Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Syftet med denna uppsats Àr att med teoretisk och empirisk utgÄngspunkt beskriva, analysera och diskutera förutsÀttningar för utformning av belöningssystem i IT-branschen. BÄde teori och empiri Àr utgÄngspunkter i denna uppsats. En fallstudie tillÀmpas för den empiriska datainsamlingen, baserad pÄ en kombinerad kvalitativ och kvantitativ ansats. Med hjÀlp av enkÀter och semistrukturerade intervjuer undersöks huvudfallet, medan empiri till stödfallen och den teoretiska delen Àr sekundÀrdata. I bÄde stödfallen och huvudfallet beskrivs det befintliga belöningssystemet, men huvudfallet Àr djupare undersökt och utökat med de anstÀlldas Äsikter samt hur belöningssystemet pÄverkar dem.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska och f?rst? hur kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever inkludering och exkludering inom arbetsgemenskapen p? sitt arbete inom IT-branschen. F?r att n? denna f?rst?else unders?ks vilka normer kring k?n och etnicitet kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever finns inom arbetsgemenskapen samt hur de f?rh?ller sig till dem. Fr?gest?llningar: Vilka normer kring k?n och etnicitet upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund existerar inom arbetsgemenskapen p? deras arbetsplats inom IT-branschen? P? vilka s?tt upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund att de exkluderas och inkluderas i arbetsgemenskapen p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Vilka olika handlingsstrategier har kvinnor med utomeuropeisk bakgrund f?r att f?rh?lla sig till inkludering respektive exkludering p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Teori: F?r att besvara fr?gest?llningarna har vi anv?nt oss av teorier om interaktionsritualer, emotionell energi, etablerade och outsiders samt begreppen intersektionalitet och assimilering. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomf?rts f?r att samla in data. Datan har sedan kategoriserats i relevanta teman och underteman f?r att vidare analyseras med hj?lp av teori.

I hospitalitybranschen arbetas det intensivt med att erbjuda sina gÀster sÄ bra upplevelser som möjligt. Nya teknologiska lösningar som pÄverkar gÀsters interaktion med branschen utvecklas stÀndigt, samtidigt som mÀnniskors levnadsvanor blir allt mer integrerade med det teknologiska. Flera undersökningar visar att just teknologi inkorporerad i hospitalitybranschen Àr en bidragande faktor för en förhöjd gÀstupplevelse, men trots det Àr det fÄ inom branschen som vÀljer att anamma den. Tron om att den typen av investeringar Àr allt för kostsamma, okunskap om att teknologin finns och en allt för konservativ syn Àr tÀnkbara förklaringar till att stora delar av branschen halkar efter.I uppsatsen redogörs för nÄgra i vÀrlden pÄgÄende trender och en litteraturstudie genomförs för att undersöka hur teknologi kan anvÀndas för att förhöja gÀstupplevelsen inom hospitalitybranschen med hÀnsyn till dessa trender. Uppsatsen diskuterar hur branschen Àr pÄ vÀg att förÀndras och föreslÄr ett par exempel för hur ditt varumÀrke kan hÀnga med i utvecklingen redan idag..

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Under början av 2000-talet framkom uppgifter om att vissa fastighetsmÀklare anvÀnt sig avfabricerade bud för att trissa upp priserna i en budgivning, nÄgot som sjÀlvklart Àr mycketallvarligt och direkt olagligt. Branschen har lÀnge fÄtt kÀmpa med relativt lÄgt förtroendefrÄn allmÀnhetens sida, detta har delvis hÀngt ihop med att det tidigare inte fanns nÄgotutbildningskrav för yrket. Detta tillsammans med de olÀgenheter som upptÀcktes under2006 bidrog till ett krav bÄde frÄn branschens och allmÀnhetens sida om att en nyfastighetsmÀklarlag skulle arbetas fram, sÄ att de seriösa aktörerna i branschen skulle kunnaverka för kundernas bÀsta med en yrkesstolthet.Arbetet inriktar sig pÄ de delar i den nya lagen som behandlar budgivningsprocessen,förmedling av sidotjÀnster samt upprÀttande av mÀklarjournalen.TillvÀgagÄngsÀttet har varit att intervjua fastighetsmÀklare, kunder och enmyndighetsperson inom branschen. Dessa har till viss del haft lika Äsikter om att branschenmÄdde gott av att regleras bÀttre, och att lagen inneburit ökad transparens. FramgÄr görÀven att en hel del personer har förutfattade meningar om yrket, som ofta bygger pÄenskilda dÄliga erfarenheter av yrket sedan tidigare, som man sedan har svÄrt att nyansera.Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida den nya lagen har inneburit enförÀndring i arbetssÀttet hos fastighetsmÀklarna, samt om lagen inneburit ett ökatförtroende för branschen.Arbetet visar att det finns goda förutsÀttningar för branschen att öka sitt förtroende frÄnallmÀnhetens sida i och med den nya fastighetsmÀklarlagen.

