Svensk patentrÀtt har i stor omfattning harmoniserats med praxis utvecklad av det europeiska patentverket (EPO), vad avser patenterbarhetskriterier. Anledningen till harmoniseringen har motiverats av att det ska bli en mer enhetlig bedömning av patent i Europa. Harmoniseringen har i vart fall inte innefattat sÄ kallad formell praxis, som innefattar regler om hand­lÀggandet hos det svenska patentverket, i förhÄllande till handlÀggandet av det vid EPO. Vid Sveriges anslutning till European Patent Convention (EPC) Är 1978, föresprÄkades att det svenska patentverket ansÄgs hÄlla en godtagbar standard i sin handlÀggning, men att det fram­tida förhÄllandet mellan svensk patentrÀtt och EPC kunde komma att innebÀra förÀndring om kvalitetsnivÄn inte kunde anses tillrÀcklig hög. Efter ett nyligen taget beslut av PatentbesvÀrsrÀtten (PBR) har Patent- och registreringsverkets (PRV) handlÀggning ifrÄgasatts, varför författarna valt att undersöka om en förÀndring av hand­lÀggningen vid PRV bör genomföras, i enlighet med det förslag som framstÀlls i proposition 1977/78:1, med beaktande av praxis utvecklad av EPO. I uppsatsen redogörs för hur EPO har tydligare regler avseende patent­Àrenden Àn vad PRV har, varför en harmonisering av detta omrÄde bör diskuteras för sÀkerstÀllandet av hög kvalitet vid handlÀggningen hos det svenska patentverket. Det Àr författarnas uppfattning att en ofullstÀndig harmonisering Àven av formella regler resulterar i ett problem för sÀkerstÀllandet av rÀttssÀkerheten, eftersom lagregleringen i Sverige kan anses bristfÀllig.

Svenska kyrkan har, jÀmfört med övriga kristna kyrkor, varit unik med sina regler för kyrkotillhörighet. Dessa regler, som i praktiken inneburit att de flesta svenska medborgare fötts in i medlemskap, har lÀnge debatterats. MÄnga har hÀvdat att Svenska kyrkan bör grunda sitt medlemskap pÄ dopet.1996 trÀdde nya regler i kraft, enligt vilka dop eller anmÀlan Àr en förutsÀttning för medlemskap. Detta beslut föregicks av en debatt som synliggjorde uppdelningen mellan en hög- och folkkyrklig syn. De högkyrkliga har i debatten betonat dopet som sakrament, och jÀmstÀllt Svenska kyrkan med Kristi kropp och församling, i sina argument för att lÄta dopet bli medlemsgrundande.

Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..

Varje dag sÄ Àter barn en stor del av dagens mÄltider pÄ förskolan. MÄltiderna dÀr utgör en stor del av dagen tidsmÀssigt. Syftet med den hÀr studien har varit att titta nÀrmare pÄ de hÀr situationerna ur, ett för barn, inflytelseperspektiv. MÄltiderna kan se vÀldigt olika ut beroende pÄ hur pedagoger vÀljer att planera dem. Av intresse har varit att undersöka dessa skillnader och se hur de pÄverkar barnen.

Alkoholreklam Àr ett hett omdebatterat omrÄde. Det finns de som anser att all alkoholreklam skall vara förbjuden och de som önskar en mer liberal alkoholreklamregler. Sverige har, efter ett mÄl i EG-domstolen (Gourmet) varit tvungna att lÀtta upp sina regler dÄ de ansÄgs bryta mot fri rörlighet av varor och tjÀnster. Marknadsdomstolen som gjorde proportionalitetsbedömningen ansÄg att Sveriges annonseringsförbud var alltför lÄngtgÄende och dÀrför infördes en 15 volymprocentgrÀns för alkoholreklam. Denna grÀns Àr dock diffust motiverad i förarbeten och propositioner.

