Syfte: Anledningen till att jag valde att skriva om prissÀttning i just dataserviceföretag Àr att jag har arbetat i den branschen. Jag sÄg dÄ tydliga brister i företaget jag arbetade i. Jag vill ge företag som dessa ett verktyg för att skapa en allmÀn förstÄelse för prissÀttning och jag gör detta genom att skapa en modell.Metod: Jag anvÀnder ett hermeneutiskt synsÀtt med kvalitativa intervjuer. Jag anvÀnder bÄde primÀrdata och sekundÀrdata för att skapa modellen och utföra analysen av företagen. Detta redovisar jag pÄ ett logiskt sÀtt i kronologisk ordning allt eftersom arbetet fortskrider.Resultat & slutsats: Resultatet av mitt arbete Àr en modell som kan anvÀndas av mindre dataserviceföretag.

HÄbo kommun har tillstÄnd att ta ut 5 500 kubikmeter vatten frÄn MÀlaren per dag som medeltal över ett Är. DÄ befolkningsmÀngden i HÄbo kommun förvÀntas stiga kommer staden snart behöva ett nytt, utökat tillstÄnd att ta mer vatten frÄn MÀlaren. I och med den rÄdande klimatförÀndringen förutspÄs den mikrobiella belastningen pÄ vattenverk öka, vilket gör det intressant att identifiera essentiella reningssteg för att kunna garantera rent och sÀkert dricksvatten, i enlighet med Svenska livsmedelsverkets föreskrifter 2001:30.I projektet anvÀndes ett mikrobiellt riskanalysverktyg (MRA), framtaget av Svenskt Vatten 2009, för att studera de patogenrelaterade risker som ett ökat ytvattenintag frÄn MÀlaren kan innebÀra i dagens klimat samt i kommande klimat. Projektet syftade Àven till att studera HÄbo kommuns vattenverks reningskapacitet under olika driftscenarion för att identifiera svagheter och styrkor med vattenverket.PÄ grund av dyra och komplicerade patogenanalyser i samband med mycket begrÀnsad information om relevanta patogener i vattenverkets rÄvatten, baserades den genomförda riskanalysen pÄ patogenhalter sammanstÀllda av Svenskt Vatten. FrÄn dessa kunde vattenverkets reningsprocesser utvÀrderas och smittorisken för vattenkonsumenter i HÄbo kommun studeras.FrÄn modellen erhölls att vattenverket har tre mikrobiella barriÀrer: (1) dosering av flockningsmedel följt av snabbfilter, (2) UV-desinficering samt (3) tillsats av natriumhypoklorit.

Innan företag ska penetrera en marknad Àr det viktigt att de har tillrÀckligt med information om vilka möjligheter och hot marknaden stÄr inför samt vilka behov företagen pÄ marknaden har. Denna magisteruppsats syftar till att utreda framtids-utsikterna inom branscherna solenergi och vÄgkraft samt identifiera OEM-företagens behov inom dessa branscher. Det verktyg vi har anvÀnt för att utreda branschernas framtidsutsikter Àr delar av SWOT-modellen, dÀr fokus har lagts pÄ externa faktorer som pÄverkar en marknad. För att identifiera OEM-företagens behov har vi anvÀnt teorier kring OEM-marknaden och OEM-företags köpkriterier samt ABB:s egen erfarenhet och kunskap om denna marknad.För att ge en informationsrik och heltÀckande bild har vi genomfört intervjuer med Energimyndigheten och OEM-företag inom branscherna solenergi och vÄgkraft, dÄ de besitter kunskap om vilka möjligheter och hot branscherna stÄr inför. Vidare har intervjuer genomförts med OEM-företagen för att fÄ information om vilka behov företag inom dessa branscher har.Med anledning av ett ökat intresse och medvetenhet kring klimat-förÀndringarna har politiska mÄlsÀttningar satts upp och ÄtgÀrder vidtagits för att hejda klimat-förÀndringarna och öka anvÀndningen av förnyelsebara energikÀllor.

