Syftet med denna uppsats Àr att se hur migrationsverkets dokument förhÄller sig till personer som söker asyl i Sverige pÄ grund av könsidentitet eller sexuell lÀggning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: vilka begrepp framstÄr som viktiga i vÄr empiri och hur anvÀnds dem? Hur förhÄller sig migrationsverket till heteronormativitet i de dokument som vi analyserar? Presenteras det en ideal person som söker asyl pÄ grund av könsidentitet eller sexuell lÀggning i dokumenten? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi anvÀnt oss av kritisk diskursanalys som metod och queerteori och makt som teoretisk tolkningsram.VÄra huvudresultat i uppsatsen Àr att migrationsverket anvÀnder sig av trovÀrdighet och öppenhet utifrÄn en bestÀmd uppfattning kring vad dessa begrepp ska innebÀra. Detta leder i sin tur till grÀnsdragningar och en heteronormativ uppfattning gÀllande den asylsökande. I och med att man har en tydlig bild av vad som ska ingÄ i trovÀrdighet och öppenhet sÄ sker det automatiskt ett osynliggörande av mÀnniskor som inte uppfyller de rÀtta kriterierna..

Med utgÄngspunkt i teoribildningen kring ett partis agerande pÄ olika arenor och den förÀndring som har kunnat noteras kring centerpartiets agerande pÄ vÀljararenan under senare Är, Àr syftet med denna studie att se ifall vi idag kan förstÄ centerpartiets kommunikation pÄ den interna arenan utifrÄn deras idéprogram frÄn 2001 och med detta uttala oss kring en eventuellförnyelse av partiet pÄ denna arena. UtifrÄn ett idéanalytiskt angreppssÀtt baserat pÄ idealtyper, skapade för ny- respektive socialliberalism samt konservatism, studeras material frÄn partiets riksstÀmmor i relation till idéprogrammet frÄn 2001. Detta genomförs för de fyra funktionerna; syn pÄ mÀnniskans natur, syn pÄ frihet, viktigaste enhet i samhÀllet samt syn pÄ mÀnniskors vÀlfÀrd. Resultatet visar att vi idag kan förstÄ centerpartiets interna kommunikation relativt vÀl utifrÄn idéprogrammet frÄn 2001 men att det samtidigt kan noteras en förÀndring kring synen pÄ samhÀllets viktigaste enhet i riktning mot en ökad fokusering pÄ individen..

Sammanfattning:Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om förskolans lÀge till naturen har nÄgon betydelse för hur naturen utnyttjas i den dagliga verksamheten och för att se vad förskollÀrare anser om naturens betydelse för barnens utveckling. Syftet Àr Àven att se vad förskollÀrare anser om deras roll och lekens roll under utevistelsen i skogen. Metoden Àr strukturerad intervju med tio förskollÀrare. Resultatet visar att alla förskollÀrare anser att förskolans lÀge till naturen har betydelse. De tycker att naturen ger barnen motorik, matematik, frisk luft, uthÄllighet, fantasi och lek.

This bachelor thesis consists of an analysis of museum environment. In the research, case studies have been done at the, Stockholm based museums, Swedish museum of Natural history?s exhibition Natur i Sverige (Nature in Sweden) and the Nordiska museet?s (Nordic history) exhibition Modemakt (Power of fashion) and learning environment Lekstugan (playhouse). The purpose of the research was to study how cultural heritage is used and developed within the museum pedagogy aimed at children. The research is based on a multimodal approach with focus on learning resources.The research examines the museums focus on children and youngsters, what the goals for this focus looks like on respective museum and how the focus is visible in the actual museums.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ lek och dess relation till barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna som vi i studien utgÄr ifrÄn Àr följande: ? Hur ser pedagogerna pÄ barns lek? ? Hur ser pedagoger pÄ relationen mellan barns lek och lÀrande? VÄr uppsats Àr en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Empirin samlades in genom intervjuer, intervjuerna genomfördes i en sexavdelnings förskola i SkÄne, till intervjuerna medverkade fyra förskollÀrare med lÄnga yrkeserfarenheter. Vi anvÀnde oss av ljudinspelningar nÀr intervjuerna genomfördes. Vi har anvÀnt oss av tvÄ kÀnda teoretiker, Lev Vygotskij (1896-1934) och Jean Piaget(1896- 1980) samt skandinaviska nutida forskare, för att analysera, förstÄ och fördjupa oss i det som pedagogerna har delat med sig av under intervjuerna. Resultatet av arbetet visar att pedagogerna anser att leken Àr en viktig del i förskolan och menar att det Àr i leken som barn utvecklar sitt mÄngsidiga lÀrande i olika ÀmnesomrÄden sÄ som matematik, natur, teknik, sprÄk och Àven skapar sociala fÀrdigheter.

