Studien Àr en kvalitativ forskning dÀr syftet Àr att undersöka bakomliggande faktorer och motiv till varför vissa unga mÀn faller in i ett kriminellt beteendemönster och upprÀtthÄller detta beteende. De faktorer denna studie undersökt Àr de sociala faktorer som bland annat Àr familj och vÀnner. För att uppnÄ undersökningens syfte och svara pÄ dess frÄgestÀllningar intervjuades 6 unga mÀn i Äldrarna 15-25 Är som har en kriminell livsstil. I resultat- och analysdelen presenteras det material vi samlat in och som Àven kopplas till de teorier som anvÀnts i denna studie. De teorier som anvÀnts Àr Howard S.

Musikmarknaden har genomga?tt stora fo?ra?ndringar da?r fysiska inko?p av CD-skivor fasas ut till fo?rma?n fo?r molnbaserade tja?nster med stro?mmande media. Konsumenternas vanor fo?ra?ndras i takt med denna utveckling da?r sociala medier och andra Internetbaserade tja?nster fa?r en allt sto?rre roll. Syftet med denna uppsats a?r att identifiera Uppsalastudenters konsumentbeteende med avseende pa? musik.

Syftet med denna studie var att studera hur arbetslöshet kan pÄverka mÀnniskors sociala liv. Studien har inriktat sig pÄ arbetslöshet utifrÄn arbetslösa individers eget perspektiv. VÄr forskningsfrÄga handlar om att belysa vilka faktorer som synliggörs och pÄverkar mÀnniskors sociala liv under deras arbetslöshet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer med personer som varit arbetslösa mellan sex mÄnader och tvÄ Är. Resultatet visade att de flesta av intervjupersonerna ansÄg att arbete förknippades med deras identitet.

Denna studie har undersökt hur svenska artister och representanter frÄn svenska skivbolag uppfattar det rÄdande digitaliserade medieklimatets inverkan pÄ musikbranschen. Syftet var att ta reda pÄ hur artister samt skivbolag förhÄller sig mot sociala medier, samt att undersöka hur deras upplevelser frÄn en allt mer digitaliserad musikbransch ser ut. För att kunna utvinna en sÄ djup analys som möjligt har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har genomfört fem djupintervjuer, varav tre med representanter frÄn tre olika skivbolag, samt tvÄ med tvÄ olika osignerade artister. Jag valde att genomföra intervjuer med dessa tvÄ olika aktörer i hopp om att kunna fÄ olika perspektiv i mina frÄgor. Jag har relaterat min analys till teorier om bland annat digitalisering, medieproduktion samt fankulturen. Resultatet har visat pÄ att sociala medier Àr nÄgot mycket viktigt gÀllande bÄde artisters kamp om att nÄ framgÄng i en allt hÄrdare konkurrens dÀr bruset av osignerade band och artister blir intensivare, samt nÀr det gÀller skivbolags arbete med att marknadsföra sina artister. Dock rÄder det delade uppfattningar mellan artisterna och de olika skivbolagen rörande hur de sociala medierna bör anvÀndas.

SammanfattningForskning har visat pÄ att det Àr flera faktorer som Àr avgörande i uppbrottsprocessen nÀr enperson vill avbryta sitt missbruk av alkohol och droger. Vad som spelar roll Àr faktorer ipersonens omgivning men ocksÄ faktorer hos individen sjÀlv. Syftet med studien var att hittafaktorer som var av betydelse för att motivera personen till att lÀmna ett missbruk av alkoholoch droger samt visa pÄ hur uppbrottsprocessen ser ut. Undersökningen baseras pÄ sexintervjuer. Det insamlade materialet analyserades och jÀmfördes mot tidigare forskning inomomrÄdet.

Den senaste tio femton Ären har intresset hos konsumenter och intressenter för frÄgor kringmiljöutslÀpp, Ätervinning och mÀnskliga rÀttigheter vuxit sig allt större. Detta har inneburit att företag försetts med ökade krav pÄ hÄllbarhetsredovisning och transparens i företagets verksamhet.Att företag idag vÀljer att lÀgga sin produktion i riskzoner eller u-lÀnder gör att vikten avansvarstagande blivit allt större att kommunicera. DÄ bÄde smÄ och globala företag dessutom vÀljeratt inte Àga sin produktion sjÀlva innebÀr ytterligare en risk. Hur mycket vet egentligen konsumenter om sina favoritfabrikats produktion och hur mycket vet egentligen företagen sjÀlva? En vÀsentlig aspekt har sÄledes blivit upprÀttandet av uppförandekoder, s.k.

VÄr avsikt med detta arbete har varit att utforma ett arbetsmaterial, en Storyline som vi har kallat ?This is it?, ett komplement till de lÀromedel som finns i skolan idag. Storyline Àr en redan beprövad metod i en del skolor och ligger som underlag för detta utvecklingsarbete. För att fÄ insikt i hur erfarna lÀrare i Storyline ser pÄ detta arbetssÀtt har vi som vetenskaplig metod valt att genomföra en kvalitativ intervju i kombination med enkÀter. Dessa har, tillsammans med teoretiska belÀgg mynnat ut i ?This is it?.

CSR Àr viktigare Àn nÄgonsin i dagens ekonomi och konceptet Àr numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intÀkter Àr omdiskuterat. CSR inom underhÄllningsbranschen har dock inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka om, och hur, CSR kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg i jakten pÄ sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.

