Sök:

Sökresultat:

1332 Uppsatser om Föreningen för revisionsbyrćbranschen - Sida 40 av 89

CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY : Vilken information lÀmnas i Ärsredovisningen av svenska företag?

ÄMNEVilken information om Corporate Social Responsibility lĂ€mnas i Ă„rsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global Reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lĂ€mna information om CSR i Ă„rsredovisningen?SYFTESyftet Ă€r att rekapitulera studien ?Corporate Social Responsibility - vilken information lĂ€mnas i Ă„rsredovisningen av företagen pĂ„ Stockholmsbörsens A-lista?, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlĂ€gga och jĂ€mföra CSR-redovisningen hos de företag frĂ„n den dĂ„varande A- listan som idag Ă€r noterade pĂ„ Stockholmsbörsen. UtifrĂ„n en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lĂ€mnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden.GENOMFÖRANDEUndersökningen bygger pĂ„ kvantitativ och kvalitativ innehĂ„llsanalys av Ă„rsredovisningar. Årsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad checklista som bygger pĂ„ indikatorer och principer frĂ„n GRI och UN Global Compact.SLUTSATSERStudien visar att det rĂ„der stora skillnader mellan företag och den mĂ€ngd CSR-information de publicerar i sin Ă„rsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mĂ€ngden information som redovisas, denna ökning Ă„terfinns frĂ€mst inom branschen industri.NYCKELORDCorporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, UN Global Compact, Ă„rsredovisning.

Sociala mediers pa?verkan i fotografbranschen : skillnaden mellan reklam- och bro?llopsfotograf

I den ha?r underso?kningen har vi tittat pa? hur sociala medier har pa?verkat branschen fo?r fotografer. Idag ser vi mer och mer bilder o?verallt och internet har gjort det mo?jligt att synas fo?r alla, oavsett budget. Da?rfo?r ville vi se hur det har pa?verkat fotografer, eftersom ?alla a?r fotografer? pa? internet idag.

Datalagring : En uppsats om skiftet mellan datalagring lokalt och i molnet

Vi lever i ett informationssamhÀlle. Idag hittar vi fakta om vad som helst, var vi Àn Àr, genom de gigantiska och otroliga resurser som nÄs via ICT idag. Med ökad teknisk kapacitet har informationsinsamlingen ökat drastiskt i mÀngd. Hur vi lagrar data Àr dock mindre diskuterat. Det nya skifte som kommit fram i datalagring Àr en flytt frÄn lokalt förvaltade servrar till lagring i molnet.

Systemvetaren i den tredje dimensionen - en studie av arbetsprocessen vid 3D-animation

3D blir ett allt vanligare inslag i vÄr vardag. Tv-reklam, Internet och tidningar innehÄller ofta virtuellt skapade miljöer och karaktÀrer. PÄ grund av Àmnets popularitet finns ett intresse att undersöka hur en 3D-utveckling ser ut. Systemutvecklare kan ha nytta av 3D-animation pÄ mÄnga sÀtt. Till exempel sÄ kan det anvÀndas för att visualisera komplicerade systemprocesser för anvÀndare.

Förundersökning: Uppförande av vindkraftverk pĂ„ Åsberget, Hudiksvalls kommun

Alla vindkraftsetableringar föregĂ„s av en projekteringsfas dĂ€r den tĂ€nkta platsen undersöks grundligt samtidigt som tillstĂ„nd ska sökas och beviljas. Detta Ă€r en kostsam process som tar flera Ă„r och det Ă€r inte ovanligt att projekteringar lĂ€ggs ner och en etablering uteblir, vilket Ă€ven gör att projekteringen blir riskfylld. MĂ„lsĂ€ttningen med detta arbete Ă€r att göra en förundersökning som utreder vilka förutsĂ€ttningar Åsberget har för vindkraft. Resultatet redovisas i denna rapport och ska fungera som ett beslutsunderlag med syftet att underlĂ€tta vid en framtida projektering.Förundersökningen har utgĂ„tt ifrĂ„n en initial utvĂ€rdering som gjorts vid ett tidigare tillfĂ€lle och utöver detta har Ă€ven frĂ„gor relevanta för en projektering stĂ€llts. För att kunna besvara frĂ„gorna har inom branschen vanligen anvĂ€nda metoder i största möjliga mĂ„n anvĂ€nts.

