Sammanfattning Titel: K2-reglerna ? En studie av uppfattningar kring förenkling Författare: Malin Hanson och Malin LythHandledare: Stefan Schiller Bakgrund: Dagens regelverk för bÄde redovisning och beskattning har under de senaste Ären blivit allt mer komplexa. Denna komplexitet har, tillsammans med andra faktorer sÄsom nÀringslivets struktur och ökade administrativa kostnader, bidragit till att efterfrÄgan pÄ förenklade redovisningsregler har ökat. BokföringsnÀmnden (BFN) har dÀrför pÄbörjat ett förenklingsprojekt, det sÄ kallade K-projektet, som Àmnar dela in alla företag i olika storlekskategorier. Parallellt med projektet har Àven en statlig utredning angÄende sambandet mellan redovisning och beskattning gjorts och utredningen föreslÄr att sambandet avskaffas.

Varje suverÀn stat bestÀmmer sin beskattningsrÀtt, de subjekt och objekt som staten ÄlÀgger skatt. Om tvÄ skilda staters beskattning trÀffar samma person och transaktion, uppstÄr in-ternationell juridisk dubbelbeskattning. Eftersom dubbelbeskattning kan leda till en mycket hög beskattning av en enskild, och dÀrmed verka som ett hinder för internationell handel, ingÄr stater skatteavtal i vilka rÀtten att beskatta fördelas mellan staterna. Skatteavtalen skapar dÀrmed en inskrÀnkning av den rÀtt staten tar sig i den interna lagstiftningen. Sverige har ett 90-tal skatteavtal med olika lÀnder; en majoritet av dessa följer den avtalsmodell som arbetats fram inom OECD.

Med anledning av ISPS- kodens intrÀdande 2004 och personliga erfarenheter frÄn fartyg och skyddsvaktsarbete har vi valt att fördjupa oss i Àmnet portvaktens arbetsuppgifter. Vad vi har observerat sedan tidigare Àr att den allmÀnna uppfattningen bland ombordanstÀllda Àr att portvakten Àr i vÀgen och det tar lÄng tid att komma till sin arbetsplats pÄ fartyget.Detta Àr en deskriptiv uppsats, dÀr vi gjort en kvalitativ studie som bygger pÄ intervju med vaktpersonal. Intervjun Àr sedan jÀmförd med de regler som finns för vakten i porten. Vi har avgrÀnsat oss till att undersöka Göteborgs hamn, dÄ denna var först i Europa att införa ISPS. Vi har intervjuat Magnus Rosenqvist, gruppchef pÄ G4S i Göteborgs hamn.

Dagens internationella handelspolitik har kommit att prÀglas starkt av idén om global frihandel och protektionistiskt tÀnkande har dÀrmed övergivits. Möjligheten att stÀlla upp regler för internationell handel beror till stor pÄ de grundlÀggande regler som folkrÀtten stÀller upp, sÄsom staters suverÀnitet och principen om statsansvar. WTO:s regelsystem har kommit att bli ett vÀrldsomfattande regelverk för internationell handel och detta regelverks sanktionssystem bygger pÄ att stater gemensamt agerar, genom sÄ kallade retaliationsÄtgÀrder, för att avkrÀva stater som begÄr avtalsbrott dess statsansvar. Det finns en möjlighet för stater att erbjuda varandra kompensation. Denna möjlighet Àr emellertid endast tillfÀllig och helt och hÄllet frivillig.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgÄngsrikt rehabiliteringsarbete av lÄngtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lÀmplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs dÀrför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det hÀr i praktiken, vilken roll antar de och vilka förestÀllningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda pÄ detta utfördes en fallstudie dÀr nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

Den svenska lönegarantin som utgÄr i konkurs har pÄ ett godkÀnt sÀtt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska nÀrstÄendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gÀller eget Àgande samt anförvanters Àgande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillÀmpligt enligt EG-domstolen varför man dÄ kan frÄga sig syftet med att ha det kvar. DÄ det gÀller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingÄ i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svÄrare att hÄlla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstÄr ett krav pÄ företaget frÄn statens sida, kringgÄr det enligt EU förbjudna statsstödet.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

