Sökresultat:
1291 Uppsatser om Företaget Svenskt Tenn - Sida 21 av 87
Socialdemokratisk Norrbottenspress och 1994 Ärs folkomröstning
Syftet med uppsatsen var att undersöka NorrlÀndska socialdemokratens och PiteÄ-Tidningens rapportering kring och den i tidningarna förda debatten inför den svenska folkomröstningen angÄende ett eventuellt svenskt medlemskap i den Europeiska unionen. Vidare undersöktes huruvida det förelÄg en samstÀmmighet mellan tidningarnas ledarartiklar och det nÀrstÄende partiets politik. Undersökningen har visat att de bÄda socialdemokratiska tidningarna hade motsatt uppfattning angÄende huruvida Sverige borde ansluta sig till den Europeiska unionen. Tidningarnas skilda stÄndpunkter i frÄgan kan mÄhÀnda förklaras av att det nÀrstÄende partiet (s) var djupt splittrat i EU-frÄgan.
TillvÀxtreglering av cerealier : tillÄtet men inte accepterat av svensk kvarnindustri
Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkÀnna anvÀndandet av det
tillvÀxtreglerande preparatet Moddus 250 EC frÄn Syngenta Crop Protecktion A/S i
samtliga strÄsÀdesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i
regeringsrÀtten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt Àr inte den svenska
kvarnarindustrin beredd pÄ att ta emot spannmÄl som Àr tillvÀxtreglerad.
Jag blev intresserad hur detta skulle pÄverka svenska lantbrukare och hur de skulle
hantera denna lagÀndring som inte gÄr att utnyttja vid odling av spannmÄl till
humankonsumtion dÄ svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmÄlen. För att
undersöka detta gjordes en litteraturstudie i Àmnet samt kompletterande intervjuer med
öppna frÄgor till fem företag/organisationer.
Litteraturstudien visade pÄ att frÄgan lÀnge varit aktuell och debatterats sedan 1987 dÄ
den första restriktionen om strÄförkortning kom. Denna gÀllde alla sÀdesslag utom rÄg
som var undantaget p.g.a.
MervÀrden inom svensk nötköttsproduktion : kommunikation och drivkrafter
Today a lot of consumer and media interest lie in food production. Food is something everyone of us has a relationship to hence foodstuff and their making is a topic of current interest.Cattle?s rearing is one of many factors that have begun to play a bigger role when consumersare selecting beef from the shops? meat counters. This may well be a result of productdiversification and greater investments towards marketing. Many cattle rearers considerseveral grounds for added values being linked to their products and consumers are becomingmore aware of these primary sector related added values.
Svensk infrastruktur i ett globalt perspektiv
Vi Àr pÄ vÀg in i ett nytt samhÀlle, det postindustriella samhÀllet Àven kallat informationssamhÀllet. Ett av kÀnnetecknen för detta samhÀlle Àr vad vi kallar globalisering, avstÄnden krymper och nationernas betydelse minskar. En avgörande effekt pÄ denna omvandling har informationstekniken, IT haft. En av de viktigaste möjligheterna som IT öppnar Àr den grÀnslösa kommunikationen. Denna Àr en av de starkast bidragande orsakerna till globaliseringen.
Kulturella skillnader i ledarskap pĂ„ olika sidor om Ăresund : En studie om danska och svenska chefer
Denna uppsats grundar i en kvalitativ studie om huruvida det finns kulturella skillnader i danskt och svenskt ledarskap. Studien Àr baserad pÄ sex personliga intervjuer om hur anstÀllda uppfattar sina ledares beteende. För att analysera materialet har en analysmodell utformats med utgÄngspunkt i Hofstedes teori om individualism/kollektivism samt maktdistans och Scheins teori om ledarens synliga beteende. Analysen pÄvisar inga tydliga kulturella skillnader mellan danska och svenska ledare, men tendenser tyder pÄ en högre maktdistans samt en nÄgot högre grad av individualism i de danska chefernas beteende..