Förutsebara skador och adekvata följder : En omtolkning av 67 § köplagen

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera om förÀndringar i arbetet med rörelsekapital hade ett samband med lönsamheten i företag. Som mÄtt pÄ rörelsekapital anvÀnds Cash Conversion Cycle och som mÄtt pÄ lönsamhet anvÀnds ROA.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen bestÄr av teorier om Working Capital Management, Cash Conversion Cycle, Lean, Supply Chain Management och Supply Chain Finance.Metod: I denna uppsats anvÀnds en kvantitativ metod dÀr sekundÀrdata samlas in frÄn Ärsredovisningar för 2005 och 2013. Denna data ligger till grund för fyra korrelationsanalyser. Den beroende variabeln i korrelationsanalyserna Àr ROA och defyra oberoende variablerna Àr Cash Conversion Cycle, dagar i lager, dagar som kundfordring och dagar som leverantörsskuld. Urvalet i denna studie bestÄr av svenska aktiebolag inom branschen tillverkning och industri med fler Àn 50 anstÀllda.Empiri: Empirin bestÄr av fyra tabeller som presenterar de berÀkningar som gjorts.Slutsats: Sambandet mellan förÀndring i Cash Conversion Cycle och förÀndring i ROA blev vÀldigt svagt positivt men inte signifikant.

Agil projektmetodik - En studie av den agila metodiken och Scrums inverkan pÄ IT-projekt

Denna undersökning syftar till att undersöka och utvÀrdera den agila projektmetodiken med inriktning pÄ Scrum. Vattenfallsmetoden berörs Àven med avsikt att tjÀna som kontrast till agil projektmetodik och Scrum. Att arbeta utefter en specifik projektmetod eller anamma ett agilt förhÄllningssÀtt kan bidra till att rÀtt produkt utvecklas och att undvika att projektet misslyckas. Undersökningen baseras pÄ tre grundpelare; litteraturstudie, intervjuer och undersökning av befintliga studier. Dessa ligger till grund för de resultat som presenteras och diskuteras i uppsatsen med avsikt att kartlÀgga förekommande fenomen i projekt bedrivna efter en agil metod. I uppsatsen redogörs för och diskuteras resultatet av bedrivna intervjuer med personer i IT-branschen samt resultatet av befintliga studier utförda pÄ bland annat Microsoft och Adobe Systems.

Momsigt gott! : En undersökning av de nuvarande effekterna av den sÀnkta restaurangmomsen

NÀr den svenska regeringen beslöt sig för att sÀnka restaurangmomsen den 1 januari 2012, gjordes det för att stimulera restaurangbranschen att sÀnka priserna pÄ mÄltiderna, nyanstÀlla och eliminera svartjobb. Vid en sÀnkning av momsen frigörs kapital, ett extra ekonomiskt utrymme, som för företagen blir en tillgÄng som de sjÀlva fÄr avgöra hur det kommer disponeras.Denna studie Àmnar ta reda pÄ vilka effekter momssÀnkningen kommer medföra för branschen och hur restaurangÀgarna disponerat det ekonomiska utrymmet. Material har införskaffats genom en enkÀtundersökning med restaurangÀgare, intervjuer med hotell- och restaurangfacket samt branschorganisationen Visita. Med utgÄngspunkter bland annat inom nationalekonomiska teorier visar undersökningen att restaurangÀgare valt att anvÀnda det ekonomiska utrymmet till att nyanstÀlla, sÀnka sina priser, genomföra renoveringar eller till överlevnadsmarginaler. Detta tyder pÄ att det finns en spridning över hur restaurangÀgarna handlat.

Sparsam körning var kul

VÀgtransportsektorn stÄr för en betydande del av de totala utslÀppen av miljöfarliga Àmnen. Av koldioxidutslÀppen Àr andelen cirka 30 procent. Fordonstillverkningen utvecklas för varje Är med förbÀttrade motorer som slÀpper ut mindre andel avgaser. Men antalet transporter pÄ vÀgarna ökar. Det finns dÀrför ett behov av att utbilda chaufförer till att köra mer miljövÀnligt, inte lÄta motorerna gÄ pÄ tomgÄng mm.

Multifunktionell CNC-maskin

Indien Àr en tillvÀxtmarknad med mÄnga möjligheter; det Àr en plats för nytÀnkande och frugala innovationer. Frugala innovationer Àr ett fenomen som Indien Àr vÀlkÀnt för. I grunden uppstÄr frugala innovationer genom sparsamhet i processen för att ta fram effektiva lösningar. Kunskapen om frugala innovationer och dess förhÄllningssÀtt kopplat till svenska energiföretag som Àr inom branschen för förnybara energikÀllor Àr dock begrÀnsad. DÀrför Àr innovationsmyndigheten Vinnova och Energimyndigheten intresserade av att se om det finns potential för ett antal svenska energiteknikföretag att lyckas etablera sig pÄ Indiens marknad för förnybara energikÀllor, dÀr effektivitet och sparsamhet Àr viktigt.

