Slutet av vÄra högskolestudier nÀrmar sig. MÄnga studenter kommer att söka arbete pÄ nÄgon av de revisionsbyrÄerna inom Sverige. Med tanke pÄ att just redovisningsinriktningen, inom ekonomiutbildningen, har blivit allt mer populÀr kan vi konstatera att konkurrensen blir allt hÄrdare. Syftet med denna uppsats Àr att de nyexaminerade studenter ska fÄ en inblick i samt lÀttare anpassa sig till de krav som arbetsgivarna stÀller. DÀrmed kan dessa studenter öka sin konkurrenskraft.

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram och synliggöra vad som skrivs i underlag inför utvecklingssamtal för Är 7-9. HuvudfrÄgan Àr: - Vad skriver lÀrarna i omdömena till utvecklingssamtalen? Till denna följer tvÄ hjÀlp- eller delfrÄgor enligt följande formuleringar. - PÄ vilket vis kan det som skrivs stödja den sociala och kunskapsmÀssiga utvecklingen för eleven? - I vilken utstrÀckning kan man hÀvda att omdömena förhÄller sig positiva och/eller framÄtsyftande I min text har jag analyserat innehÄll och kategoriserat hela eller delar av meningar hÀmtade frÄn sammanlagt 341 omdömen riktade till elever i Är 7-9.

Magisteruppsatsen studerar pedagogers erfarenhet av motstÄnd mot genusarbete samt försöker förklara motstÄndet utifrÄn socialpsykologiska teorier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med lÀrare som arbetar med skolans Àldre Äldrar. Samtliga lÀrare var engagerade i genusarbete pÄ sina skolor. Tidsbrist samt ointresse var tvÄ former av motstÄnd som kollegor och skolledning utövade. En svÄrare form av motstÄnd visade sig vara tillmötesgÄende motstÄnd ? dÄ motstÄndsaktörer ger sken av att vilja arbeta med genusperspektiv men i sjÀlva verket lÄter det bero.

Det Àr svÄrt att bedöma hur lÄng tid en mÀnniska har kvar i livet och brytpunkten för nÀr en patients döende fas inleds kan vara otydlig (Ellershaw & Ward, 2003). Det Àr viktigt att den sista tiden blir sÄ bra som möjligt och hÀr spelar sjuksköterskan en viktig roll. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda döende patienter pÄ en akutvÄrdsavdelning. Metoden som anvÀndes var kvalitativa fokusgruppintervjuer och data analyserades med induktiv innehÄllsanalys. Ett övergripande tema för studien kan benÀmnas vÄrdens vÄgskÄlar, dilemman och tillfredstÀllelse, vilket speglar den dubbelbottnade natur vÄrden har.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida informationsteknik skapar möjligheter för tredje vÀrlden att utvecklas eller om IT i stÀllet ökar klyftan mellan industrilÀnder och utvecklande lÀnder. Centralt i min diskussion har varit frÄgorna om globalisering och IT kan bidraga till en ny politisk ordning som grundas pÄ dialog och samtycke i stÀllet för vÄld och makt samt om globalisering och IT kan bidraga till en mer rÀttvis vÀrld. Teoretisk utgÄngspunkt har varit Andrew Linklaters teori om "the triple transformation of political community". Tanken bakom den tredelade transformation Àr att skapa ökade sociala relationer som Àr mer universalistiska till sin natur, mindre ojÀmlika samt mer kÀnsliga för kulturella skillnader. I mitt arbete pÄvisar jag tendenser till att informationstekniken kan bidraga till ökad universalism samt till ökad kÀnslighet för kulturella skillnader.

