I dagens företagsklimat vÀljer allt fler bolag att notera sina aktier pÄ en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare Är med regler som gör det enklare för mÄnga bolag att gÄ publikt. Att notera sig ses i allt större utstrÀckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. NÄgra av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig pÄ en aktiemarknad att det blir lÀttare att finansiera tillvÀxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar Àr ökad prestige samt en exit strategi för tidigare Àgare.

De senaste Ärens skandaler gÀllande enorma bonusar och fallskÀrmar till företagsledningar har orsakat ramaskri bland allmÀnheten. Detta har lett till mer forskning kring företagsstyrning och kompensationsstrukturer,dÀr forskare stÀller sig frÄgorna; Vad Àr det bÀsta incitamentsystemet? Hur motiverar man en verkstÀllande direktör att arbeta i aktieÀgarnas intresse, samt hur pÄverkar olika incitament företagens risktagande? Detta Àr alltsÄett mycket omdiskuterat Àmnemed mÄnga olika Äsikter, och dÀr det inte finns ett allmÀnt vedertaget svar pÄ dessa frÄgor. De vanligaste pÄstÄendena Àr att aktier som incitament fÄr ledningen att minska sin riskexponering och dÀrmed öka de utförda hedgingaktiviteterna, medan ett optionsinnehav fÄr dessaatt vilja öka risken företagetutsÀtts för.Det finns ocksÄ forskare som pÄstÄr att finansiella incitament inte har nÄgon inverkan pÄ ledningens val av hedgingintensitet, och att detta styrs av andra faktorer inom ett företags struktur. Av dessa skiljaktigheter fann vi ett intresse att studera hur dessa variabler ser ut inom en branch som Àr vÀldigt utsatt för risker, och dÀr hedging anses vara av extra stor vikt, nÀmligen oljebranchen.I denna studie har vi dÀrför valt att undersöka 51 företag verksamma inom oljeindustrin och som alla Àr registrerade pÄ den amerikanska börsen.

De senaste Ärens skandaler gÀllande enorma bonusar och fallskÀrmar till företagsledningar har orsakat ramaskri bland allmÀnheten. Detta har lett till mer forskning kring företagsstyrning och kompensationsstrukturer,dÀr forskare stÀller sig frÄgorna; Vad Àr det bÀsta incitamentsystemet? Hur motiverar man en verkstÀllande direktör att arbeta i aktieÀgarnas intresse, samt hur pÄverkar olika incitament företagens risktagande? Detta Àr alltsÄett mycket omdiskuterat Àmnemed mÄnga olika Äsikter, och dÀr det inte finns ett allmÀnt vedertaget svar pÄ dessa frÄgor. De vanligaste pÄstÄendena Àr att aktier som incitament fÄr ledningen att minska sin riskexponering och dÀrmed öka de utförda hedgingaktiviteterna, medan ett optionsinnehav fÄr dessaatt vilja öka risken företagetutsÀtts för.Det finns ocksÄ forskare som pÄstÄr att finansiella incitament inte har nÄgon inverkan pÄ ledningens val av hedgingintensitet, och att detta styrs av andra faktorer inom ett företags struktur. Av dessa skiljaktigheter fann vi ett intresse att studera hur dessa variabler ser ut inom en branch som Àr vÀldigt utsatt för risker, och dÀr hedging anses vara av extra stor vikt, nÀmligen oljebranchen.I denna studie har vi dÀrför valt att undersöka 51 företag verksamma inom oljeindustrin och som alla Àr registrerade pÄ den amerikanska börsen.

Ett av EU:s frÀmsta syfte Àr att skapa fri rörelse av kapital. Genom att kontinuerligt reducera handelshinder strÀvar de efter att skapa lika förutsÀttningar mellan medlemsstaterna. I och med den globalisering som skett och fortfarande sker blir det allt mer vanligt förekommande att svenska bolag konkurrerar och samverkar med andra europeiska bolag.Mycket har hÀnt pÄ redovisnings- och revisionsomrÄdet det senaste decenniet vilket har gjort att den svenska lagstiftningen delvis har skrivits om och anpassats efter EG:s direktiv. Internationella redovisningsstandarder har fÄtt stort inflytande pÄ framförallt de stora svenska bolagen. Dessa standarder var ursprungligen anpassade för börsnoterade bolag vilket har medfört att mindre svenska bolag under de senaste Ären Älagts orimligt omfattande redovisningsskyldigheter.

Syfte: kooperativa företag arbetar för en hÄllbar utveckling av sina lokalsamhÀllen. Samtidigt Àr social ekonomi bÀst pÄ socialt ansvar med en hög tillvÀxt inom Europa. HÄllbarhetsredovisning har införts som lag för statliga företag from den 1 januari 2008. DÀrför undersöker jag hur olika konsumentkooperativ arbetar med den sociala redovisningsprocessen. Syftet med studien Àr alltsÄ att undersöka och jÀmföra den sociala redovisningsprocessen hos de kooperativa företagen HSB och Coop, dvs vilka metoder, processer och mÄtt för att mÀta de sociala mÄlen anvÀnds och vilka fördelar och nackdelar har dessa.Metod: Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt (och en induktiv ansats) har anvÀnts för att utföra studien.

Hur stÀller sig Skatteverket till ett slopande av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad revisionsplikt blir verklighet? Alla respondenter frÄn Skatteverket Àr emot ett slopande av revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns tvÄ ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det gÄr dÄ inte bara att ta bort ett ben utan att ersÀtta det med ett annat. Vidare har alla vÄra tillfrÄgade respondenter svarat att de inte fÄr nÄgon kÀnnedom om företagen.

Hur stÀller sig Skatteverket till ett slopande av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad revisionsplikt blir verklighet? Alla respondenter frÄn Skatteverket Àr emot ett slopande av revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns tvÄ ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det gÄr dÄ inte bara att ta bort ett ben utan att ersÀtta det med ett annat. Vidare har alla vÄra tillfrÄgade respondenter svarat att de inte fÄr nÄgon kÀnnedom om företagen.

Sverige Àr sedan den 1 januari 1995 medlem av Europeiska unionen, vilket innebÀr att Sverige mÄste tillÀmpa det regelverk som utvecklats inom Europeiska gemenskapen. Den Europeiska gemenskapen antog i november 1995 en ny strategi för redovisningsharmoniseringen i unionen. FrÄn och med 2005 skall alla noterade bolag upprÀtta sin koncernredovisning i enlighet med International Accounting Standards. Regelverket syftar till att öka jÀmförbarheten mellan företag och lÀnder vilket i sin tur medverkar till att den internationella redovisningen i större grad blir harmoniserad.Materiella anlÀggningstillgÄngar regleras i International Accounting Standard 16 och definieras som fysiska tillgÄngar som innehas för produktion eller distribution av varor eller tjÀnster som företaget förvÀntas anvÀnda mer Àn under en period. Olika avskrivningsmetoder skall anvÀndas för att systematiskt fördela av det avskrivningsbara beloppet över nyttjandeperioden.