I Sverige har vi som allmÀn utgÄngspunkt att varje medborgare Àr skyddad mot kroppsliga och integritetskrÀnkande ingrepp, husrannsakan, kroppsvisitation och liknande intrÄng. Dessa lagstadgade skydd Äterfinns i Regeringsformens 2 kapitel. I vissa situationer mÄste dock den enskildes intresse av integritetsskydd inskrÀnkas. I RÀttegÄngsbalkens 28 kapitel finner vi regler för nÀr och hur den enskildes lagstadgade integritetskydd fÄr inskrÀnkas genom tvÄngsmedelsutövning Det Àr dessa bestÀmmelser som jag har försökt utreda i denna uppsats. Utöver de konkreta reglerna som uttrycks i RB 28 kap aktualiseras ett antal principer vid tvÄngsmedelsutövning.

Revisorer skall ta hÀnsyn till mÄnga omrÄden nÀr de utför sitt arbete. Sammantaget uttrycker etiken för revisorskÄren den allmÀnna uppfattning som finns inom gruppen angÄende vad som Àr ett riktigt handlande i yrket. Detta involverar sÄledes revisionsbranschens egna vÀrderingar och sjÀlvkritik inom omrÄden som rör oberoende, oförenlig verksamhet, upplysningsplikt samt tystnadsplikt. Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma revisorer i Varbergs kommun besvaras syftet med rapporten, som Àr att undersöka revisorns roll med hÀnsyn till branschens egna etiska regler och normer, skandaler och dess konsekvenser samt revisionspliktens vara eller icke-vara. Vidare Àr syftet att se om revisorernas svar kan förklaras utifrÄn Ferdinand Tönnies teori om samhÀllet och utifrÄn teorier om roller samt grupptillhörighet.

Titel: InternprissÀttning ? skattekonsekvenser av internprissÀttning i multinationella koncernerProblem: BeskattningsÄret 2007 infördes en regel med krav pÄ att företag i intressegemenskap mÄste dokumentera grunden för sin internprissÀttning. Organisation for Economic Co-Operation and Develoment har givit ut en samling rekommendationer kring detta. Denna samling behandlar dels förkommande dokumentationskrav men Àven modeller för hur internprissÀttning skall upprÀttas. OvanstÄende har utmynnat i följande frÄgor.

Dagens elitidrottsföreningar bedriver sin verksamhet, likt företag, i en omgivning som Àr alltmer dynamisk. Den förÀnderliga miljön bidrar till att det blir allt viktigare för elitidrottsföreningar att anvÀnda ekonomistyrning för att kunna konkurrera och överleva. Tidigare studier visar att elitidrottsföreningar, ur ledande personers perspektiv, fokuserar sin ekonomistyrning pÄ regler och mÀtning av mÄl. DÀremot tenderar elitidrottsföreningarna att, i en alltför begrÀnsad omfattning, anvÀnda sig av vÀrderingar och strategiska osÀkerheter. Denna studie syftar till att kartlÀgga hur spelarna och ledarna uppfattar elitidrottsföreningens ekonomistyrning.

Flertalet av patienterna inom den rÀttspsykiatriska vÄrden har mÄngfacetterad problematik med allvarlig psykisk störning, vilket oftast innebÀr ett livslÄngt behov av stöd och behandling. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och skötares erfarenheter av att arbeta med mÄl för omvÄrdnad i den rÀttspsykiatriska vÄrden. Tretton sjuksköterskor och skötare som arbetar inom den rÀttspsykiatriska vÄrden deltog i studien. Datainsamlingen genomfördes i form av diskussion i fokusgrupper. Studien utfördes med kvalitativ ansats och materialet analyserades med tematisk innehÄllsanalys.

Detta arbete behandlar avtalsbundenhet, med sÀrskild inriktning pÄ huruvida det Àr möjligt att avtalsbundenhet intrÀffar mellan förhandlingsparter under förhandlingar inom svensk avtalsrÀtt. Avtalslagens regler ger inte nÄgra klara regler pÄ omrÄdet och det gÄr inte heller att skönja nÄgon tydlig linje i varken doktrin eller praxis. Dagens kommersiella avtal föregÄs ofta av lÄnga, komplexa och resurskrÀvande förhandlingar och stÄr i kontrast till avtalslagens enkelt utformade anbud-accept modell som tillkom för snart ett sekel sedan. Den nordiska avtalsrÀtten vilar pÄ att en part skall kunna förlita sig pÄ motpartens agerande vilket i slutÀndan skall leda till att ett bindande avtal kommer till stÄnd. I praktiken Àr dock lojalitetspliktens legitimitet ifrÄgasatt och det rÄder oklarhet i huruvida det gÄr att successivt bli bunden till ett avtal.

Det hÀr arbetet Àr en litteraturstudie som behandlar vissa övergripande lagar och regler för byggande av hÀststall. Det grundar sig pÄ ett specifikt fall, och en allmÀn redogörelse för vad som gÀller framgÄr i litteraturstudien. HÀstnÀringen i Sverige vÀxer varje Är och allt fler vill arbeta med sitt intresse. NÀr det ska byggas ett nytt stall och ridhus Àr det svÄrt att veta vilka lagar och regler som gÀller, och hur det ska finansieras. Miljökrav frÀmst gÀllande gödselhantering mÄste uppfyllas. Kraven beror pÄ antal djurenheter och vilket geografiskt omrÄde företaget befinner sig i. BestÀmmelser kring djurskydd varierar ocksÄ med antalet hÀstar som vistas pÄ gÄrden.