Till följd av att Skatteverket hade uppmÀrksammat problematiken med skatteplanering med rÀnteavdrag, sÄ kallade rÀntesnurror, infördes de första svenska rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna för koncerninterna lÄn för företag i intressegemenskap Är 2009. Dessa regler var inspirerade av motsvarande rÀnteavdragsbegrÀnsningsregler i NederlÀnderna. PÄ grund av att skatteplaneringen fortsatte, utvidgades de svenska rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglernas tillÀmpningsomrÄde Är 2013. Det har dock visat sig att pÄ grund av nuvarande utformning och tillÀmpningsomrÄde av 2013 Ärs svenska regler, medför reglerna bÄde tillÀmpningsproblem och fortsatt skatteplanering. Denna uppsats syftar till att undersöka utfallet av att införa liknande regler som nederlÀndska rÀnteavdragsbegrÀnsningsregler i Sverige, i nuvarande svenska rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglers stÀlle, för att analysera vilket av dessa regelverk som bÀst uppfyller ÀndamÄlet med de svenska rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna.

År 2014 blev komponentavskrivning ett krav för alla bolag som följer K3-regelverket och har materiella anlĂ€ggningstillgĂ„ngar med komponenter av betydande vĂ€rde. K3 Ă€r ett principbaserat regelverk vilket innebĂ€r att företagen behöver göra sin egen tolkning för hur det ska tillĂ€mpas. Den nya redovisningsförĂ€ndringen innebĂ€r att organisationerna mĂ„ste anpassa deras nuvarande regler och rutiner efter det nya regelverket.Syftet med denna uppsats Ă€r att skapa ökad förstĂ„else för förĂ€ndringsprocessen vid införande av en ny redovisningsstandard och att bidra med större medvetenhet kring dess komplexitet. För att uppnĂ„ syftet sĂ„ anvĂ€ndes i studien en kvalitativ metod dĂ€r det genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med kommunala fastighetsbolag i VĂ€stra Götalands lĂ€n som alla nyligen infört komponentavskrivning.

SammanfattningIntroduktionEtt antal skandaler hos företag som Enron och Parmalat har visat pÄ ett behov av tydligare regler för revision. För EU men Àven internationellt Àr införandet av revisionsstandarder ett sÀtt att införa harmonisering och jÀmförbara regler inom revision. Resultatet har blivit att EU infört International Standards of Auditing (ISA) som gemensam grund. I Sverige har den anpassats och översatts men anvÀnds under benÀmningen Revisionsstandard i Sverige, RS.Tidigare utfördes revision i Sverige under vad som dÄ kallades revisionsprocessen.SyfteSyftet med studien Àr att visa vad införandet av RS inneburit och hur det pÄverkat revisorernas arbete, vilka skillnader det Àr mellan RS och RP. Den delstandard vi kommer att lÀgga mer fokus pÄ Àr RS 570.MetodVi har utgÄtt frÄn att först studera gÀllande texter och regler, vad som fanns skrivet i RP och RS, samt debatter i branschtidningar.

Byggnadsbranschen bÄde i Sverige och internationellt sett har under en lÀngre tid tampats med problem gÀllande bristande kvalitet avseende produkter och sviktande förtroende mellan branschens olika parter. För att rÄda bot pÄ dessa problem har ett nytt sÀtt för att genomföra byggentreprenader tagits fram: partnering. Medans de privata byggherrarna Àr fria att upphandla byggentreprenader efter eget skön styrs de offentliga byggherrarna av Lag (2007:1091) om offentlig upphandlings(LOU) regler och principer. Uppsatsen utreder huruvida det Àr förenligt med LOU att genomföra byggentreprenader med hjÀlp av partnering. Som ett led i detta utreder uppsatsen Àven vad partnering innebÀr samt utreder vilka regler och principer som en offentlig byggherre har att följa enligt LOU dÄ den upphandlar byggentreprenader över gÀllande tröskelvÀrde..

