?Vad genererar nÀrvaron i sociala medier för svenska kollektivtrafikbolags vardagsverksamhet och hur kan de anvÀndas vid en kris??Syftet med uppsatsen Àr att belysa problematiken med att kollektivtrafikbolag i Sverige idag inte tar tillvara pÄ möjligheterna med sociala medier. Vi ser ett behov att belysa fördelarna och nackdelarna i samband med anvÀndningen av Facebook och Twitter för kollektivtrafikbolag. Studien syftar till att visa att sociala medier Àr en bra kommunikationskanal som Àven blir anvÀndbar vid en krissituation. Uppsatsen syftar till att förmedla de fördelar som interaktion via sociala medier innebÀr i vardagsverksamheten och vid en kris.Uppsatsprocessen genomfördes kvalitativt och en induktiv ansats tillÀmpades.

Omgivningens ökade krav pÄ ansvarstagande och transparens leder till att företag i allt större utstrÀckning vÀljer att visa hur de arbetar med samhÀllsansvar och hÄllbarhet. Begreppet hÄllbar utveckling syftar till att bedriva en verksamhet som inte Àventyrar kommande generationers behov, och kan sÀgas utgöra kÀrnan i arbetet och redovisningen av ansvarsfrÄgor. Att hÄllbarhetsredovisa innebÀr att företag, utöver den ekonomiska aspekten, Àven redogör för dess sociala och miljömÀssiga pÄverkan pÄ samhÀllet. Ett av de mest accepterade ramverken för detta Àr Global Reporting Initiative (GRI), vars grundsyfte Àr att redovisningen ska bidra till utvecklat hÄllbarhetsarbete.Syftet med studien fokuserar till hur GRI:s riktlinjer kan förbÀttra arbetet för en hÄllbar utveckling. Vi avser att undersöka fallföretaget UmeÄ Energis hÄllbarhetsarbete för att se vilka förutsÀttningar som finns för införandet av en trovÀrdig hÄllbarhetsredovisning.Uppsatsen genomfördes med fallstudien som forskningsstrategi och datainsamlingen bestod av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med delar av UmeÄ Energis ledning.

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.

I denna studie anvÀnder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad pÄ den socialkonstruktivistiska teorin The Human Environment Modell (HEM). Detta gör vi med syfte att se vad för information vi kan fÄ fram frÄn en aktörsgrupp om: Hur den sociala interaktionen som skett mellan denna aktörsgrupp och ett IT-stöd har förÀndrat aktörsgruppens roll och dess sociala kontext. Vi anvÀnder detta ramverk för att utifrÄn bibliotekariers perspektiv beskriva, hur interaktionen mellan det centrala bibliotekssystemet LIBRIS och bibliotekarier har förÀndrat bibliotekarierollen pÄ universitets- och högskolebibliotek. För att besvara detta syfte valde vi att utföra bÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen bestÄr av tre intervjuer med bibliotekarier pÄ Lunds Universitet och Malmö Högskola.

AnvÀndningen av sociala nÀtverk och andra typer av sociala medier har ökat kraftigt de senaste Ären. Detta har lett till att fler och fler anvÀndare vÀljer att ansluta sig till de sociala nÀtverken. PÄ sociala nÀtverk görs personlig information tillgÀnglig för nÀtverket samt de anvÀndare som deltar i nÀtverket. Studien kommer att ge en bild av hur medvetna FacebookanvÀndare Àr om att Facebook samt tredje part har rÀtt till att förfoga över de personliga uppgifter som delas pÄ nÀtverket i enlighet med Facebooks anvÀndnings villkor. Facebook anvÀndarnas motiv och drivkrafter till att anvÀnda Facebook Àr en viktig del för att ge en komplett bild av anvÀndnings situationen pÄ facebbok.

Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till Àkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och Àkthet. Studien barhandlar omrÄdet ?hur och varför anvÀndare presenterar sig och för sig pÄ ett visst vis i sociala medier?. Detta förstÄs och diskuteras med hjÀlp av de tvÄ Àndpunkterna Àkthet och profilering. Studien berör Àven designerns roll i detta sammanhang.Studien undersöker omrÄdet genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer.

Detta Àr en kvalitativ uppsats om hur lÀrare ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier utifrÄn sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har Àven sett pÄ hur relationen mellan lÀrare och elever ser ut pÄ sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lÀrare pÄ en skola, utifrÄn dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar pÄ mitt syfte och problemstÀllning. Det har framgÄtt att informanterna fÄr svÄrare att vara privata i och med anvÀndandet av sociala medier som Facebook samt att de Àr restriktiva i sitt anvÀndande pÄ grund av pressen pÄ att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvÀgagÄngssÀtt för att kunna separera pÄ privatlivet och yrkesrollen..

Studien redogör för vad tre företag anser att det finns för möjligheter med att anvÀnda sig av tekniker inom sociala medier. BÄde för att kunna sprida kunskap och information internt i företaget samt med kunder och partners externt. Tidskrifter och vetenskapliga artiklar inom IT-relaterade omrÄden skriver frenetisktom hur sociala medier kan stödja verksamheter och möjliggöra enklare samarbete för företag. Via vÄr litteraturstudie har vi funnit att dagens KMS inte stödjer dagens behov gÀllande kunskaps- och informationsspridning. Studiens syfte Àr att undersöka vilka tekniker som företagen anvÀnder sig av idag för att sprida kunskap och information internt och externt samt vilken kunskap och ambition som företag har gÀllande tekniker inom sociala medier och vilka möjligheter de ser.