AutismspektrumtillstÄnd (AST) Àr en diagnos som stÀlls tidigt i ett barns liv. KÀnnetecknande för AST Àr stora svÄrigheter i det sociala samspelet samt i kommunikationen med omgivningen. Ett av de tidigast mÀrkbara symptomen Àr bristen pÄ spontan och varierad symbolisk lek. Ericastiftelsens behandlingsverksamhet Trasten har utvecklat en egen metod för att behandla barn med AST. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur förÀldrar till barn med AST beskriver sitt barns lek i hemmiljö, vilka svÄrigheter som mÀrks i leken samt om nÄgon förÀndring kan mÀrkas under och/eller efter behandlingen.

Sociala medier bestÄr av digitala plattformar dÀr integration, kommunikation och delning Àr möjligt mellan anvÀndare. Under de senaste Ären har nya former av sociala medier vÀxt fram och blivit ett intressant omrÄde för forskning. Det har Àven blivit en ny kanal för marknadsförare att nÄ ut till sina kunder. Pinterest startades 2010 av Ben Stilbermann med syfte att anvÀndare kan dela bilder och skapa sina egna digitala anslagstavlor. MÄlet med denna studie Àr att analysera Varför svenskar anvÀnder Pinterest för att skapa en bredare förstÄelse av Pinterest som nytt socialt medium samt presentera dess funktioner, styrkor och svagheter.

Edvinsson, J. & Eriksson, I. (2014). Den sociala omgivningens pÄverkan pÄ kvinnors hÀlsa - En kvalitativ studie om sju unga kvinnors upplevelser. Kandidatuppsats i pedagogik.

Bakgrund och Problem: I och med en ?kad inflationstakt st?lls f?retag i Sverige inf?r en omst?ndighet som de inte har beh?vt hantera p? mer ?n ett decennium. Generellt sett finns en tradition av l?g inflation v?rlden ?ver vilket har bidragit till att det finns lite fokus p? detta utifr?n ett redovisningsperspektiv. Stigande inflation inneb?r nya utmaningar vid uppr?ttandet av finansiella rapporter och ?kar behovet av vissa upplysningar.

SammanfattningSyfte: Under de senaste Ären har medie- och kommunikationsforskare börjat tala om Internet som en revolutionerande kanal för de alternativa sociala rörelserna. Det finn's dock Àven forskare som varnar os's för att överdriva Internet's möjligheter att pÄverka attityder. Det Àr inte sjÀlvklart att Internet skulle öka intresset och deltagandet i demokratiska processer. Denna uppsat's syftar till att studera hur och i vilken utstrÀckning de olika kommunikativa funktionerna pÄ nÀtet anvÀnd's pÄ sex utvalda sociala rörelser's hemsidor. Dessutom diskutera's ifall det i dagen's nÀtverkssamhÀlle finn's en enhetlig rörelse som via Internet arbetar tillsamman's mot WTO och frihandel.Teori: Den teoretiska referensramen fungerar som vÀgledning till de centrala variablerna i informationssamhÀllet.

Syftet med denna undersökning var att erhÄlla ökad förstÄelse för ett antal gymnasieungdomars upplevelser av sociala nÀtverk och hur dessa vÀljer att framstÀlla sig sjÀlva pÄ nÀtverken. Vi Àmnade Àven undersöka konsekvenserna av den sjÀlvframstÀllan som sker, med fokus pÄ hur ungdomarna sjÀlva pÄverkas.FrÄgestÀllningarna vi utgick ifrÄn var: vilka normer finns för hur man bör framstÄ pÄ de sociala nÀtverken? Hur beskriver ungdomarna att de framstÀller sig sjÀlva pÄ de sociala nÀtverken och hur anpassas sjÀlvframstÀllan utefter de normer som finns och den respons som de fÄr? Hur underlÀttar och försvÄrar nÀtverksarenan, i jÀmförelse med den fysiska verkligheten, ungdomarnas möjligheter att framstÀlla sig sjÀlva pÄ önskvÀrt sÀtt? Samt hur pÄverkas ungdomars syn pÄ sig sjÀlva av de framstÀllningar som görs och den respons som de fÄr? UtifrÄn vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att samla in vÄr empiri genom att utföra fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en fokusgrupp. Vi har utgÄtt frÄn de symboliska interaktionisterna Charles Cooleys, George Herbert Meads samt Erving Goffmans tankar och begrepp för att analysera vÄrt resultat. Resultat av vÄr studie pÄvisar att det Àr relativt lÀtt ?att skrÀddarsy sig sjÀlv?, att framstÄ som den man vill framstÄ som, pÄ de sociala nÀtverken i jÀmförelse med vad detta Àr i den fysiska verkligheten.

Andledningen till att vi valt att undersöka Generation Z Àr för att vi som blivande studie- och yrkesvÀgledare kommer arbeta med dessa ungdomar. Generation Z Àr fortfarande unga men det hindrar dem inte frÄn att vara uppkopplade pÄ olika sociala medier. Aldrig tidigare har en generation haft sÄ enkelt att hitta vad de söker efter. Den hÀr generationen ligger i vÄrt intresse eftersom vi som framtida studie- och yrkesvÀgledare ska mer försöka knyta ihop sÀcken med all information som ges..