De senaste decenniernas revisionsskandaler har skadat det höga förtroendet för revisionsbranschen och orsakat att politiker skapat striktare reglering för revisionen, bÄde i omvÀrlden och i Sverige. Ytterligare forskning behövs om de nya regleringarnas effekter. En kunskapslucka finns Àven enligt vÄr mening om hur revisorerna sjÀlva upplever de senaste Ärens regelutveckling. SÄledes behövs det skapas en fördjupad kunskap om hur revisorsprofessionen och revisionsarbetet har pÄverkats av regleringsutvecklingen.Studien har bÄde ett teoretiskt och ett praktiskt syfte. Det teoretiska syftet med studien Àr att kartlÀgga ifall det har skett en avprofessionalisering av revisorsprofessionen.

SAMMANDRAGÄmne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 poĂ€ngHandledare: Cecilia LindholmTitel: Redovisning av intellektuellt kapital i IT- och industribranschen ? en studie av Ă„rsredovisningarSyfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tio svenska börsnoterade företag i IT- och industribranschen redovisade sitt intellektuella kapital, med utgĂ„ngspunkt frĂ„n Sveibys (1997) uppdelning av det intellektuella kapitalet i intern struktur, extern struktur och humankapital. Avsikten var Ă€ven att undersöka huruvida det fanns nĂ„got samband mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och de utvalda företagens market-to-book value, och hur detta samband i sĂ„ fall sĂ„g ut.Teori: Studien byggde i stor utstrĂ€ckning pĂ„ Sveibys (1997) modell kring identifierandet av det intellektuella kapitalet. Vidare har Guthrie et al. (2004) samt Abeysekeras (2008) definiering av det intellektuella kapitalet till stor del anvĂ€nts för att operationalisera Sveibys (1997) modell.Metod: 2008 Ă„rs Ă„rsredovisningar frĂ„n tio svenska börsnoterade företag har insamlats, och sedan analyserats med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys.

Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn pÄ balans mellanarbete och privatliv. ForskningsfrÄgor som anvÀnts Àr bland annat hur balansmellan arbete och privatliv ser ut hos juristerna, hur de sÀtter grÀnsermellan arbete och privatliv, men ocksÄ om strategier anvÀnds, bÄde frÄn företagensoch individers sida, för att fÄ en bÀttre balans mellan arbete och privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpÄ advokatbyrÄ. De Àr i varierande Äldrar med olika befattningar, hararbetat olika lÀnge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras pÄ kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen dÀr etiska aspekter beaktades bÄde vid det tillfÀllet och under intervjuernasgÄng. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrÄn en intervjuguide,materialet sammanstÀlldes och organiserades i teman.

Denna studie har vuxit fram ur den uppdelning som vi anade fanns inom PR-vÀrlden, mellan forskare och yrkesverksamma bÄde i definition och utövande. Detta anade vi genom att vi kunde se olika svenska författare anvÀnda olika begrepp och ibland ocksÄ likstÀlla dem med PR. Detta tror vi kan bidra till en rörig bransch med dÄlig kategoritillhörighet, att det blir en otydligt avgrÀnsad yrkeskategori. Med uppdelning menas i detta fall svÄrigheten att enas om en definition och ett begrepp. Detta var nÄgot som Harlow redan 1976 anande dÄ han vid det tillfÀllet fann 472 olika definitioner av PR.

Rapporten Àr sammanstÀlld av tvÄ kandidatstudenter vid Kungliga tekniska högskolan pÄ högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik och design, i samarbete med SÀker Vatten AB. Efter tre Ärs studier Àr detta en examinerande rapport för utbildningen. Rapporten Àr Àmnad för alla typer av lÀsare, men utan byggingenjörsexamen likt vÄr, eller med motsvarande kunskapsnivÄ sÄ kan lÀsare uppfatta rapporten som svÄrlÀst.Metoden för rapporten har varit sÄ att författarna kontinuerligt intervjuat aktörer med olika intressen för hur branschen utvecklar sig. Aktörerna i frÄga har alla mÄngÄrig erfarenhet eller en relevant utbildning bakom sig. Litteraturstudier har gjorts av föreskrifter, standarder, normer och rapporter som behandlar boendesprinkler, rörförlÀggningar, legionella och vattenskador.

