Nya möjligheter leder till nya utmaningar. I takt med att privatpersoners anvÀndande av Internet ökat explosionsartat, har Àven företagens nÀrvaro ökat markant. Företagen ser möjligheter dÄ kostnaden för marknadsföring och varumÀrkesbyggande on-line ofta Àr lÀgre Àn att gÄ via de mer traditionella media kanaler. Internets natur gÀllande kommunikation ger företagen en möjlighet till att nÀrma sig konsumenterna och bygga en relation till dem.Studien Àmnar skapa förstÄelse för hur svenska mikroföretag inom mode anvÀnder nya mediekanaler för att bygga upp sina respektive varumÀrken. SÄledes utfördes ett förstÄelseinriktat arbete dÀr den empiriska basen bestÄr av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med tre mikroföretag samt en med en PR- konsult.

Tidigare studier visar att mÀnniskor som bor pÄ sÀrskilt boende ofta lider av depression och ensamhet. Personalen som jobbar pÄ sÀrskilt boende Àr ofta upptagna med de dagliga sysslorna och tiden för social interaktion med de boende Àr ofta begrÀnsad. Detta kan resultera i en kÀnsla av övergivenhet och Ängest hos den boende. Genom Ärhundradena, sÄ har mÀnniskan alltid anvÀnt sig av husdjur som ett sÀllskap och tröst. Studier visar att den generella hÀlsan förbÀttras och stÀrks genom umgÀnget med djur.

Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört vidInstitutionen för Stad och Land, SLU Ultuna. Syftetmed arbetet har varit att genom litteraturstudier ochprojektstudier inhÀmta kunskap och inspiration för attundersöka hur man kan gestalta rastplatser i den svenskanaturen pÄ ett nytt sÀtt.Arbetet bestÄr av en förstudie med litteraturstudier samtstudie av genomförda projekt i naturmiljö. Sedan följerett program för att fastslÄ de egna utgÄngspunkterna förgestaltningen. Sist följer förslag för tre rastplatser av enny typ pÄ olika platser i Sverige.Rastplatser ska vara trafiksÀkra och erbjuda resenÀrernaen sÀker och trevlig plats att ta en paus och vila. I tillÀgg till dessa kvaliteter kan Àven en upplevelse av naturen pÄ platsen berika rasten.MÀnniskor mÄr bra och blir mindre stressade av att vistasi naturmiljö och det finns dÀrför ett stort vÀrde i attkunna fÄ möjligheten att vistas i naturen under sitt besökpÄ rastplatsen.

Syftet med uppsatsen Ă€r att utvidga kunskapen om generella resmotiv hos Ă€ldre turister pĂ„ besök i Stockholm. Detta för att bidra med kunskap som kan förbĂ€ttra produkterna för och marknadsföringen mot denna mĂ„lgrupp.Äldre turister Ă€r en intressant grupp att undersöka dĂ„ de ofta behandlas utifrĂ„n stereotypa uppfattningar och antaganden om likhet. Gruppen Ă€r dock pĂ„ inget sĂ€tt homogen. För att förstĂ„ gruppen bĂ€ttre Ă€r det nödvĂ€ndigt att anvĂ€nda sig av undersegment. Undersökningen intresserar sig för om det Ă€r fruktbart att göra undersegmenteringar med hjĂ€lp av variablerna resvana och livssituation.

SÀlen Àr norra Europas största skidcentrum och Àr under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB Àger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I HundfjÀllet planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstÀrka omrÄdet som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som efterstrÀvas. MÄlet Àr att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjÀllmiljö.

Arbetet om komplexa artrika planteringar handlar om hur man kan arbeta med en högre komplexitet och en högre artrikedom Àn vad vi Àr vana att se i urbana miljöer. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur komplexa artrika planteringar kan anvÀndas i urbana miljöer. BenÀmningen komplexa artrika planteringar Àr skapad som en urbaniserad variant av naturalistiska planteringar. Naturalistiska planteringar har ofta ett organiskt planteringsmönster och innehÄller frÀmst rena eller vilda arter. I komplexa artrika planteringarna inkluderas Àven mindre grupplanteringar samt anvÀndning av sorter som uppstÄtt genom vÀxtförÀdling, med dubbla blommor eller brokiga blad. Arbetet har tre frÄgestÀllningar: Vad Àr en komplex artrik plantering (definition och innehÄll) och hur kan den se ut? Vad kan komplexa artrika planteringar bidra med i urbana miljöer och vad finns det för svÄrigheter med dem? I vilka miljöer fungerar komplexa artrika planteringar och vad Àr det för kunskaper som behövs för att skapa dem? FrÄgorna besvarades genom litteraturstudier, intervjuer med Ulf Nordfjell och Piet Oudolf och analys och jÀmförelse av Skogens trÀdgÄrd i Ockelbo, Norra Kajpromenaden i Norrköping, Drömparken i Enköping och SkÀrholmens perennpark. Arbetet struktureras upp efter nio aspekter: Komplexitet, Artantal, VÀxtgestaltarens kunskaper, Stabilitet, FörlÀngd sÀsong, Estetik, Biologisk mÄngfald, Succession och Fyllda nischer. Arbetets slutsats Àr att komplexa artrika planteringar kan bidra med mÄnga fördelar i urbana miljöer och för att skapa estetiskt tilltalande och mer hÄllbara stadsmiljöer Àr det viktigt att vÀxtgestaltare tÀnker pÄ att ta hÀnsyn till aspekterna som presenteras i detta arbete..