Designboken kan liknas vid en visuell manual dÀr regler bland annat lÀggs för mallar, teckensnitt och trycksaker. Designboken som tagits fram i detta arbete innehÄller en informationsdel och en inspirationsdel för att bÄde förtydliga regler inom företaget samt komma med förslag pÄ arbetssÀtt och idéer till grafisk formgivning. Den grafiska formgivningen i arbetet behandlar exempel för visitkort, brevpapper och broschyrer, men ocksÄ förslag pÄ mönster och illustrationer till presentpapper och pÄsar.Syftet har varit att skapa en anvÀndarvÀnlig designbok, dÀr mÄlet Àr att Indiska ska bli tydlig i sin interna och externa information. Teorier och processer inom informationsdesign har legat som grund för arbetet, dÄ informationsdesign innebÀr att definiera, planera och utforma innehÄllet i ett meddelande och förhÄllandet som det presenteras pÄ..

En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommendationer. År 1999 lagstiftades anmĂ€lningsplikten, vilket innebĂ€r att en revisor som misstĂ€nker ett ekonomiskt brott ska anmĂ€la detta. Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter och fel som de upptĂ€ckte i och med sitt revisionsarbete pĂ„ grund av tystnadsplikten. AnmĂ€lningsplikten innebĂ€r ett avsteg frĂ„n tystnadsplikten som av mĂ„nga anses vara en av revisorns viktigaste regler. Ett av skĂ€len till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet.

Nu för tiden blir det fler och fler mÀnniskor som anvÀnder sig av elektronisk handel. Detta examensarbete behandlar den elektroniska handeln mellan företag som har privatpersoner som frÀmsta konsument. FrÄgan Àr om det Àr mÄnga konsumenter som lÀser igenom och bryr sig om företagens köpvillkor. Antagligen antar konsumenterna att det Àr samma regler som gÀller som vid vanliga köp ute i butiker, men det Àr det inte. Det som undersökts Àr vad de olika företagen har för köpvillkor pÄ sina hemsidor pÄ Internet och om de har skrivit allt relevant som konsumenten bör veta innan inköpet görs pÄ Internet.

Utvecklingen inom redovisningsomrÄdet har gÄtt i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rÀtten och gjort redovisningen onödigt svÄr ochkomplicerad för onoterade svenska företag. PÄ grund av detta har bokföringsnÀmndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende pÄstorlek. Dessa kategorier benÀmns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ÀrbegrÀnsad till att enbart behandla K3.BokföringsnÀmnden har Àn sÄ lÀnge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet Àr sÄ pass tunn att syftet med uppsatsen Àr att försöka ta redapÄ hur det nya regelverket bör utformas, sÄ att det gynnar sÄ mÄnga företag sommöjligt inom denna kategori.

Den hÀr uppsatsen Àr en C-uppsats för Programmet för Pedagogisk Mjukvaruutveckling, Högskolan i Halmstad, 2004. I denna uppsats undersöker vi vilken navigeringsdesign som kan vara lÀmplig att applicera pÄ e-papperstidningar. Genom en kvalitativt förhÄllningssÀtt har vi genomfört en undersökning dÀr vi har blandat observation med intervju samt kompletterat med en enkÀt. Vi har Àven inhÀmtat information frÄn litteratur samt databaser som IEEE och ACM. En ryggrad i uppsatsen Àr Ben Shneidermans (1998) Ätta gyllene regler för att uppnÄ en god grÀnssnittsdesign.

Uppsatsen handlar om aktiebolagsregleringen i Sverige och Ryssland med fokus pÄ minoritetsskyddet för aktieÀgarna. Arbetet innehÄller en allmÀn beskrivning av bolagsformer som finns i ryska bolagsrÀtten, historisk överblick i den svenska och ryska aktiebolagsrÀtten. De grundlÀggande frÄgestÀllningarna med uppsatsen Àr utformningen och jÀmförelse av minoritetsskyddsregler i Sverige och Ryssland och tillÀmpningssvÄrigheter och praxis som finns pÄ omrÄdet. Arbetet berör sÄdana allmÀnna skyddsmoment som aktiebolagets verksamhetsföremÄl, likhetsprincipen, vinstsyfte och generalklausulen. Vidare behandlas sÄdana specifika regler som jÀvsbestÀmmelser, lojalitetsplikten, insynsregler samt vinstutdelnings procedur.