För nÀrvarande rÄder en oenighet inom den akademiska vÀrlden betrÀffande begreppet kluster och hur detta skall definieras. Enligt rÄdande definition kan ett kluster vara sÄvÀl globalt, nationellt, regionalt som lokalt. För att fÄ en djupare förstÄelse för begreppet, och dÄ framförallt klusterbildning inom dagligvarubranschen har vi bedrivit en serie av semistrukturerade intervjuer dÀr vi valt att intervjua personer med ledande befattning inom företag aktiva i denna bransch. Vi Àmnade med denna undersökande rapport att se ifall kluster skapas slumpartat eller om dessa gÄr att skapa artificiellt, och i sÄdant fall hur.Vi har genom vÄr teoretiska genomlysning funnit att ett kluster genomgÄr tre faser: startfasen, utvecklingsfasen och mognadsfasen. FörmÄgan för ett kluster att passera de olika faserna och slutligen nÄ mognadsfasen har sin grund i en sammansatt grupp av vitala faktorer.

Scania Àr ett tillverkningsföretag inom nyttofordonsbranschen och det senaste Äret har vindarna blÄst kring Scania. Diskussionerna har rört sig runt huruvida de ska bli uppköpta eller inte av den tyska konkurrenten MAN som verkar inom samma bransch eller om Scania ska köpa upp MAN istÀllet. MAN Àr tillsammans med Volkswagen och Investor Scanias huvudÀgare. Just nu verkar det vara Investor med familjen Wallenberg bakom sig Àr dem som bromsar affÀren. Scania har varit utsatt för uppköpsförsök tidigare, tvÄ gÄnger har Volvo varit den andra parten och nu Àr det som sagt MAN.

I dagens samhÀlle Àr det allt viktigare för företag att behÄlla sina existerande kunder dÄ konkurrensen blir allt hÄrdare. Detta medför att företag försöker vidta ÄtgÀrder för att vÄrda relationer med sina kunder. Detta problem Àr Àven högst relevant inom IT-branschen. Inom IT-branschen Àr det vanligt att arbeta agilt i IT-projekt. VÄr samarbetspartner har sett ett ökat behov av att mÀta servicekvalitet pÄ ett Äterkommande sÀtt inom IT-projekt, detta för att mÀta relevanta variabler som strÀcker sig utanför kravspecifikationen.

FörbĂ€ttring av kvĂ€vereduktionsprocessen pĂ„ avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrningJonas WenströmÖvergödning av sjöar och hav Ă€r idag ett stort miljöproblem vilket samhĂ€llet bidrar till genom sitt utslĂ€pp av bland annat kvĂ€ve. DĂ€rför har Sverige genom Baltic Sea Action Plan Ă„tagit sig att minska sin belastning pĂ„ Östersjön frĂ„n reningsverk med 3000 ton kvĂ€ve Ă„rligen fram till 2021. Om- och utbyggnader av reningsverk kommer att krĂ€vas, men en viss förbĂ€ttring av reningen kan uppnĂ„s genom optimering av befintliga processer.Avloppsreningsverket Lucerna i VĂ€stervik hade tidigare problem att uppnĂ„ tillrĂ€cklig kvĂ€verening, men sedan processtyrningssystemet WTOS implementerades 2010 klaras kraven. Efter att WTOS implementerats sker luftningen intermittent i verkets aktivslamsteg, i vilken en biologisk rening sker. För att utreda om kvĂ€vereningen ytterligare kunde förbĂ€ttras utfördes denna studie med huvudmĂ„let att lĂ€mna förslag pĂ„ hur kvĂ€vereningen kunde förbĂ€ttras i verkets aktivslamprocess.

Denna uppsats behandlar ett problem som har uppkommit som en följd av att allt fler företag inom hemelektronikbranschen anvÀnder sig av köp pÄ avbetalning som ett sÀtt att marknadsföra produkter. Det smÄ företagarna i branschen har inte alls samma resurser som de stora. För att kunna överleva konkurrensen om kunderna och den enorma prispress som förekommer i branschen mÄste man hitta andra sÀtt att differentiera sig pÄ. De mervÀrden som skall skapas pÄverkas av olika saker. Bland annat vilka typer av erbjudanden man lÀgger fram för kunden samt pÄ vilket sÀtt.