Studien riktar sig mot upplevelser av hĂ€lsa och vĂ„rdande i klostermiljö i nutidens Sverige. Hermeneutisk tolkning av texter baserade pĂ„ 6 intervju med mĂ€nniskor som upplever psykiskt lidande visar att verklighet som de möter pĂ„ kloster kan beskrivas med hjĂ€lp av ordpar som förenar motsĂ€gelsefulla, ibland paradoxala aspekter som Yttre lugn/Inre intensitet; Andlig/Kroppslig arbete; Ramar/Frihet; Tystnad/ SamtalskvalitĂ©; Kultur/Natur; Relationer/Avskildhet; Trygghet/Respekt; BekrĂ€ftelse/Krav; Tro/Sökande; Gemensamma/Personliga berĂ€ttelsen. Även NĂ€rvaro av det Osynliga konstateras i beskrivningar av kloster. Vid tolkning med hjĂ€lp av tradition ? vĂ„rdvetenskapliga teorier och studier ? konstateras det att kloster uppfyller de flesta kriterier för vetenskaplig baserad vĂ„rdinrĂ€ttning och mĂ€nniskor som vistas dĂ€r skiljer sig inte markant frĂ„n vetenskapens bild av psykiatriska patienter.

SammanfattningDet hÀr arbetet bygger pÄ en inventering av StadstrÀdgÄrden/Boulognerskogen i GÀvle, sett ur folkhÀlsosynpunkt, dÀr syftet har varit att hitta och identifiera de Ätta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hÀlsofrÀmjande park. UtifrÄn ett formulÀr frÄn Statens FolkhÀlsoinstitut har frÄgor angÄende grönomrÄdets allmÀnna karaktÀrer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och sÀrskilda karaktÀrer (tillgÀnglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvÀrderats och sammanstÀllts för att kunna svara pÄ om parkens innehÄll uppfyller de kriterier som förvÀntas av ett hÀlsofrÀmjande grönomrÄde . I inventeringen har hÀnsyn tagits till följande mÄlgrupper barn/ungdom, Àldre, personer med funktionsnedsÀttning, övriga samhÀllsgrupper.För att kunna förstÄ stadsparkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsparkers historia. En litteraturstudie har Àven gjorts inom Àmnet miljöpsykologi och hÀlsa för att fÄ en förstÄelse kring hur naturen pÄverkar och uppfattas av mÀnniskor ur folkhÀlsosynpunkt.StadstrÀdgÄrden och Boulognerskogen har varit en plats för rekreation för GÀvleborna sedan lÄngt tillbaka och Àr det Àn idag. Parkens utseende och nÀromrÄdet har förÀndrats en del under Ären och det har fört med sig att Àven parkens hÀlsofrÀmjande kvaliteter förÀndrats.

Sett till Livsmedelsverkets kostrekommendationer Àr intaget av lÀsk och andra söta livsmedel idag alldeles för högt bland Sveriges befolkning. Flera studier visar ett samband mellan intag av lÀsk sötad med socker och övervikt. Som gymnasieelev idag Àr det ingen svÄrighet att fÄ tag i lÀsk. PÄ mÄnga skolor sÀljs lÀsk i skolcaféterian och det finns ofta butiker i nÀrheten av skolorna som sÀljer lÀsk. Baserat pÄ detta valde vi att göra en undersökning om konsumtion av lÀsk bland gymnasieungdomar, var och varför de dricker lÀsk och deras uppfattningar om lÀsk, socker och hÀlsa.

ForskningsfrÄgor: Vilka olika investeringsalternativ finns för privatpersoner attinvestera i Cleantech och kan dessa alternativ utvecklas gynnsamtför sÄvÀl privata investerare som Cleantechmarknaden?Vilken instÀllning har marknadsaktörer till att arbeta för en sÄdanutveckling?Metod: Studien Àr av kvalitativ natur och baseras frÀmst pÄ primÀrdatafrÄn de intervjuer som genomförts med elva olika marknadsaktöreroch intressenter, vilka presenteras i arbetet. Studien utgÄr frÄn denvetenskapliga metoden fronesis som föresprÄkar etik och praxisvilket medför ett stÀndigt utbyte mellan det generella och det merkonkreta. Fronesis gÄr ut pÄ att skapa sig en förmÄga att reflekteraöver hur vi kan Àndra pÄ företeelser som förbÀttrar vÄrlevnadsstandard.Teoretiska begrepp: För att besvara forskningsfrÄgorna och följa studiens utvaldavetenskapliga metoder, krÀvs ett antal teoretiska begrepp. Studienhar tvÄ huvudsakliga parter i Ätanke - Cleantechmarknaden Ä enasidan samt privata investerare Ä andra sidan.

