Bakgrund och problemdiskussion: Trots IASBs arbete med att harmoniseraredovisningen förekommer fortfarande skillnader i redovisningen mellan företag och vadgÀller utvinningsindustrin har det förts diskussioner om att skillnaderna i redovisningenblivit allt större, framförallt i omrÄden dÀr industrin dominerar. I arbetet med framtagandeav nya redovisningsregler för industrin har det förekommit lobbyverksamhet frÄnföretagen som motsatt sig inskrÀnkningar i det nuvarande tolkningsutrymmet inom detprincipbaserade regelverket. OmsÀttningen inom utvinningsindustrin Àr enorm och dettolkningsutrymme som finns kan medföra stora skillnader i resultatet. Vi ville dÀrförundersöka ett företag inom gruvindustrin och identifiera vilka vÀrderingsfrÄgor som Àrbetydande för företaget och vidare undersöka om vi kan identifiera en styrfilosofi och i sÄfall ta reda pÄ vad som vill uppnÄs med styrfilosofin.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett tolkningsutrymme kan tas sig iuttryck i redovisningen och hur dess redovisningsval pÄverkats av en eventuellstyrfilosofi.AvgrÀnsning: AvgrÀnsningen i vÄr uppsats Àr att den Àr skriven ur ettanvÀndarperspektiv för de grupper som de finansiella rapporterna riktar sig till. VÄrundersökning behandlar de regler som Àr rÄdande för den tid vÄr undersökning omfattar,varför vi inte fokuserat pÄ nya rekommendationer som utkommit efter den undersöktaperioden.Metod: En kvalitativ metod har tillÀmpats i vÄr undersökning dÀr vi gjort en beskrivandestudie av en gruva i en viss fas i gruvans livslÀngd.

Beslutsfattande Àr nÄgot som ofta förekommer i företag, inför 2014 mÄste en del aktiebolag ha tagit ett beslut om de ska redovisa enligt K2- eller K3-regelverket. Dessa regler har arbetats fram för att kunna förtydliga, underlÀtta och förbÀttra företags redovisning. I och med dessa nya redovisningsregler blir det viktigt att titta pÄ vilka aspekter som Àr viktiga att beakta och som pÄverkar valet inför implementeringen. Detta har lett oss in pÄ vÄr problemformulering som lyder: Hur vÀljer företag mellan K2 och K3-regelverket? Och dÀr syftet med studien Àr att försöka skapa en större förstÄelse för vilka aspekter det Àr som pÄverkar företag i valet av regelverk.

SammanfattningTitel: ?Tyngdlösa fotbollsklubbar - En studie om Immateriella tillgĂ„ngar i Fotbolls AB?Seminariedatum: Tisdagen 22 Januari 2008Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 pFörfattare: Olle Alexandersson, Peter SandĂ©nHandledare: Per NordströmNyckelord: Immateriella tillgĂ„ngar, Fotboll, IAS 38, RR 15Bakgrund: Den moderna fotbollens kommersiella utveckling innebĂ€r att fotbollsklubbar idag i allt större utstrĂ€ckning drivs som företag. Det Ă€r i skrivande stund fyra allsvenska fotbollsklubbar som bedriver delar av verksamheten i AB. Utvecklingen i dagens företaga Ă€r att de Ă€r alltmer kunskapsinriktade. Den finansiella styrkan sitter inte lĂ€ngre nödvĂ€ndigtvis i fysiska tillgĂ„ngar, sĂ„som maskiner och inventarier, utan bestĂ„r allt oftare av icke-fysiska tillgĂ„ngar som patent, kontrakt och andra legala rĂ€ttigheter.