Ur ett historiskt perspektiv har forskning om kvinnligt ledarskap fokuserat pÄ att identifiera olika karaktÀrsdrag och beteende som tillskrivs en ledare. Det har Àven forskats om olika ledarstilar och vad som Àr ett bra respektive mindre bra ledarskap. DÄ vi idag strÀvar efter högre jÀmstÀlldhet i vÄrt samhÀlle Àr det ingen hemlighet att kvinnliga ledare Àr ett kontroversiellt Àmne. Vi har undersökt hur detta faktum upplevs i sociala verksamheter utifrÄn ett genus och makt perspektiv.VÄrt resultat visar att dagens förestÀllningar om hur kvinnor med ledande positioner inom sociala verksamheter arbetar stÀmmer vÀl överens med tidigare forskning. Vi har fÄtt fram intressanta och betydelsefulla faktorer som pekar pÄ att kvinnor generellt ser sin maktposition inom det sociala arbetet som mycket positivt och motiverande.

Syftet Àr att skapa en förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ det sociala mötets förutsÀttningar och  betydelse  i  förskolan.  En  kvalitativ  studie  har  gjorts  med  intervjuer  som  metod. Intervjuerna gjordes med förskollÀrare verksamma i förskolan med Äldern 1-6 Är. Resultatet i  studie  visar  pÄ  förskollÀrares  liknande  uppfattningar  om  mötets  potentialer  och  den pÄverkan barngruppens storlek har pÄ detta möte. Enligt förskollÀrarna pÄverkas mötet av antalet barn inskrivna pÄ förskolan men det Àr ÀndÄ förskollÀrarnas förhÄllningssÀtts som Àr viktigast. De diskuterar samhÀllets  ingÄng i en multimodal era och att resultatet av detta visar pÄ betydelsen i det dagliga mötet för barns  sociala  utveckling.

Sociala medier fÄr en allt viktigare roll i samhÀllet. Detta gÀller Àven för organisationer och dÀr implementerandet av dessa medier innebÀr att kommunikationen med organisationens medlemmar övergÄr frÄn att vara en monolog till att istÀllet anta formen av en dialog. En av dessa organisationer som nyligen börjat anvÀnda sociala medier Àr Svenska kyrkan. Detta Àr en organisation som till stor del prÀglas av traditionellt tÀnkande, men som samtidigt har som mÄl att sprida sitt budskap. Enligt denna studies antagande styrs dock förhÄllningssÀttet till de sociala medierna av bÄde hur man ser pÄ lÀrande, men Àven hur man uppfattar teknikens pÄverkan pÄ omvÀrldens utveckling.

Detta examensarbete skrivs i syftet att beskriva hur verksamma matematiklÀrare och specialpedagoger i grundskolans senare Är ser pÄ arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter. Examensarbetet kommer med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor att söka svar pÄ mina forskningsfrÄgor: Hur definierar matematiklÀraren och specialpedagogen elever i sociala och emotionella svÄrigheter och vad tycker de Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med dessa elever? PÄ vilket sÀtt ger sig elevernas svÄrigheter i uttryck i matematiken och hur arbetar lÀrarna för att hjÀlpa dessa elever vidare? Intervjupersonerna Àr matematiklÀrare och en specialpedagog verksamma i grundskolans senare Är. Intervjuerna visade pÄ att det lÀrarna tyckte var viktigast i arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter var att se dem, lyssna pÄ dem och att ge dem tid. Dessa elever kÀnner sig oftast misslyckade och att fÄ dem att lyckas i matematiken var nÄgot som lÀrarna dÀrför kunde leva pÄ en hel vecka.

Att den rika vÀstvÀrlden mÄste behÀrska sin konsumtion Àr ett synsÀtt som har fÄtt stort genomslag. Miljöproblemen vÀxer och arbetare utnyttjas runt om i vÀrlden. NÀr frÄgor om hÄllbarhet uppmÀrksammas alltmer, fÄr Àven etisk konsumtion ökad uppmÀrksamhet. Samtidigt som efterfrÄgan av etiska produkter ökar och företags ansvarstagande aktiviteter ökar har en viss problematik med kommunikation mellan företag och konsumenter uppmÀrksammats. Samtidigt som konsumenter efterfrÄgar mer information att grunda sina etiska val pÄ sÄ dömer de lÀtt ut företags etiska agerande som skenheligt.Ett nytt sÀtt att informera om ansvarstagande aktiviteter ser vi hos Dole Organic.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur 20 Svenska klÀdföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsÀttningar som krÀvs av företagen för ett framgÄngsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsÀttningar i klÀdföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill sÀga vilken ambition och vilka stÀllningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klÀdföretagens ambitioner och stÀllningstaganden gÀllande deras CSR-arbete innebÀr sett utifrÄn ett intressentperspektiv.Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömÀssiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stÄ till svars för sin samhÀllspÄverkan och deras sociala ansvar ska strÀcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nÄ ett framgÄngsrikt arbete med frÄgor kring CSR krÀvs att de identifierar ansvarsomrÄden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter.

Studiens syfte var att undersöka om, och i sÄ fall hur, barns konsumtionsmöjligheter pÄverkar den sociala delaktigheten bland barn i förskola/skola/fritids. Vi ville fÄnga skolpersonalens upplevelser av fenomenet för att förstÄ hur detta skulle kunna hanteras. För att svara pÄ syftet har en kvalitativ studie gjorts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar inom verksamheterna. Resultatet visar att barnens konsumtionsmöjligheter till viss del pÄverkar den sociala delaktigheten. pÄ bÄde gott och ont.