Vi har i vÄr uppsats tagit upp det faktum att det i dagens moderna Sverige finns en hel bransch som lyckats hÄlla borta en vÀldigt stor grupp av potentiella anstÀllda. Denna grupp Àr kvinnor och branschen vi talar om Àr byggarbetsbranschen. Vi har talat med bÄde kvinnliga arbetsledare och de anstÀllda sjÀlva för att fÄ en inblick i denna slutna vÀrld. Samtidigt har vi försökt ta reda pÄ hur samhÀllet ser pÄ denna bransch och dÄ med fokus pÄ vad unga kvinnor och tjejer som Àr den grupp som utesluts tycker och tÀnker om byggbranschen.Det Àr den hÄrt inbitna atmosfÀren och kulturen i företaget som gör att det Àr svÄrt för kvinnor att komma in i företaget och att sedan trivas i företaget. Företagen Àr inte ovissa om detta problem utan man Àr mer Àn medveten om att problemet existerar.

Vid syresÀttning av avloppsvatten i biologisk rening förbrukas stora mÀngder energi. Den biologiska reningen svarar för 80 % av den totala elanvÀndningen för ett reningsverk och svarar dÀrmed för den största delen av energikostnaderna. Idag nÀr energipriserna ökar blir energieffektiviseringen av den biologiska reningen en högaktuell frÄga.Syftet med studien Àr att undersöka syresÀttning av avloppsvatten frÄn pappersindustrin, med avsikt att energieffektivisera den biologiska reningsanlÀggningen. Studien begrÀnsas till avloppsvatten frÄn Gruvöns bruk.Experimentstudien har utförts i laboratorieskala. SyresÀttningen skedde m h a ytluftare av typen airTURBO frÄn Eden Aquatech.

Problemdiskussion: I branschen för buteljerat vatten har konkurrensen ökat kraftigt de senaste Ären. En mÀngd aktörer slÄss om en plats i ÄterförsÀljarnas sortiment. Vad krÀvs för att hÀvda sig i denna tuffa konkurrens och vilka konkurrensfördelar blir viktigast? UtifrÄn detta utvecklade vi vÄr huvudfrÄgestÀllning; Hur konkurrerar företag i branschen för buteljerat vatten? Vi kommer specifikt att belysa marknadskanaler och varumÀrke som konkurrensfördelar.Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att bidra med ökad förstÄelse för hur konkurrenssituationen ser ut i dagligvaruhandelsbranschen i allmÀnhet och branschen för buteljerat vatten i synnerhet, samt hur man kan anvÀnda sig av marknadskanaler och varumÀrken som konkurrensfördelar.Metod: För att uppfylla vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har gjort intervjuer med tre vattenföretag som befinner sig pÄ olika stadier i sin utveckling.

I och med Sveriges Ätaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP) och de miljökvalitetsnormer (MKN) som beskrivs i ramdirektivet för vatten kommer KÀppalaverket sannolikt stÀllas inför strÀngare kvÀve- och fosforreningskrav. KÀppala kan dÄ bli tvungna att införa en ny processlösning t.ex. efterdenitrifikation och förfÀllning. Hur detta kommer att pÄverka det totala koldioxidavtrycket utreds i denna rapport. Tidigare har stora energiutredningar utförts pÄ verket men aldrig har ett samlat koldioxidavtryck dokumenterats.En kartlÀggning över KÀppalaverkets totala koldioxidavtryck 2011 gjordes för att skapa en referens för framtida modellering.

Inom fordonsbranschen har det skett en snabb förÀndring vad det gÀller den tekniska utvecklingen. Detta stÀller ökade krav pÄ mekanikern som skall reparera fordonen. Syftet med denna studie var att visa pÄ branschens syn i VÀsternorrland pÄ den kompetensförÀndring som syns i andra studier, samt att visa pÄ hur branschen ser pÄ den utbildning inom fordons och transportprogrammet som bedrivs vid gymnasieskolan. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer vid sju mÀrkesverkstÀder. Urvalet gjordes genom studier av försÀljningssiffror av antalet sÄlda fordon inom deras fordonsmÀrken.

Vatten i Sverige har lÀnge ansetts hÄlla hög kvalitet, men trots detta intrÀffar Ärligensjukdomsfall orsakade av förorenat dricksvatten. I enlighet med livsmedelsverketsföreskrifter om dricksvatten ska dricksvatten vara ?hÀlsosamt och rent?. Detta Àr dock inteett praktiskt tillÀmpbart villkor, dÄ ingen acceptabel risk har satts upp.VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) och det amerikanska naturvÄrdsverket (US EPA) hardÀremot satt upp grÀnser för vad som Àr en acceptabel sjukdomsrisk respektiveinfektionsrisk för dricksvatten.Denna studie syftade till att bedöma om reningen vid Hyndevads vattenverks, medavseende pÄ mikroorganismer, möjliggör att en acceptabel risknivÄ uppnÄs. Detta hargenomförts med hjÀlp av metoderna Optimal desinfektionspraxis (ODP) ochMikrobiologisk riskanalys (MRA).

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.