Material- och energiÄtervinning Àr tvÄ sÀtt att ta hand om avfall. MaterialÄtervinning av papper Àr generellt det sÀtt som ger upphov till lÀgst ackumulerade utslÀpp av koldioxid. Kuvert Àr en pappersprodukt som idag saknar producentansvar och branschen för returpapper anser inte att kuvert skall materialÄtervinnas i och med att kuvert innehÄller substanser som kan ge upphov till stickies. Ett argument som anvÀnds mot materialÄtervinning av kuvert Àr att problem orsakade av stickies medför ökade kostnader för företagen som tillverkar papper frÄn returpapper. PÄ den svenska marknaden finns det kuvert som, nÀr de processeras i pappersbruken, inte ger upphov till stickies, nÀmligen svanenmÀrkta kuvert.

Background: Health economic evaluations are becoming an increasingly important means of analysing which care alternative resource utilisation is the most cost effective. It is a new topic in the medical device industry that causes much uncertainty and unstructured use of the actors involved.Study questions: Why is it difficult to develop, implement and disseminate this standardized health economic evaluation models in medical technology? Is there a possibility to standardize health economic evaluations within the medical device industry?Purpose: The purpose of this study is to investigate the standardization issues for health economic evaluations within the medical device industry.Method: A qualitative approach was used in the form of interviews with five actors that are active or have a connection to the medical device industry. The data collection consists of journals, reports, Internet searches and literature among other things.Conclusion: It is possible to standardize, but with certain restrictions such as the county council's budget, influence of industry-specific factors, lack of knowledge and the important interaction between actors..

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka ?venture capital?-branschen och hur omfattande problemen med asymmetrisk information och ?moral hazard? Àr samt hur risk hanteras. Syftet Àr ocksÄ att arbeta fram en hypotes för framtida kvantitativ forskning. Ansats/metod: Med en deduktiv ansats har en kvalitativ studie genomförts. Datainsamling av empirisk primÀrdata har skett genom semi-strukturerade intervjuer. Teoretisk referensram: Det teoretiska kapitlet tar upp grundlÀggande teorier kring asymmetrisk information, ?moral hazard?, ?agency costs? och riskhantering.

En nyckelfunktion vid beredning av dricksvatten Ă€r att avskilja det organiska materialet som finns i rĂ„vattnet dĂ„ det har stor inverkan pĂ„ vattenkvalitĂ©n, dĂ„ det bidrar till ett flertal hygieniska och estetiska vattenkvalitetsproblem. Halten organiskt material i de nordiska vattendragen har ökat och det beror mest troligt pĂ„ klimatförĂ€ndringar, dĂ€r nederbördsmĂ€ngden varit en viktig faktor. Ökad nederbörd ger ett mer fĂ€rgat vatten innehĂ„llande mer humus. Löfgren et al. (2002) uppskattade att humushalten i svenska ytvatten kan komma att öka med 26 % i framtiden och enligt en modell skattad av Larsen et.

Bakgrund och problem: Sverige har stora skogstillgÄngar i förhÄllande till antalet invÄnareoch skogen har historiskt sett spelat en viktig roll för den svenska ekonomin. Under de senasteÄren har branschen kÀnnetecknats av lÄg lönsamhet. En verksamhetsgren har dock haft enpositivare utveckling - sÄgverken. Ett av företagen inom den sÄ kallade sÄgbranschen, RörvikTimber, tillhörde under 2007 en av börsens absoluta kursvinnare. DÀrefter har börskursenfallit och aktien Àr idag lÀgre vÀrderad Àn vad den var före uppgÄngen.

Studiens syfte Àr att undersöka hur företag inom den svenska byggindustrin integrerar Global Compact samt huruvida detta fenomen kan förklaras med delar av nyinstitutionell teori. Tidigare studier har pÄvisat svÄrigheter kring integreringen av frivilliga regleringar, sÄsom Global Compact, dÄ de i stor utstrÀckning Àr utformade pÄ ett övergripande och flexibelt sÀtt. Inom byggindustrin Äterfinns denna problematik, samtidigt som branschen de senaste Ären gett hÄllbarhet ett ökat fokus. För att undersöka studiens syfte har vi gjort en fallstudie som inkluderar de tre största byggföretagen i Sverige. Resultatet visar att integreringen av Global Compact inom den svenska byggindustrin sker frÀmst via uppförandekoder samt genom uttalade visioner och hÄllbarhetsaktiviteter, frÀmst inom miljöomrÄdet.