Syfte med detta examensarbete Àr att ta fram ett gestaltningsförslag för utemiljön pÄ Byle GÄrds hospice. MÄlsÀttningen Àr att ge besökande barn en lekvÀnlig utemiljö samt att tillvarata och utveckla tomtens befintliga kvaliteter för patienter, besökare (vuxna och barn) och personal. Med enkla medel vill jag lyfta fram de befintliga naturkvalitéerna pÄ tomten och skapa en varierad och rekreativ miljö för alla Äldrar. Jag vill inbjuda till rörelse runt tomten och erbjuda olika sinnesupplevelser som ger vila i det tunga allvar som vilar över hospicet, dÀr anhöriga och personal tillbringar den sista tiden tillsammans med patienten. Som grund för gestaltningen har jag studerat forskningsbaserad litteratur om barn och deras utemiljöer samt litteratur om palliativ vÄrd. Jag har Àven vid flera tillfÀllen intervjuat personal och fastighetsförvaltaren pÄ Byle GÄrds hospice för att tillgodose verksamhetens specifika behov i mitt utformningsförslag. En slutsats jag dragit utifrÄn litteraturen jag lÀst Àr att barn inte har sÄ stort behov av traditionellt utformade lekplatser dÄ de mest Àr utformade utifrÄn vuxnas syn pÄ lek.

FörlossningsrÀdsla utgör en speciell utmaning för mödrahÀlsovÄrden och förlossningsvÄrden.En konsekvens av rÀdslan Àr att kvinnor allt oftare krÀver kejsarsnitt utan medicinsk indikation. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som ligger till grund för förlossningsrÀdsla samt att ta reda pÄ hur omvÄrdnadspersonal kan ge stÀrkande omvÄrdnad till denna sÄrbara grupp. Metoden var en systematisk litteraturstudie som omfattade fjorton vetenskapliga artiklar. Materialet till litteraturstudien identifierades via datoriserad och manuell sökning i databaser och tidsskrifter pÄ Högskolan Dalarnas bibliotek samt sjukhus biblioteket pÄ Falu Lasarett. Sökningen gjordes i databaserna ELIN@dalarna, Pub Med, Swe Med, Libris och Google sholar.

VÀrlden över pÄgÄr urbaniseringen. Fler och fler mÀnniskor flyttar in till stÀderna och det blir allt vanligare att stadsbor fÄr sin enda kontakt med naturen genom stadens grönomrÄden. En undersökning gjord i Malmö visar att djurlivet Àr det som de tillfrÄgade tycker Àr allra viktigast i ett grönomrÄde. Förutom insekter sÄ Àr fÄglar den djurgrupp som snabbast kunnat anpassa sig till stadens olika förutsÀttningar, mycket beroende pÄ en av fÄglarnas utmÀrkande egenskaper: flygförmÄgan. Eftersom att fÄglarna utgör en sÄ stor del av den totala faunan som man finner i staden sÄ spelar de en stor roll i att skapa naturlika miljöer, dÀr besökarna kan fÄ kÀnslan av ?vild? natur pÄ vÀg hem frÄn jobbet eller skolan. Artantalet och arttÀtheten i vÄra stÀder Àr dock lÀgre Àn i naturen.

Utomhuspedagogik har blivit mer och mer populÀrt i dagens skola. Forskning har visat att undervisning utomhus frÀmjar inlÀrningen. DÄ naturen anvÀnds som klassrum stimuleras flera sinnen sÄ som lukt, kÀnsel, hörsel och smak. Ju fler sinnen som Àr aktiva desto djupare inlÀrning berikas man med. Hur fungerar det egentligen pÄ en central skola i en storstad? En storstad som hela tiden vÀxer i omfÄng saknar ofta en skog i nÀrmiljön dÄ den fÄr ge vika för Ànnu mer bebyggelse.

SÀlen Àr norra Europas största skidcentrum och Àr under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB Àger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I HundfjÀllet planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstÀrka omrÄdet som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som efterstrÀvas. MÄlet Àr att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjÀllmiljö.