Samband mellan hÀlsa, temperament och prestation hos svenskt varmblod (SWB)
I dag Àr konkurrensen stor inom ridsporten och kraven pÄ att hÀstarna ska fungera och prestera pÄ toppnivÄ ökar. För att den Svenska varmblodiga hÀsten (SWB) ska vara konkurrenskraftig krÀvs ett effektivt avelsarbete. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur Àgare av SWB uppfattar sina hÀstar vad gÀller temperament, benstÀllning, skador och prestation. Svaren analyserades för att undersöka effekten av olika faktorer pÄ hÀstarnas prestation vid unghÀstbedömningar och tÀvling och kommer sen att anvÀndas i en genetisk associationsstudie. HÀstarna kommer ocksÄ att följas upp för att se om det finns nÄgon genetisk korrelation till prestation och hÄllbarhet.
En enkÀt skickades ut till alla som Àger eller har Àgt ett svenskt varmblod född 2006 och senare.
En jÀmförelse mellan ett engelsksprÄkigt klassrum i Sverige respektive Litauen
I detta arbete jÀmförs tvÄ engelsksprÄkiga klassrum som bygger pÄ tvÄ olika samhÀllssystem, ett litauiskt och ett svenskt. Syftet Àr att upptÀcka skillnader och likheter genom att se olika existerande kulturer i klassrummen. Avsikten Àr att tydliggöra vilka faktorer som skapar förutsÀttningar för en gynnsam sprÄkutveckling i engelska. TvÄ fallstudier och tvÄ intervjuer med en engelsklÀrare frÄn respektive land har genomförts. Studiens resultat visar att det litauiska klassrummet tryckte mer Àn det svenska pÄ kortare lektioner, mindre grupper och hög aktivitet av mÄlsprÄket.
En studie om för- och nackdelar med externa ledamöter i smÄ och medelstora familjeföretags styrelser.
Familjea?gda fo?retag har oftast en styrelse besta?ende av a?gare och i vissa fall, na?gon eller na?gra familjemedlemmar till a?garen. Detta kan bidra till att styrelsen inte na?r sin fulla potential. Ett flertal forskare inom verksamhetsstyrning och familjefo?retag argumenterar fo?r vikten av att tillsa?tta externa ledamo?ter till familjefo?retags styrelser.
Barns förmÄgor i matematik : Hur visar de sig hos 10-Äringar i ett svenskt klassrum?
I detta examensarbete var vÄrt syfte att försöka se vilka matematiska förmÄgor som synliggjordes nÀr elever arbetade tillsammans i grupp. Eleverna gick i Är 3-4 och de fick arbeta med ett matematiskt problem. Till största delen har vi anvÀnt oss avKrutetskiis definition av vad han menade var matematisk förmÄga. Dessa definitioner har vi brutit ner och tolkat sÄ att de blev tillÀmpningsbara pÄ barn i 9-10 ÄrsÄldern. Vi har observerat 12 elever, som har videofilmats och nÀr vi analyserade materialetupptÀckte vi flera av Krutetskiis förmÄgor.
Nytt viltskydd för skogsplantor
Examensarbetets syfte Àr att framstÀlla och utvÀrdera ett individskydd mot viltbetning.Betningsskyddet i form av en tÀkt trefotsbur ska vara enkelt och kostnadseffektivt attbygga och bestÄ av naturligt förekommande material.Tanken Àr Àven att skyddet ska öka biologisk mÄngfald och estetiska vÀrden i svensktskogsbruk.Resultaten visar att det studerade viltskyddet ger en skyddseffekt pÄ 100 % motklövviltsbete. Trefotsburen pÄvisar Àven en högre procentuell skyddseffekt motviltbetningsskador Àn kemiska behandlingar och Àr bÀst Àmnad för skydd av enstakaindivider av viltbegÀrliga trÀdslag. Resultateten visar ocksÄ att viltskyddet kan ökasÄvÀl biologisk mÄngfald som estetiska vÀrden. Trefotsburen Àr en enkel konstruktionsom enkelt kan tillverkas och byggas av skogsÀgare..