Detta arbete Àr en fallstudie med syftet att undersöka kulturell grÀns mellan vardagslivets subkultur hos elever och skolans subkultur. Arbetet har utförts genom att undersöka elevernas miljöuppfattning och natursyn samt hur eleverna upplevt skolans miljöundervisning i en skola som har mÄnga elever med utlÀndsk bakgrund.Som datainsamlingsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer och textanalys. Sju elever med olika kulturell bakgrund i Är nio intervjuades och sex olika Àmnens lÀromaterial analyserades.Resultatet visade att de sju elevernas uppfattningar av relationerna mellan mÀnniskor, natur och miljö varierar. Det kan bero pÄ att dessa elever har ett annat ursprungsland Àn Sverige. Enligt eleverna Àr miljöundervisningen i skolan mest faktabaserad, vilket sannolikt resulterat i elevernas samstÀmmiga kunskapsnivÄ.

SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona bestÄr i dagslÀget av en tydligt avgrÀnsad kÀrna, dÀr tÀtheten och stadsmÀssigheten avtar allt mer ju lÀngre man förflyttar sig frÄn centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytteromrÄden. DÄ regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av omrÄdet öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma omrÄdet. Rosenholm utgör ett omrÄde utanför stadskÀrnan och fungerar samtidigt som Karlskronas vÀstra entré.

Ämnet hĂ€lsa Ă€r i dagens samhĂ€lle aktuellt bĂ„de i media och i skolvĂ€rden. Eleverna mĂ„ste mĂ„ sĂ„ bra som möjligt för att det ska frĂ€mja inlĂ€rningen. Studiens syfte var dĂ€rför att undersöka skolpersonals uppfattningar om hĂ€lsofrĂ€mjande arbete i grundskolans tidigare Ă„r för att skapa förstĂ„else och kunskap om Ă€mnet. FrĂ„gestĂ€llningarna vi belyser Ă€r följande:? Hur sĂ€ger sig pedagogerna pĂ„ skolan arbeta hĂ€lsofrĂ€mjande?? Vad har de haft för fördelar/förutsĂ€ttningar och vad har de mött för hinder/motgĂ„ngar? ? Varför vĂ€ljer pedagogerna att arbeta hĂ€lsofrĂ€mjande och hur motiverar de sitt val?? PĂ„ vilket sĂ€tt finner pedagogerna stöd för sitt hĂ€lsofrĂ€mjande arbetssĂ€tt?Metoden som anvĂ€nts Ă€r kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad natur.

MÀnniskan Àr till sin natur en social varelse och mÄnga sammanhang förutsÀtter en viss social kompetens. Att ha social fobi innebÀr en stark rÀdsla för att bli utsatt för andra mÀnniskors kritik och iakttagelser. Denna fobi leder till problem med mÄnga aktiviteter i vardagen, som t.ex. att lÀsa högt inför andra mÀnniskor, gÄ pÄ fest eller Àta tillsammans med andra. Syftet med studien var att, med stöd av en arbetsterapeutisk arbetsprocess, undersöka hur nÄgra arbetsterapeuter arbetar med personer som har social fobi.

