Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barnen leker med fokus pÄ hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna som formulerades Àr: ?Hur kommunicerar barn i leken??, ?Hur samspelar barn i leken?? samt ?Vilka regler ger barnen uttryck för i leken??. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-ÄrsÄldern pÄ tvÄ olika förskolor i tvÄ kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de anvÀnder bÄde verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap.

Detta arbete anvÀnder genetiska algoritmer för att fÄ fram ANN hos boids utifrÄn tvÄ uppsÀttningar regler och jÀmför de resulterande beteendena med varandra. Boids Àr simulerade fÄglar i en fÄgelflock som var för sig styrs med enkla regler men som tillsammans bildar ett flockbeteende. Genetiska algoritmer liknar naturens evolution. En population vars egenskaper kodas pÄ ett genom blir bÀttre pÄ de egenskaperna genom att de bÀsta individerna vÀljs ut och fÄr utvecklas mer medans de sÀmre rensas bort. ANN stÄr för artificiella neurala nÀrvek och ska likna biologiska neurala nÀtverk och ska med andra ord fungera som en hjÀrna.

Nyckelord: Förskola, MÄltiden, Regler, Socialisation MÄltiden pÄ förskolan Àr en social situation, likasÄ mÄltider i samhÀllet. MÄnga individer deltar i en samling som prÀglas av interaktion. Men denna situation innehÄller ocksÄ specifika regler och normer, vad som Àr accepterat vid ett matbord finns det begrÀnsningar för. Till skillnad frÄn mÄnga andra sociala situationer i samhÀllet och pÄ förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. MÄnga av samhÀllsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.

Uppsatsen unders?ker om det finns en generell princip om likabehandling inom f?retagsobligationsmarknadsr?tten i Sverige, med s?rskilt fokus p? regleringen av obligationsinnehavares r?ttigheter i f?rh?llande till emittenter. Genom redog?relse och analys av de r?ttsliga utg?ngspunkterna konstateras det att EU-r?tten ensamt inte f?reskriver likabehandling av obligationsinnehavare ut?ver den l?pande informationsgivningen. D?remot talar den svenska implementeringen av ?ppenhetsdirektivets krav i 18 kap.

En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning sÄvÀl inom som utom EU. PÄ grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrÀtt i nÀstan alla lÀnder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd Àr relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-lÀnderna, finns dock inga krav pÄ att lÀnderna ska införa regler om informationsförelÀggande och interimistiskt förbud. Reglerna Àr införda i alla EU-lÀnders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebÀr en betydlig förenkling för upphovsmannen nÀr det gÀller att identifiera intrÄngsgöraren och stoppa intrÄnget. Utöver intrÄngsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU Àven klara regler gÀllande internationell privatrÀtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara sÀker pÄ var denne fÄr föra process och vilket lands lag som ska anvÀndas.

Ämnet för uppsatsen Ă€r aktierelaterade incitamentsprogram.Incitamentsprogram Ă€r en omstridd typ av ersĂ€ttning. Historien bjuder pĂ„ mĂ„nga exempel pĂ„ hur dessa program givit ett utfall som varit alltför generöst mot ledande befattningshavare. Det finns Ă€ven gott om exempel pĂ„ hur man utnyttjat programmen och Ă€ven i flera fall brutit mot lagen.De regler som omger incitamentsprogram och dess beslutsgĂ„ng Ă€r inte ett regelverk skapat i ett gemensamt sammanhang utan reglerna stĂ„r att finna i flera olika kĂ€llor. OmrĂ„det regleras inte bara i lagstiftning utan Ă€ven ett antal sjĂ€lvregleringsorgan som stĂ„r marknaden nĂ€ra ger ut regler. Faktumet att reglerna kring incitamentsprogram inte skapats i ett gemensamt sammanhang gör att det kan vara svĂ„rt att faststĂ€lla vilka regler som gĂ€ller nĂ€r man skall besluta om olika typer av incitamentsprogram, bĂ„de vad gĂ€ller vilka konstruktioner som Ă€r tillĂ„tna och vad som krĂ€vs för att kunna fatta ett giltigt beslut om att införa respektive program.