Vilka faktorer styr efterfrÄgan pÄ frivillig revision? : En kvantitativ studie om pÄverkande faktorer vid svenska företags efterfrÄgan pÄ frivillig revision.
Problembakgrund & Problemdiskussion: Revisionsplikten avskaffades i Sverige november 2010 och berörde framförallt smÄföretagarna, vilka nu fick möjligheten att frivilligt efterfrÄga eller avstÄ revision. För att ett svenskt aktiebolag skall fÄ undantas revisionskravet har regeringen arbetat fram egna grÀnsvÀrden utifrÄn Europakommissionen tidigare satta. Dessa grÀnsvÀrden för Svenska aktiebolag Àr (belopp i tkr); NettoomsÀttning 3 000, balansomslutning 1 500, och maximalt tre antal anstÀllda. För att ett svenskt aktiebolag enligt dessa grÀnsvÀrden skall undantas revisionsplikten fÄr de maximalt överstiga ett av tre satta grÀnsvÀrden. Svenska aktiebolag vilka överstiger tvÄ av dessa grÀnsvÀrden vart av de tvÄ senaste bokslutsÄren blir sÄledes revisionspliktiga.
Svenska bilder av ryska hot : En jÀmförande studie av svenska riksdagspartiers syn pÄ hotbilden frÄn Ryssland
Hur och varför man upplever en viss frÄga eller ett land som ett hot förÀndras över tid. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om man utifrÄn svenskt officiellt hÄll kan spÄra en diskursÀndring vad gÀller hotbilden frÄn Ryssland. Ytterligare frÄgor som stÀlls i uppsatsen Àr hur diskursen har Àndrats och hur man kan förklara dessa förÀndringar. UtifrÄn ett sÀkerhetiserings- och gestaltningteoretiskt perspektiv studeras sex riksdagspartiers gestaltning av ?hotbild Ryssland? under perioderna 1996-1999 och 2008-2011.
Implementering av Balanced Scorecard - En fallstudie inom PrimÀrvÄrden
Syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera implementering och etablering av Balanced Scorecard inom PrimÀrvÄrden i ett svenskt landsting. Vidare Àmnar vi diskutera om och i sÄdana fall varför styrkortet blivit etablerat inom organisationen. Empirin Àr hÀmtad frÄn intervjuer med fyra personer med olika befattning inom PrimÀrvÄrden i Region SkÄne. Balanced Scorecard har implementerats successivt i sju Är och kan nu sÀgas vara etablerat inom PrimÀrvÄrden, med undantag av vissa enheter. Etableringen har till störst del pÄverkats av det sÀtt PrimÀrvÄrden hanterat typiska implementeringsproblem och omvandlat dessa till framgÄngsfaktorer..
Baden-WĂŒrttembergs lĂ€roplan ur ett svenskt perspektiv : En jĂ€mförande studie av kursplanen för engelska
This study investigates the curriculum for English in Gymnasium class 10 in Baden-WĂŒrttemberg, Germany and compares it with the Swedish curriculum for English 5. A special focus it put on the politics that decide how the curriculum is written. The German and Swedish curricula for English are quite different, although they have some main points in common. The study includes a textual analysis and observations of English classes. Furthermore, nine teachers of English in Germany are interviewed about their views of the curriculum.
Relationen mellan konsumenternas personlighet och varuma?rkets personlighet
Dagens olika marknader besta?r vanligtvis av ma?nga konkurrenter da?r alla konkurrerar om samma kunder vilket kra?ver mer av fo?retagen att sticka ut fra?n ma?ngden och go?ra sig mer konkurrenskraftiga. En djup relation med kunden a?r da?rfo?r av en stor betydelse som bland annat kan uppna?s genom varuma?rket.Ett varuma?rke har vissa personliga egenskaper som ger konsumenter en underlig- gande betydelse. Dessa egenskaper sa?tter sig som undermedvetna bilder hos konsu- menterna och speglar fo?retagets verksamhet.