Hur skapas stadsliv och mÄngfald i dagens stadsbyggande? : En komparation mellan litteratur och verklighet

I de flesta stÀder finns nÄgot som kan definieras som stadsliv. MÀnniskor rör sig ute pÄ gatorna och aktiviteter pÄgÄr oberoende av varandra, vilket bidrar till att göra staden levande, trygg och intressant. Men att detta folkliv uppstÄr Àr inte en sjÀlvklarhet, och bÄde viljan och kunskapen att skapa det Àr nÄgot som har gÄtt förlorat under en stor del av 1900-talet, mycket pÄ grund av funktionalismens intÄg i stadsbyggandet. Det finns dock mÄnga mÀnniskor som genom böcker presenterar teorier som beskriver hur detta stadsliv Äterigen kan skapas. FrÄgan Àr dock om dessa teorier verkligen tillÀmpas i dagens stadsbyggande?I detta arbete har jag tagit del av nÄgra av de böcker dÀr arkitekter och stadsplanerare lÀgger fram teorier om hur den levande staden med stadsliv och mÄngfald Äterigen kan uppnÄs.

Att skapa en lyckad aktieportfölj : En komparativ uppsats om aktieportföljer och dess faktorer i den svenska marknaden

Syfte: En komparativ studie och beskriva möjligheterna för att skapa en effektiv portfölj av olika aktieportföljer, dÀr det undersöks om faktorerna som företagens omsÀttningsstorlek, branschen de Àr aktiva i och valet att ha utlÀndska aktier, har betydelse eller inte för att skapa en effektiv portfölj med hÀnsyn till dess korrelation, avkastning och risk. Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativ studie, som strÀcker sig frÄn april 2008 till april 2010, dÄ historiska aktiekurspriser anvÀnds för olika sorters utrÀkningar, som baseras pÄ uppsatsens huvudteorier; CAPM, Sharpekvot och portföljteori. UtgÄngspunkten Àr deduktiv, dÀr slutsatserna har dragits frÄn teorierna.       Slutsats: UtifrÄn utrÀkningarna, kunde det inte dras generella slutsatser dÀr de undersökta faktorerna inte utmÀrkte sig i nÄgot mönster. DÀremot visade sig att det blev högre avkastning till liknande risk eller lÀgre risk till liknade avkastning nÀr man vÀljer aktier som Àr olika varandra, dÄ korrelationen inte samvarierar. Det bÀsta resultatet Àr nÀr utlÀndska aktier blandas in i portföljen.    .

Kulturskola i BorÄs - arkitektur som redskap i en kreativ miljö

Offshoreindustrin pÄ Nordsjön sysselsÀtter ett stort antal offshorefartyg med olika uppdrag för att stödja produktionen av olja och gas. Prospektering av nya oljefyndigheter, bogsering av installationer och att förse installationer med förnödenheter Àr nÄgra av de uppgifter offshorefartyg utför.För att genomföra arbetsuppgifter sÀkert, anvÀnder offshorefartyg och installationer sig av North West European Area Guidelines. Riktlinjer för hur arbeten skall utföras sÀkert och för att undvika olyckor som kan skada bÄde mÀnniska, miljö och ekonomi.Kollisioner mellan offshorefartyg och installationer sker ÀndÄ, med varierande konsekvenser. Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad som sker pÄ bryggan, ombord pÄ ett offshorefartyg nÀr det skall utföra arbete intill en installation. Rapporten Àr tÀnkt att ligga till grund för framtida arbeten som syftar till att öka sÀkerheten inom branschen.Som datainsamlingsmetod har gruppintervjuer utformade som fokusgrupper anvÀnts.

Bubblan som sprack: IT-kraschens inverkan pÄ konkurser bland IT-företag i LuleÄ

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka de i LuleÄ registrerade IT-företag som gick i konkurs som en följd av den internationella IT-kraschen i början av 2000-talet. Den teori som anvÀnts Àr den av Kindleberger framlagda teorin kring ekonomiska bubblor och krascher. Kindleberger menar att ekonomiska bubblor Àr en naturlig del av det ekonomiska system vi har idag, och har sÄ varit under en lÄng tid. En ekonomisk bubbla kan karakteriseras genom att den vÀxer fram under ett stadium av mani dÀr aktörerna pÄ marknaden agerar irrationellt och priser har ett orealistiskt vÀrde, detta stadium följs av en panik dÄ aktörerna inser att situationen inte Àr hÄllbar. Slutligen kraschar marknaden dÄ alla vill sÀlja det som de inköpt under det maniska stadiet.

Mjukvarutestning: gör man som man ska eller gör man som man vill?

En ökad efterfrÄgan pÄ mjukvaruprodukter har medfört att antalet tillverkare av mjukvara ökat under senare Är. Som en följd av detta har konkurrensen inom branschen ökat. Tillverkarna vill snabbt komma ut med sina produkter pÄ marknaden vilket har medfört kortare utvecklingstider. Detta pÄverkar hela utvecklingsprocessen och Àven testningen av mjukvaran. Dessutom har mjukvaran blivit allt mera komplex vilket ytterligare ökar behovet av testning.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->