Detta arbete undersöker huruvida spelare kan identifiera ett tema utifrĂ„n endast ett spels regler och mekaniker. För detta syfte har en temalös variant av kortspelet MyGame utvecklats. Åtta testpersoner har fĂ„tt spela spelet mot varandra i par varpĂ„ de har fĂ„tt svara pĂ„ tvĂ„ enkĂ€ter, den ena rörande deras uppfattning om tema i spelet och den andra om deras spelvanor. Varje testperson har ocksĂ„ deltagit i en enskild semi-stukturerad intervju dĂ€r frĂ„gorna har varit baserade pĂ„ testpersonens enkĂ€tsvar. Resultatet har sedan sammanstĂ€llts och analyserats för att validera eller förkasta hypotesen.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Ungdomsstyrelsen Ă€r en statlig myndighet som Ă„rligen fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer som uppfyller specifika regler och mĂ„l. Ett beslut om förĂ€ndrade bidragsregler fattades av riksdagen och regeringen i december 2001 och dessa regler tillĂ€mpades för första gĂ„ngen för bidragsĂ„ret 2004. År 2005 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att bland annat följa upp konsekvenserna med de nuvarande reglerna. Anledningen var att man fann oklarheter i reglerna efter att en juridisk översyn av reglerna genomfördes under 2004..

Det sker omfattande omstruktureringar i samhÀllet vilket har medfört att förhÄllandena i skolan ocksÄ pÄverkats. Antalet elever har minskat i de flesta inlandskommuner och som en konsekvens medför det totalt sett besparingar, vilket innebÀr skolnedlÀggningar. Staten styr vÄrt handlande genom formella regler och pÄ arbetsplatserna har informella regler utvecklats under lÄng tid. Genom arbetsmiljölagstiftningen görs det möjligt för samhÀllet att reglera kommunernas sÀtt att sköta arbetsmiljöarbetet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om formella och informella regler kan ha betydelse vid omfattande omstruktureringar.

Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i tvÄ olika skolor. 112 elever frÄn Är 4-6 och Är 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvÄfaldig och bestod av en kvantitativ enkÀtundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sÀllan eller aldrig fÄr pÄverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av eleverna i Är 4-6 och 50 procent i Är 9 anser att det finns ?dÄliga? regler pÄ skolan.

I den hÀr uppsatsen beskrivs en ansats till att med hjÀlp av statistiska metoder förutse utfallet i förmögenhetsra?ttsliga dispositiva tvistemÄl. Logistiska- och multilogistiska regressionsmodeller skattades pÄ data för 13299 tvistemÄl frÄn 5 tingsrÀtter och anvÀndes  till att förutse utfallet för 1522 tvistemÄl frÄn 3 andra tingsrÀtter.  Modellerna presterade bÀttre Àn slumpen vilket ger stöd för slutsatsen att man kan anvÀnda statistiska metoder för att förutse utfallet i denna typ av tvistemÄl..

Vi har undersökt hur de ansvariga i en organisation arbetar med informationssÀkerheten i ett verksamhetskritiskt system. Undersökningen har gjorts hos tvÄ organisationer i tidningsbranschen. MÄnga organisationer tar inte hot och risker pÄ allvar och inser inte vilka konsekvenser ett avbrott kan ge. Administrativa system som frÄn början var tÀnkt som ett hjÀlpmedel för att fÄ en effektivare organisation har blivit verksamhetskritiska. För organisationer som har verksamhetskritiska system Àr det viktigt att arbetet med informationssÀkerheten görs enligt faststÀllda rutiner och regler.

Syftet med denna uppsats Àr att klarlÀgga varför Àlgstammen och framförallt andelen tjurar, Àr pÄ vÀg nedÄt i Sverige. Trots att det finns stor expertis i form av myndigheter, forskare och en engagerad jÀgarkÄr har den negativa utveckling inte kunnat stoppas. Enligt Douglas North kan svaret till denna typ av fenomen möjligen ligga i interaktionen mellan formella (SFS 1987:259 och SFS 1987:905) och informella regler (traditionerna). I sÄdana fall skulle Àlgstammens nedgÄng kunna knytas till de traditioner som prÀglar ÀlgjÀgarnas jaktmetoder nÀr dessa kommer pÄ kollisionskurs med de formella reglerna. Jag liksom mÄnga andra, dÀribland Fell (2006), hÀvdar att en annan form av regler, sÄ kallade godtyckliga regler, kan spela en avgörande roll för hur mÀnniskor agerar i jaktsituationer.

Nyckelord: Förskola, MÄltiden, Regler, Socialisation MÄltiden pÄ förskolan Àr en social situation, likasÄ mÄltider i samhÀllet. MÄnga individer deltar i en samling som prÀglas av interaktion. Men denna situation innehÄller ocksÄ specifika regler och normer, vad som Àr accepterat vid ett matbord finns det begrÀnsningar för. Till skillnad frÄn mÄnga andra sociala situationer i samhÀllet och pÄ förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. MÄnga av samhÀllsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.