Vad sÀger litteraturen samt barn sjÀlva om deras sociala betydelse i den fria leken? Hur fungerar samspel, vÀnskap och vilka kÀnslor finns med nÀr barn leker? Vi tycker det Àr intressant och kommer att belysa detta utifrÄn vÄr problemprecisering, vilken betydelse har den fria leken för barns samspel? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i Äldrarna fyra och fem Är. I resultatet kan vi se hur viktig den fria leken Àr för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna Àr för barn. VÄra teoretiska grunder vilar pÄ Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid leken.

EU har en lÀngre tid arbetat med att försöka harmonisera regler för revisorer. Detta att skapa genom direktiv som reglerar revisorernas arbete. EU arbetar Àven med att harmonisera redovisningsregler. Detta genom att lagstifta att samtliga noterade bolag inom EU skall tillÀmpa IASB:s regelverk i sina Ärsredovisningar. Syftet med vÄr uppsats var att belysa hur EU:s harmonisering av redovisningsregler pÄverkat revisorers arbetsbelastning samt deras arbete med granskning av balansrÀkningen.

Denna rapport behandlar om och nÀr polisen fÄr anvÀnda sig av brottsprovokation enligt nuvarande rÀtt samt innebörden och definitionen av detta begrepp. Avsikten att ge en överblick med hjÀlp av bland annat tidigare rÀttsfall, utlÄtande frÄn JK, HD samt JO av de rÀttsliga regler som gÀller i Sverige och med hjÀlp av Internet och litteratur avseende USA: s lagstiftning. De regler som gÀller i Sverige grundar sig i huvudsak pÄ principerna att brottsprovokation inte Àr tillÄtet samt att bevisprovokation fÄr tillÀmpas vid en stark misstanke mot nÄgon om ett redan begÄnget brott. En provokation fÄr inte föranleda nÄgon att begÄ brott som denne annars inte skulle ha begÄtt. PÄ grund av brist pÄ lagregler sÄ rÄder en osÀkerhet avseende vad som Àr tillÄtet respektive inte tillÄtet vad gÀller provokativa ÄtgÀrder.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för hur mÀklare uppfattar att de förhÄller sig till, och tillÀmpar, lagar och etiska riktlinjer i sin yrkesutövning..

Vid ett oplanerat generationsskifte nÀr arvingen Àr omyndig Àr risken stor att den reella beslutande makten tillfaller en oönskad person. Anledningen till detta Àr den betydande förmyndarförvaltning en efterlevande förmyndare kan utöva över tillgÄngar den omyndige fÄtt via legalt arv/testamente eller gÄva. De möjligheter som ett borttestamenterande av förvaltningsrÀtten ger, kan tyvÀrr ge en falsk kÀnsla av trygghet för testator. I flertalet av fallen finns möjlighet för den efterlevande förmyndaren att utnyttja laglottsmöjligheten föra att tillskansa sig beslutande makt över företaget och pÄ sÄ sÀtt motverka testators vilja. Trots att lagstiftaren pÄ olika sÀtt försökt att trygga den omyndiges situation genom regler för hur förmyndare och överförmyndare skall handla anser jag dessa regler vara otillrÀckliga.

Denna studie berör de regler och reglementen som behandlar ett passagerarfartygs utkik, som Äterfinns i Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2012:67. Dessa regler Àr framtagna av Transportstyrelsen och ska gÀlla för samtliga fartyg som seglar under svensk flagg. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur fartygens seniorbefÀl tolkar och förhÄller sig till ovannÀmnda regler. Undersökningen har genomförts genom intervjuer ombord pÄ fem passagerarfartyg. Respektive intervju utfördes med ett seniorbefÀl ombord pÄ vardera fartyg.

Bakgrund och problem: FrÄn och med 2005 ska förvÀrvad goodwill inte lÀngre skrivas av Ärligen. Enligt nya regler ska goodwillvÀrdet prövas Ärligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns dÀrför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. PÄ grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att pÄverkas av andra aspekter, sÄvÀl externa som interna.Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte pÄ nedskrivningsprövningen.AvgrÀnsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvÀrv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer sÄledes inte att behandlas.

AbstraktJag har i min undersökning fördjupat mig i huruvida det Àr viktigt för unga mÀnniskor att synas i sociala medier. Jag har studerat pÄ vilket sÀtt de kommunicerar och hur stor vikt de lÀgger vid textskapande pÄ nÀtet i interaktion med andra. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver unga mÀnniskor att de tÀnker kring huruvida det Àr viktigt att synas i sociala medier? Vilken roll spelar den visuella texten hos de unga i deras sociala relationer? För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag bland annat tilldelat fem ungdomar olika uppdrag under en veckas tid.  De veckolÄnga uppdragen var utformade sÄ att de antingen skulle hÄlla sig helt borta frÄn att vara synliga pÄ sociala medier, eller att vara överdrivet aktiv med att synas pÄ sociala medier, pÄ sÄ mÄnga sÀtt som möjligt.