Bakgrund och problem: De stora företagens förutsĂ€ttningar har i alltför stor omfattningpĂ„verkat det nuvarande regelverket, vilket blivit allt mer komplicerat. För att minska denadministrativa bördan detta medför har BFN pĂ„börjat arbetet med att ta fram samladeregelverk för företag av olika slag och storlek vilket benĂ€mns K-projekten. I juni 2008publicerades BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre företag (K2) vilket Ă€r frivilligt atttillĂ€mpa frĂ„n den 31 december 2008. K2 medför bĂ„de förenklingar och begrĂ€nsningar, och detfinns skĂ€l för alla mindre företag att enskilt övervĂ€ga om de ska vĂ€lja att tillĂ€mpa detallmĂ€nna rĂ„det. Med anledning av detta har vi stĂ€llt oss tvĂ„ frĂ„gor; Vilka effekter fĂ„r K2:sregelverk pĂ„ mindre företags Ă„rsredovisningar? Medför K2 nĂ„gra skillnader eller Ă€r detallmĂ€nna rĂ„det redan praxis hos mindre företag?Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att skapa förstĂ„else för hur tillĂ€mpningen av K2-reglerna kommeratt pĂ„verka mindre företags Ă„rsredovisningar.

Redovisning Àr ett Àmne under konstant förÀndring. Som en följd av utvecklingen av internationella redovisningsregler beslutade BFN att det behövdes förÀndring pÄ det svenska redovisningsomrÄdet. Den 8 juni 2012 fattade BFN beslut om det allmÀnna rÄdet (BFNAR 2012:1) om Ärsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vÀgledning, K3. Reglerna ska tillÀmpas av onoterade större företag frÄn och med redovisningsÄr 2014. Regelverket K3 Àr principbaserat och dÀrmed lÀmnas det stort utrymme för det professionella omdömet.

Bakgrund och problem: EU Kommissionen har under flera Är arbetat med att förenkla och harmonisera redovisningsreglerna för smÄ och medelstora företag. En harmoniserad redovisning Àr dock inte oproblematisk och forskning inom Àmnet av framförallt Nobes & Parker (2006), presenterar en rad orsaker till skillnader i lÀnders redovisningssystem som hindrar harmonisering. Vidare har tidigare studier av bland annat Durocher m.fl. (2007), Sutton (1984), Saemann (1999), Hill, Shelton & Stevens (2002), Watts & Zimmerman (1978), undersökt vilka intressentgrupper som Àr med och pÄverkar i processen att upprÀtta redovisningsstandarder. Exempelvis kan nÀmnas paradoxen att anvÀndare, vilkas behov den finansiella redovisningens ska uppfylla, inte Àr sÀrskilt aktiva i processen.

De svenska fastighetsbolagen har under de senaste Ären haft stora svÀngningar i resultatet. Ett exempel pÄ detta Àr Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst pÄ 200milj vilket pÄ endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust pÄ 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund frÄn försiktighetsprincipen. PÄ senare Är har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats sÄ att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpÄverkat fastighetsbolagen att frÄngÄ anskaffningsvÀrde i balansrÀkningen till att anvÀnda verkligt vÀrde istÀllet.

 Problem: Dagens höga frekvens av grÀnsöverskridande handel krÀver homogena regelverk inom mÄnga olika omrÄden, Àven inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemslÀndernas redovisningsprinciper beslutade EuroparÄdet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen frÄn den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprÀttandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhÄlla en ökad transparens av information och att öka jÀmförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlÀtta för investerare och verka för en vÀlfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillÀmpa IAS/IFRS istÀllet för de svenska reglerna som blir vÀldigt tydlig för fastighetsbolagen Àr att förvaltningsfastigheter ska vÀrderas antingen till verkligt vÀrde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvÀrde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvÀrde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.

Bakgrund och problem: Expandering av multinationella företag har fÄtt till följd att en internationell harmonisering av redovisningen har efterfrÄgats för att öka jÀmförbarheten mellan företag. Resultatet av detta har blivit att EU beslutat att införa gemensamma redovisningsregler för alla börsnoterade företag. Dessa skall frÄn och med den 1:a januari 2005 följa IAS/IFRS. Reglerna innebÀr bland annat att goodwill numera inte skrivs av utan istÀllet skall nedskrivningsprövning utföras minst Ärligen. Vid nedskrivningsprövningen föreligger inslag av bedömningar vilka Àr av intresse att studera.