One of our big public health problems in Sweden is that human beings are too inactive in outdoor settings. That is why stress related diseases increase and influence humans both mentally and physical. The physical activity is halved among many children when they start school and the older they become the less they enjoy school. It is also an increasing problem that children and youth in today's society have lack of worthwhile experiences in the nature. The aim of this study was therefore to examine how the experience of outdoor environment had importance for health and learning on upper secondary school pupils.

Lek Àr nÄgot som vi alla mÀnniskor kan referera till och som ger oss mÄnga minnen. Det Àr nÄgot tolkningsbart, som sÀkerligen skapar egna uppfattningar om vad det egentligen Àr. Efter nÄgra somrar som praktikant pÄ förskolor har jag lÀnge velat undersöka hur denna lek Àr kopplad till utemiljön. MÄlet med denna uppsats har varit att kartlÀgga forskning om hur utemiljön pÄverkar barns lek och rörelse samt att undersöka vilken betydelse den har för barns utveckling. Detta arbete har gjorts i syftet att fÄ en större förstÄelse och bredare kunskap till oss blivande landskapsarkitekter och andra verksamma inom omrÄdet för en framtida planering av den. Dessa mÄl har skapats utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar, som har följt mig genom arbetet. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur pÄverkar förskolans utemiljö barns lek och rörelse? Samt Vilken betydelse har den för barns individuella utveckling? FrÄgorna Àr grunden till kandidatexamensarbetet, dÀr jag har funnit teorier genom litteraturstudier som sedan Äterkopplats i praktiken.

Ett led i rÀttsskipningsapparaten Àr möjligheten för polis och Äklagare att anvÀnda sig av straffprocessuella tvÄngsmedel i syfte dels att möjliggöra en ordentlig utredning och dels att överhuvud taget kunna beivra brott. De regler som reglerar anvÀndandet av dessa tvÄngsmedel Äterfinns bl a i 24 kap RB och innebÀr en avvÀgning mellan samhÀllets krav pÄ en effektiv brottsbekÀmpning och den enskildes krav pÄ integritet och rÀttssÀkerhet. Dessa maktmedel Àr till sin natur ingripande i den enskildes rÀttssfÀr och de uppfattas inte sÀllan som integritetskrÀnkande av den berörda parten. Trots att denne i viss mÄn kan ha fog för sin uppfattning har de straffprocessuella tvÄngsmedlen en stor betydelse för att en effektiv straffprocess ska kunna genomföras.En grundlÀggande förutsÀttning för att kunna lagföra, döma och straffa en person som har begÄtt ett brott Àr att dennes identitet Àr kÀnd. Vi mÄste med andra ord veta vem det Àr som lagförs, döms och straffas.

Syftet med denna uppsats Àr att klargöra om bestÀmmelsen om befordringsfel i 32§ 2st. AvtL kan tillÀmpas pÄ kommersiella avtal som sluts via e-post. BestÀmmelsen tar enligt ordalydelsen sikte pÄ nÀr en viljeförklaring förvanskas till följd av telegrafering eller genom ett bud. Vid avtalsslut som sker via e-post anses parterna komma i direkt kontakt och dÄ försvinner det som lagstiftaren Àmnat, d.v.s. att felet inte berott pÄ avsÀndaren sjÀlv.Av praxis framgÄr det att bestÀmmelsen om befordringsfel sÀllan Äberopas för fel som uppkommer under befordran.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en barnslinga i Varbergaskogen skulle kunna utformas utifrÄn fyra pedagogers behov och idéer. I bakgrunden presenteras bland annat att naturen gör mÀnniskan lugn och harmonisk, att grönomrÄden hjÀlper kroppen att ÄterhÀmta sig. Det finns studier som visar pÄ att barn mÄr bra av att vara i naturen och det underlÀttar vid inlÀrning, den ger möjligheter till spring i benen och inspiration vilket har stor betydelse för barns utveckling. Idag nyttjas inte naturen lika mycket av allmÀnheten pÄ grund av avstÄnd till grönomrÄden och kÀnslan av otrygghet. Uppsatsens bygger pÄ en kvalitativ metod.