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur den moderna tekniken förhÄller sig till jordabalkens andra kapitel andra paragraf om byggnadstillbehör. Detta för att undvika eventuella tvister för sÀljare och köpare i framtiden, om till exempel en vÀggfast TV skall ingÄ vid försÀljning av en fastighet. Vidare har Àven behandlats vad som menas med byggnadstillbehör samt en kort beskrivning av fastighetstillbehör. Uppsatsen behandlar ocksÄ vad som gÀller för föremÄl köpta pÄ avbetalning eller om nÄgon annan Àn fastighetsÀgaren tillfört ett föremÄl till byggnaden. Uppsatsen bygger pÄ studier som jag har genomförts med hjÀlp av doktrin, lag, proposition samt praxis.

Virtualisering och övervakning Ă€r tvĂ„ snabbt vĂ€xande omrĂ„den inom IT-branschen. Denna rapport behandlar övervakningen av databas-servrar med hjĂ€lp av tvĂ„ olika verktyg, op5 monitor samt VMware vCenter.Det svenska företaget op5 AB har utvecklat op5 monitor och detta verktyg anvĂ€nds idag av flera stora företag för att övervaka deras nĂ€tverkselement, Data Ductus Ă€r ett av dem. Ductus ligger i framkant nĂ€r det kommer till systemövervakning men Ă€r i behov att utöka sin övervakning pĂ„ databas-servrar. Uppdraget antogs dĂ€rför av oss att hitta en lösning som ska kunna implementeras i deras produktionsmiljö.Beskrivningar presenteras av de teoretiska delar som ingĂ„r i övervakning och virtualisering med VMware ESXi. En lösning för att övervaka Microsofts databasserver i op5 tas fram och testas, lösningen görs sĂ„ generell som möjligt för att den lĂ€tt ska kunna tas i bruk.Även en jĂ€mförelse mellan fysisk och virtuell övervakning granskas och perl-programmet check mssql health anvĂ€nds som mall för att skapa checkar av intressanta mĂ€tvĂ€rden att övervaka hos en databas-server.FelkĂ€llor och förbĂ€ttringar samt framtida arbete diskuteras och slutsatsen dras att op5 Ă€r det överlĂ€gsna övervakningsverktyget pĂ„ grund av dess flexibilitet..

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

Den svenska försÀkringsbranschen Àr gigantisk och det finns över 400 försÀkringsbolag att vÀlja mellan. Detta leder till hÄrd konkurrens inom branschen, och försÀkringsbolagen tvingas slÄss om kunderna.Uppsatsens syfte Àr att analysera vilka försÀkringsrelevanta faktorer som kan förklara försÀkringstagares val av försÀkringsbolag. Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ metod och en positivistisk infallsvinkel med en deduktiv ansats anvÀnds.Uppsatsen indikerar att följande faktorer har positiv pÄverkan pÄ försÀkringstagare i valet av försÀkringsbolag: LÄgt pris pÄ försÀkringstjÀnsten, hög kvalitet pÄ försÀkringstjÀnsten, bra försÀkringspersonal, lÀttÄtkomligheten, starkt varumÀrke och banktjÀnstemÀns pÄverkanEn medveten avgrÀnsning som gjorts Àr att enbart fokusera pÄ svenska privatpersoner, vilket lÀmnar utrymme för liknande forskning i ett globalt perspektiv. Ett förslag pÄ fortsatt forskning Àr dÀrför att analysera vilka faktorer som förklarar företags val av försÀkringsbolag.Forskningen har varit begrÀnsad inom försÀkringsbranschen, sÄvÀl nationellt som internationellt. Mycket av tidigare forskning har fokuserat pÄ befintliga kunder och hur de bibehÄlls.

För att skapa ett bÀttre och effektivare arbetssÀtt i branschen har en ny samarbetsform tagits fram. Denna samarbetsform kallas partnering och innebÀr i stora drag endast ett mer strukturerat sÀtt att arbeta. HuvudmÄlet Àr att skapa ett förhÄllande dÀr parterna arbetar tillsammans mot gemensamma mÄl. Genom att fördela bÄde risker och vinster mellan varandra skapas en ömsesidig vilja att effektivisera underhÄllet. Partnering Àr ingen ny entreprenadform utan ett nytt sÀtt arbeta.