Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera det digitala affÀrssprÄket XBRL samt diskutera dess möjliga effekter pÄ företagens informationsgivning vid en framtida tillÀmpning, med betoning pÄ förutsÀttningarna i Sverige. Metod: Uppsatsen har en deskriptiv ansats dÀr vi försöker beskriva företeelsen XBRL med hjÀlp av teori och insamlad empiri i form av en webbenkÀt till 30 av de största företagen i Sverige samt en intervju med XBRL-experten Agneta Brevenhag. Slutsatser: Kunskapen om XBRL i de stora svenska börsföretagen Àr vÀldigt liten. Framtidspotentialen för XBRL i Sverige Àr svÄr att avgöra dÄ vÀldigt fÄ har börjat diskutera dess för- och nackdelar Àn. En svensk XBRL-grupp hÄller pÄ att bildas och denna kommer inom den nÀrmaste framtiden att börja utveckla en svensk standard (taxonomy), vilken berÀknas vara klar om ungefÀr ett Är.

Uppsatsens grundlÀggande syftet Àr att förklara förutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion. För att uppnÄ detta syfte har förutsÀttningar utifrÄn teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit vÀgledande för att empiriskt identifiera förutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion mellan Sverige och Norge. Det Àr förklaringen av ett visst fenomen ? grÀnshinder ? i relation till grÀnsöverskridande verksamhet som efterstrÀvas. FörutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion begrÀnsas av brist pÄ institutionella, ekonomiska och sociokulturella förutsÀttningar.

Abstract: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp Àldrepeagogstudenter upplever sin kommande yrkesroll och hur professionsutvecklingen för Àldrepedagoger ser ut. Vi har undersökt hur professionsutveckling ser ut utifrÄn den vetenskapliga litteraturens uppstÀllda professionskriterier och hur dessa professionskriterier bedöms ha betydelse för formandet av en profession. För att komma Ät vÄra grundlÀggande frÄgestÀllningar och för att förstÄ Àldrepedagogers utveckling bestÄr det empiriska materialet dels av en litteraturstudie och dels av kvalitativt öppna intervjuer. För att tolka och förstÄ empirin Àr teorier kring profession, professionsutveckling och socialkonstruktivism centrala i studien. De kriterier vi utgÄtt frÄn Àr följande: professionell kunskap bör vara förankrad i en systematisk teori, den professionellt utbildade har auktoritet, de professionella ska inneha etiska regler och yrkeskÄren ska ha bildat en egen organisation.

PÄ grund av mina tidigare intressen för sÄvÀl arkitektur som musik sÄ har jag valt att arbeta med rumslig visualisering av musik. Till ordet rumslig tillkommer i det hÀr fallet Àven de rörelser som Àger rum dÀr. Arkitektur handlar framför allt om att skapa förusÀttningar för rörelse. DÀrför har jag valt att likstÀlla de tvÄ begreppen.Formatet jag valt att arbeta i Àr film. Jag skapat en kortfilm med dans och musik genom ett nÀra samarbete med tvÄ dansare, en fotograf, en klippare och en kostymmakare.I dansen och scenografin har jag bearbetat kontrasterande begrepp sÄsom natt och dag, avskalad och dekorerad, kontrollerad och okontrollerad samt introvert och extrovert.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

En Àgare eller delÀgare i ett fÄmansföretag beskattas enligt vissa sÀrskilda regler vad gÀller utdelning och kapitalvinst frÄn företaget, vilka framgÄr av kapitel 56 och 57 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Huvudsyftet med dessa regler Àr att motverka skattemÀssig inkomstomvandling. MÄlet Àr att aktiva Àgares arbetsinkomster i ett fÄmansföretag ska beskattas pÄ samma sÀtt som en anstÀllds arbetsinkomster. FörvÀrvsinkomster, sÄsom lön, beskattas enligt en progressiv skatteskala med en högsta marginalskatt pÄ cirka 57 procent, medan kapitalinkomster beskattas proportionellt med en enhetlig skattenivÄ pÄ 30 procent. För en Àgare till kvalificerade aktier i ett fÄmansföretag sker beskattningen endast till tvÄ tredjedelar av dessa 30 procent pÄ de utdelningar som befinner sig inom ett visst grÀnsbelopp.

Inom redovisning finns en efterstrÀvan av enkelhet, vilket bland annat redovisningsstandarder syftar till att uppnÄ. Redovisningsstandarder kan antingen vara baserade pÄ regler eller pÄ principer och ska enligt standardsÀttarna besitta egenskaper som gynnar enkelhet. Hur anvÀndarna av redovisningsstandarder upplever enkelhet i standarderna Àr dock mindre betonat i litteraturen.Syftet med denna studie Àr att generera en ökad förstÄelse för hur anvÀndarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet i redovisningen, samt vilken pÄverkan redovisningsstandarder har pÄ konstruktionen.Studien har genomförts med ett anvÀndarorienterat socialkonstruktivistiskt perspektiv och datainsamling har skett genom ostrukturerade intervjuer med fem redovisningskonsulter dÀr standarder ur regelverken K2 och K3 diskuterats. Detta har sedan analyserats genom att vÀsentliga citat bildat underkategorier samt kategorier.Studien nÄr slutsatsen att anvÀndarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet genom en legal konstruktion, avsaknad av alternativ, erfarenhet samt praktik inte teori. Vidare dras slutsatsen att redovisningsstandarder inte har nÄgon betydelse för konstruktionen av enkelhet..

