄverkas pÄ olika sÀtt, genom stress, trötthet och huvudvÀrk.

Att barn i förskolan vistas utomhus under delar av dagen Àr nog nÄgot som mÄnga mÀnniskor i dagens samhÀlle ser som en sjÀlvklarhet. Men vad har pedagogerna sjÀlva för uppfattning om sin utomhusverksamhet? Varför ska barnen vara ute varje dag och vad Àr nyttan med det? Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie pÄ grund av att vi Àr ute efter pedagogernas uppfattningar om utemiljön. VÄrt syfte Àr att belysa hur nÄgra utvalda pedagoger arbetar med utemiljön och vad de uppfattar som vinningar och svÄrigheter med att vara ute med barnen. Som bakgrund till vÄr studie har vi valt att belysa utomhusverksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv, att se hur sprÄk och handling kan vÀvas samman i en utomhusmiljö som i sin tur leder till lÀrande.Alla har vi olika syn pÄ vad natur Àr, detta har till stor del att göra med vad gemene man har för tidigare erfarenheter.

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrÄn teorierna zookritik och ekokritik. Analysen Àmnar visa hur naturen framstÀlls och hur den pÄverkar romanens karaktÀrer samt analysera hur det hierarkiska förhÄllandet mellan mÀnniska och natur artar sig i romanen. Analysen utgÄr Àven ifrÄn de filosofiska och teologiska tankegÄngar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhÀllet. Uppsatsens analys bygger pÄ ett nÀrlÀsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras Àr första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres hÀxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Aktivitetskort som pedagoger kan anvÀnda med barn i Äldrarna 5-6 Är pÄStenby 4H-gÄrd i Eskilstuna har tillverkats. Syftet var att försöka ge barnen positiv kÀnsla för djur, natur och teknik. Genom konkreta upplevelserav djur och utevistelse var förhoppningen att barnen skulle fÄ en ökadförstÄelse för djur och natur. Aktivitetskorten innehÄller fakta, bilder,sÄnger, ramsor och lekar för att ge variation till barnen. Pedagogen lederbarnen genom aktiviteterna med frÄgor och barnen ska ha möjlighet attta upp egna tankar.