Med pengar som drivkraft skapas det innovativa tÀnkande som genom ett kringgÄende av gÀllande lagstiftning och redovisningsregler möjliggör en lukrativ illegal handel med skalbolag. Avyttringen av nÀmnda bolag ger sÄvÀl sÀljare som köpare förutsÀttningar för att otillbörligt eliminera beskattning av upparbetade vinster. NÀr ett bolag har överlÄtit sitt inkrÄm, det vill sÀga sina rörelsetillgÄngar, kvarstÄr ett skal innehÄllande till övervÀgande del likvida medel. I detta skede betraktas bolaget som en sÀck med pengar, vilken förmÄnligt kan köpas av sÄvÀl en seriös som oseriös intressent. Vad som skiljer dessa Ät Àr deras intentioner gÀllande förvÀrvet och deras avsikter rörande vinstmedlen samt de skattekonsekvenser som dessa medför.

IASB Àr ett internationellt redovisningsorgan som verkar för att harmonisera och utveckla redovisningsregler. EU:s olika organ har beslutat att alla börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen ska följa IASB: s standards som antagits av Europeiska kommissionen i koncernens Ärsredovisning. För att en standard ska kunna antas av kommissionen krÀvs att den inte strider mot rÀttvisande bild och uppfyller kraven för begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jÀmförbarhet. FrÄn och med 1 januari 2005 har alla Svenska börsnoterade koncerner börjat följa dessa nya standarder med krav pÄ ett jÀmförelseÄr vilket innebÀr stora förÀndringar i redovisningen i jÀmförelse med tidigare regler. De nya standarderna har fÄtt beteckningen IAS/IFRS och ersÀtter RedovisningsrÄdets Rekommendationer.

Sammanfattning Titel: K2-reglerna ? En studie av uppfattningar kring förenkling Författare: Malin Hanson och Malin LythHandledare: Stefan Schiller Bakgrund: Dagens regelverk för bÄde redovisning och beskattning har under de senaste Ären blivit allt mer komplexa. Denna komplexitet har, tillsammans med andra faktorer sÄsom nÀringslivets struktur och ökade administrativa kostnader, bidragit till att efterfrÄgan pÄ förenklade redovisningsregler har ökat. BokföringsnÀmnden (BFN) har dÀrför pÄbörjat ett förenklingsprojekt, det sÄ kallade K-projektet, som Àmnar dela in alla företag i olika storlekskategorier. Parallellt med projektet har Àven en statlig utredning angÄende sambandet mellan redovisning och beskattning gjorts och utredningen föreslÄr att sambandet avskaffas.

År 2004 pĂ„började BokföringsnĂ€mnden ett projekt kallat K-projektet. Projektet innebĂ€r att företag delas in i fyra olika kategorier K1,K2, K3 och K4 dĂ€r var kategori har sina specifika redovisningsregler. Regelverken skall ocksĂ„ enligt BFN tillĂ€mpas i sin helhet utan avvikelser. I Inkomstskattelagen förekommer det pĂ„ vissa stĂ€llen hĂ€nvisning till redovisningen samt till god redovisningssed. Resultatet ska berĂ€knas enligt bokföringsmĂ€ssiga grunder, detta framgĂ„r av 14 kap.

Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla sÀrskilda standarder som Àr lÀmpliga att anvÀndas av smÄ och medelstora företag dÄ de tar fram sina finansiella rapporter. UtgÄngspunkterna i undersökningen Àr att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och mÄlen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Syftet Àr vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Metod: För att uppnÄ syftet har en dokumentundersökning genomförts dÀr empirin i första hand bestÄr av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag.

SAMMANFATTNING Under det senaste decenniet har utvecklingen inom svensk lagstiftning gĂ„tt oerhört fort fram. Anledningen Ă€r att de svenska redovisningsreglerna har anpassats efter de internationella som i första hand Ă€r avsedda för större bolag. Konsekvenserna blev ett allt för stort och komplext regelverk för de mindre bolagen. BokföringsnĂ€mnden inledde dĂ€rför arbetet med att ta fram förenklade redovisningsregler för de allra minsta företagen, de sĂ„ kallade K1-företagen. Även regeringen har uppmĂ€rksammat de ökade kostnaderna för redovisningsarbetet vilka i dagslĂ€get uppgĂ„r till 1 645 miljoner kronor för svenskt nĂ€ringsliv.