MÄnga lÀnder gÄr mot ett samhÀlle dÀr kontanter anvÀnds till en mindre grad vilket har lett till en ökning av elektroniska betalningsmetoder. Utöver kortbetalningsmetoder har andra mer hög teknologiska betalningsmetoder vuxit fram. Bland dem Àr Bitcoin ett nytt system som vuxit sig relativt stor under de senaste Ären. Bitcoin Àr bÄde kritiserat och hyllat i olika medier. UtifrÄn de tvÄ vÀletablerade teorierna; Diffusion av innovation och Teknologi acceptans modellen avser studien att identifiera betydande faktorer i Svenska företags adaption av Bitcoin.

RydsgĂ„rd Ă€r ett stationssamhĂ€lle som ligger i Skurups kommun ungefĂ€r mitt emellan Malmö och Ystad. Orten omges av ett böljande jordbrukslandskap och ligger ca 8-9 km norr om den skĂ„nska sydkusten. RydsgĂ„rd, som har anor frĂ„n slutet av 1800-talet, har idag ca 1250 invĂ„nare och innehĂ„ller bebyggelse frĂ„n olika tidsepoker, en del verksamheter och viss service. PĂ„gatĂ„gen trafikerar RydsgĂ„rd gelbundet pĂ„ strĂ€ckan Malmö-Ystad frĂ„n tidig morgon till sen kvĂ€ll. Tidigare har intresset för att bosĂ€tta sig i RydsgĂ„rd varit ytterst begrĂ€nsat, men allt eftersom efterfrĂ„gan pĂ„ bostĂ€der i Malmö- och Öresundsregionen ökat sĂ„ har de omgivande kommunerna blivit attraktiva för boende. Det har medfört att det hĂ€nt en del i RydsgĂ„rd pĂ„ sistone; det finns inte lĂ€ngre nĂ„gra tomma hus och priserna har sĂ„ smĂ„tt börjat stiga, det har gjorts satsningar frĂ„n kommunens sida pĂ„ upprustning av det centrala ?torget? och orten har fĂ„tt en helt ny stationsutformning.

Genom ett flertal kvantitativa undersökningar har forskare konstaterat att privata bolag, i jÀmförelse med publika bolag, vÀrderas till rabatt. Den procentuella siffran varierar beroende pÄ studie men uppgÄr till mellan 15 och 33.75 procent. VÄr avsikt har varit att undersöka huruvida det som framkommit genom dessa kvantitativa undersökningar stÀmmer överens med vad praktiker som arbetar med företagsvÀrdering anser. Vi ville Àven undersöka huruvida praktiker anvÀnder sig av en standardiserad rabatt för privata bolag vid företagsvÀrdering. Som respondenter för vÄr undersökning valde vi erfarna medarbetare pÄ investmentbolag och större banker i Sverige.

I det inverterade klassrummet flyttas genomgÄngarna frÄn klassrummet till videofilmer som eleverna ser pÄ hemma. Lektionerna Àgnas till stor del Ät sÄdant som annars hade utgjort hemarbete för eleven. I denna studie analyseras gymnasieelevers uppfattning av denna undervisningsmodell i matematikÀmnet med fokus pÄ videogenomgÄngarna och förÀndringar i hem- och skolarbete.Det framkommer att elevernas uppfattningar av videogenomgÄngarna kan kategoriseras utifrÄn deras grad av aktivitet under videogenomgÄngen samt deras beroende av relationen mellan elev och lÀrare. I en jÀmförelse mellan enkla filmer, digitala animationer och klassrumsgenomgÄngar framhÄlls de enkla filmernas tydlighet och fokus pÄ matematik, samt klassrumsgenomgÄngarnas flyktiga natur. Dessa resultat diskuteras utifrÄn en kognitiv modell för överbelastning av arbetsminnet.Eleverna uppfattar att deras arbetsbelastning Àr lÀgre i det inverterade klassrummet Àn i ett traditionellt klassrum eftersom det finns mer tid för egen rÀkning i klassrummet.

Studiens syfte Ă€r att undersöka hur utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger, vĂ„rdnadshavare och barn upplever utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med utomhuspedagogik samt hur barns hĂ€lsa och lĂ€rande pĂ„verkas. En annan viktig aspekt Ă€r om alla mĂ„l uppfylls eller om det kan finnas hinder för det.Studiens viktigaste resultat Ă€r att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lĂ€rande situation och detta Ă€r nĂ„got som BrĂŒgge, Glantz och Sandell (2011) poĂ€ngterar och menade att utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lĂ€rande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen nĂ„got att relatera till. DĂ€r erbjuds barnen att anvĂ€nda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poĂ€ngteras Ă€ven hur vikigt pedagogens förhĂ„llningsĂ€tt Ă€r i förhĂ„llande till utomhuspedagogiken.