Syftet med vÄrt examensarbete var att öka barns intresse av att utforska naturen genom ett tematiskt arbetssÀtt. Med att utforska avses barns nyfikenhet och uppmÀrksamhet av vad som finns i naturen. Med natur avses ett nÀrliggande skogsomrÄde. Undersökningen genomfördes med arton barn i Äldrarna 4-7 Är i förskola och förskoleklass i LuleÄ kommun under sju veckor. I förskoleklassen var tolv barn med och i förskolan valdes de sex Àldsta barnen ut till att delta i undersökningen.

Trypanosomiasis hos djur, Nagana, Àr ett problem för djurhÀlsa och ekonomi i stora delar av Afrika. Sjukdomen orsakas av parasiten trypanosoma som sprids mellan vilda och tama djur och mÀnniskor via tsetseflugor. Den orsakar nedsatt produktion och ökad dödlighet. MÄnga olika ÄtgÀrder vidtas för att motverka problemet, bÄde storskaligt och lokal nivÄ. Dessa kan bestÄ i bÄde kontroll av tsetseflugorna och bekÀmpning av parasiten direkt.

Barn lÀr sig bÀttre genom att anvÀnda sig av sÄ mÄnga sinnen som möjligt. Genom att lÄta dem upptÀcka och forma sina erfarenheter av naturen pÄ sitt eget sÀtt fÄr de en bredare och djupare kunskap. MÄnga av de författare, vars böcker jag har studerat, tar upp detta. Att man kan anvÀnda sig av ett praktiskt tillvÀgagÄngssÀtt inom exempelvis biologi Àr ett bra sÀtt för eleverna att vÀcka sin nyfikenhet för naturen. Ett bra verktyg att anvÀnda för att Ästadkomma detta Àr att anvÀnda sig av ett formicarium, vilket Àr detsamma som en myrfarm.Mitt projekt har gÄtt ut pÄ att elever i Ärskurs fem och sex fÄtt tillverka en egen myrfarm som de fÄtt kolonisera med myror.

Ända sedan vaccinering upptĂ€cktes pĂ„ 1800-talet har det funnits grupperingar som aktivt har bekĂ€mpat förekomsten av vaccinering och argumenterat för att de antingen Ă€r ineffektiva eller att de Ă€r farligare Ă€n de epidemier de hĂ€vdas bekĂ€mpa. Ibland har dessa anti-vaccin kampanjer varit mycket framgĂ„ngsrika. Ca 4% procent av Sveriges befolkning uppger att de har litet eller mycket litet förtroende för forskare. Ca 20% att de inte tĂ€nkte vaccinera sig mot svininfluensan under 2009. Syftet med detta examensarbete var att genom en litteraturstudie undersöka hur media, riskuppfattning, religion, konspirationsteorier och utbildning inverkar pĂ„ uppfattningen om vacciner.

This essay examines what some of the Swedish authorities? argument are for vegetation, what their grounds are for the arguments and why vegetation is important for the human health and experience. I have examined publications and reports from 6 different authorities on state- , regional and communal level. The authorities which publications I have studied are Boverket, NaturvÄrdsverket, FolkhÀlsoinstitutet, Miljödepartementet, LÀnsstyrelsen SkÄne och Malmö Kommun. The publications has been analyzed by different themes; Children and young peoples influence of vegetation, Elderly and sick?s influence of vegetation, Human health, wellbeing and experience of vegetation, Vegetation at work, The influence of vegetation on stress and The effect of vegetation in the city.

This essay examines the way the recurring motifs in Karin Boye's poetry might be read as expressions of queer or subversive desire. The fact that the lyrical I is not gendered in the poems opens up for a queer reading. In adherence to Sara Ahmed's notion of desire lines and sexual orientation I discuss the spatial aspects of desire, and explore the positions and movements of the lyrical I in Boye's poetic landscape as deviations from the concept of the straight and marked path, into the queer and unknown.I trace desire in Boye's poetry mainly through the themes of nature and night, and the ways in which these phenomena deviate from the normative structures laid out by the poems. Usually the motifs of night (such as fog, shadows and darkness) are associated with the fading of the senses. The night obscures the vision of the lyrical I and wraps them in heavy silence, making them experience and desire in new ways. Through motifs related to nature Boye formulates a feminine, matriarchal myth.