Vikten av att sköta företags likviditet och betalningsflöden pÄ ett effektivt sÀtt skapade Cash Management som pÄ svenska betyder hantering av företagets likvida medel. PÄ senare tid har intresset ökat för Cash management bland smÄ och medelstora företag. Dessa har inte samma förutsÀttningar som stora företag att bedriva Cash Management pÄ det mest effektiva sÀttet eftersom deras förutsÀttningar Àr annorlunda. Syftet med denna uppsats har varit att se vilka faktorer som pÄverkar effektiviteten i smÄ företags Cash Management och hur dessa faktorer pÄverkar effektiviteten. De teorier som tas upp behandlar hur Cash Management anvÀnds och hur det bör brukas i företag.

SammanfattningTitel: UnderhÄllsplaner NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Axelle Rozier-Joly, Stefan Danko Handledare: Jonas KÄgström Datum: 2012 ? 05 Syfte: Vi har skrivit vÄr C-uppsats i samarbete med Riksbyggen i GÀvle. Riksbyggen har hjÀlpt oss att fÄ fram material till vÄr forskning. I detta arbete har vi undersökt vad det finns för likheter och skillnader mellan tre bostadsrÀttsföreningar med en yrkesmÀssig underhÄllsplan kontra tre bostadsrÀttsföreningar utan en yrkesmÀssig underhÄllsplan.Metod: Vi har intervjuat en person i sex stycken olika bostadsrÀttsföreningar med hjÀlp av vÄra intervjufrÄgor. Vi har valt ut sex stycken vetenskapliga artiklar för att kunna skriva vÄr teoridel.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Den svenska lönegarantin som utgÄr i konkurs har pÄ ett godkÀnt sÀtt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska nÀrstÄendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gÀller eget Àgande samt anförvanters Àgande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillÀmpligt enligt EG-domstolen varför man dÄ kan frÄga sig syftet med att ha det kvar. DÄ det gÀller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingÄ i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svÄrare att hÄlla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstÄr ett krav pÄ företaget frÄn statens sida, kringgÄr det enligt EU förbjudna statsstödet.

Syftet med studien var att utforska innehÄllet i skolsköterskors hÀlsosamtal med elever om deras matvanor. En kvalitativ innehÄllsanalys med en induktiv ansats gjordes pÄ utskrifter frÄn 24 hÀlsosamtal. Vid analysen framkom fem kategorier som beskrev innehÄllet i samtalet om matvanor. Elevens levnadsvanor berörde kost, mÄltidsordning samt mat vid trÀning. Elevens sociala sammanhang visade att olika sociala grupper nÀra eleven pÄverkar matvanorna.

Hedersproblematiken förknippas oftast med islam, hedersmord och hedersrelaterat vÄld, men om man belyser hedersproblematiken utifrÄn ett annat perspektiv kan man öka förstÄelsen för en kultur vars traditioner och seder inte överensstÀmmer med det vÀsterlÀndska samhÀllet. Syftet med uppsatsen har dÀrför varit att undersöka betydelsen av hedern, familjen och kulturen hos fem unga kvinnor med rötter frÄn mellanöstern samt huruvida dessa aspekter pÄverkar eventuella frihetsbegrÀnsningar i kvinnornas vardagsliv. Metoden för att undersöka detta har varit genom kvalitativa intervjuer dÀr de unga kvinnorna fick möjlighet att fritt berÀtta om sina liv.Heder, familjen och kulturen betydde mycket för kvinnorna och visade sig ocksÄ pÄverka deras förhÄllningssÀtt till specifika regler och normer. FrihetsbegrÀnsningarna var omfattande hos de unga kvinnorna i jÀmförelse med svenska kvinnor. Det Àr dock viktigt att understryka att dem inte upplevde sig sjÀlva som förtryckta utan snarare som en medmÀnniska i en kultur som skiljer sig Ät frÄn andra kulturer..