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

HÄllbar utveckling Àr ett brett begrepp som inkluderar miljömÀssiga, sociala och ekonomiska aspekter som kan appliceras inom mÄnga omrÄden. HÄllbar stadsutveckling Àr ett av dessa komplexa omrÄden. Att mÀta hÄllbarhet Àr en svÄr uppgift och pÄ senare tid har certifieringssystem för enskilda byggnader börjat anvÀndas i Sverige för att pÄ ett greppbart sÀtt kunna arbeta med hÄllbarhet. Forskare anser dock att skalan mÄste öka frÄn enskilda byggnader till hela stadsdelar, för att certifieringssystemen ska nÄ sin fulla potential. Det finns i dagslÀget ett antal certifieringssystem för hela stadsdelar utvecklade i andra lÀnder, men dock inget system anpassat efter svenska normer och regler.

Detta examensarbete omfattar brandskydd och dimensionering för de olikakonstruktionsmaterialen limtrÀ, stÄl och betong. DÀr mÄlet Àr att utveckla ett underlagför nyutbildade ingenjörer och konsulter. Layouten pÄ arbetet ger en enkel överblicköver informationen kring de olika materialen och tar upp de viktigaste stegen manska ta hÀnsyn till vid dimensionering.Arbetet inleds med en allmÀn översikt pÄ hur brandskyddet behövs i byggnader föratt uppfylla de lagar och regler som stÀlls. För att fÄ en större förstÄelse för hur deolika konstruktionsmaterialen beter sig under pÄverkan av brand, presenteras de olikamaterialegenskaperna och hur pÄverkningen för samtliga ser ut.Huvuddelen av rapporten beskriver de grova skillnaderna mellan materialen och hurman gÄr till vÀga för att nÄ samma brandklass pÄ konstruktionen för de olikamaterialen.För att utvÀrdera litteraturstudier, har erfarna ingenjörer och konsulter intervjuats.Detta har resulterat i bredare inblick kring det informationsbehov som krÀvs för att tafram dimensionering vid brandskydd i konstruktioner..

Borgen Àr ett avtal dÀr en eller flera personer, gentemot en annan, Ätar sig infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har Ädragit sig. GÀllande lagstiftning hÀrrör sig frÄn 1734. Merparten av de regler gÀllande borgen vilar pÄ oskriven rÀtt. Den rÀttspraxis som tidigare har funnits, har varit ganska gammal, men pÄ senare Är har HD avgjort ett flertal mÄl som rör borgen och borgensÄtaganden. I Sverige finns det ett flertal olika typer av borgen, vanligast förekommande Àr proprieborgen.

Det saknas en beskrivning i den svenska grammatiken över hur adjektiv förstÀrks med hjÀlp av förled. Forskning visar att fenomenet med förstÀrkningar, Àven kallade intensifierare, uppmÀrksammats mer i andra sprÄk. Syftet med denna undersökning var att beskriva och kartlÀgga anvÀndandet av förledsförstÀrkningar, samt se om det fanns nÄgra hittills oskrivna regler och mönster. HÀr gjordes en kvantitativ undersöking dÀr frÄgestÀllningarna analyserades utifrÄn statistiska data insamlade ur tvÄ korpusar bestÄende av bloggtext. Adjektiv inom sinnelag, stabila egenskaper, och sinnesstÀming, temporÀra egenskaper, samt parametrarna positiva och negativa adjektiv undersöktes.

IASB Àr ett internationellt redovisningsorgan som verkar för att harmonisera och utveckla redovisningsregler. EU:s olika organ har beslutat att alla börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen ska följa IASB: s standards som antagits av Europeiska kommissionen i koncernens Ärsredovisning. För att en standard ska kunna antas av kommissionen krÀvs att den inte strider mot rÀttvisande bild och uppfyller kraven för begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jÀmförbarhet. FrÄn och med 1 januari 2005 har alla Svenska börsnoterade koncerner börjat följa dessa nya standarder med krav pÄ ett jÀmförelseÄr vilket innebÀr stora förÀndringar i redovisningen i jÀmförelse med tidigare regler. De nya standarderna har fÄtt beteckningen IAS/IFRS och ersÀtter RedovisningsrÄdets Rekommendationer.

I mitt arbete som lÀrare i sÀrskolan har jag kommit i kontakt med sociala berÀttelser och seriesamtal, som Àr en pedagogisk metod som kan anvÀndas för personer som har svÄrt att förstÄ den verbala kommunikationen och behöver stimulera flera sinnen för att förstÄ. Sociala berÀttelser och seriesamtal Àr skrivna och ritade förklaringar och strategier som försöker förtydliga sociala mönster, oskrivna regler och sociala normer. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur man kan arbeta med sociala berÀttelser och seriesamtal med elever i sÀrskolan. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod dÀr jag gjort min datainsamling genom intervjuer. Jag kom fram till att sociala berÀttelser och seriesamtal kan anvÀndas som en metod att kommunicera med elever i sÀrskolan.