Traditionellt isolerad frÄn internationella marknader har Ryssland under de senaste femton Ären genomgÄtt stora förÀndringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i vÀrldsekonomi och som resultat till större intresse frÄn utlÀndska aktörer. Detaljhandelsbranschen Àr en av de mest attraktiva sfÀrer för utlÀndska investeringar och dÄ inte minst nÀr det gÀller livsmedelsförsÀljningen. Innan företag bestÀmmer sig att gÄ in pÄ en marknad mÄste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom branschen. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utlÀndska etablerare pÄ den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus lÀggs frÀmst pÄ att genomföra en branschanalys genom att titta pÄ branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella intrÀdeshinder.

Ett fartyg Àr en stor investering och sjöfartsbranschen betraktas traditionellt sÄsom riskfylldmed svÄrprognostiserade kassaflöden. DÄ huvuddelen av kapitalet anskaffas genom banklÄnÀr faktorerna som tas hÀnsyn till vid kreditgivningen en intressant frÄga för branschen.Trenden att bygga mer specialanpassade fartyg ger upphov till frÄgan om och pÄ vilket sÀttden pÄverkar kreditbedömningen. Vad som Àr en specialanpassning Àr i branschen ensubjektiv bedömning.Undersökningen syftar till att undersöka om ett produkttankfartygs specialiseringsgradpÄverkar kreditbedömningen och belÄningsgraden. Undersökningens problem besvaras utifrÄnintervjuer, vilka har genomförts med respondenter frÄn de fyra affÀrsbankerna SvenskaHandelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB samt frÄn Svenska Skeppshypotekskassan. Föratt tillföra kredittagarens dimension har tvÄ ytterligare respondenter intervjuats, en somarbetar pÄ Sveriges största tankfartygsrederi och den andra som Àr styrelseledamot av ett parrederier pÄ Donsö.En redare lÄter specialanpassa ett fartyg av frÀmst tre skÀl: Som en teknisk utveckling ibranschen, som kundanpassning för att kunna sysselsÀtta fartyget under en viss charter och föratt skapa en ny nisch pÄ marknaden.

Utemiljöbranschen Àr en del av trÀdgÄrdsbranschen, vilken har mÄnga smÄ aktörer och ett fÄtal större (Ekelund et al. 2012). Utemiljöbranschens aktörer arbetar i stor utstrÀckning med arbetsomrÄden som Àven berör andra branscher, och utemiljöbranschens grÀnser ter sig dÀrför oklara. DÄ det inte finns nÄgon övergripande branschorganisation som samlar utemiljöbranschens aktörer i gemensamma frÄgor, framstÄr Àven aktörerna som oklara. Att utemiljöbranschens aktörer inte finns samlade pÄverkar deras förmÄga att utöva inflytande över branschen, till exempel dess utveckling, dÄ enskilda aktörer och smÄ samarbeten skapar ett mindre avtryck, jÀmfört med om branschen stod samlad mot sin omvÀrld. Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) gjorde 2010 en gravt felaktig uppskattning av trÀdgÄrdsbranschens omfattning i form av antal anstÀllda, dÄ man skulle bedöma kommande behov av arbetskraft för att reglera utbildningsvolymen. Som svar gjorde aktörer frÄn utemiljö- och trÀdgÄrdsbranschen en ny rapport för att markera trÀdgÄrdsbranschen omfattning och betydelse (Ekelund et al. 2012).

FrÄn att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fÄtt en vidare betydelse. Begreppet projekt anvÀnds idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frÄgor och funderingar kommit upp kring teambuilding.I rapporten tar jag tar upp de kriterier som stÀlls, bÄde pÄ projektledare och de medlemmar som ingÄr i projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jÀmförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och likheter i Äsikter och synsÀtt.I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del Àr överrens om de kriterier som stÀlls upp pÄ projektledare och projektmedlemmar. DÀremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsomrÄden..

Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn pÄ balans mellanarbete och privatliv. ForskningsfrÄgor som anvÀnts Àr bland annat hur balansmellan arbete och privatliv ser ut hos juristerna, hur de sÀtter grÀnsermellan arbete och privatliv, men ocksÄ om strategier anvÀnds, bÄde frÄn företagensoch individers sida, för att fÄ en bÀttre balans mellan arbete och privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpÄ advokatbyrÄ. De Àr i varierande Äldrar med olika befattningar, hararbetat olika lÀnge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras pÄ kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen dÀr etiska aspekter beaktades bÄde vid det tillfÀllet och under intervjuernasgÄng. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrÄn en intervjuguide,materialet sammanstÀlldes och organiserades i teman.