Bakgrund och problem: Revisorernas branschorganisation, FAR, framh?ller att kompetensf?rs?rjning ?r en v?sentlig utmaning inom det kommande decenniet f?r branschen. Utmaningar ?ligger dels i att rekrytera och beh?lla kompetens, dels i att s?kerst?lla och utveckla h?llbarhetskompetens till f?ljd av CSRD-direktivet. Tidigare forskning har studerat den h?ga personaloms?ttningen i branschen, och yrkets historiskt l?gre attraktionskraft. Tidigare forskning framh?ller ?ven att det ?terfinns tvetydigheter avseende hur h?llbarhetskompetens ska s?kerst?llas i revisionsteamet.

År 2000 godkĂ€nde Sverige EUs vattendirektiv. Det innebĂ€r att vi mĂ„ste arbeta för att vattnet ska ha en god kvalitĂ© och det fĂ„r inte ha för höga halter av förorenade Ă€mnen. Vid förorening kan vattnet skada mĂ€nniskor, djur och vĂ€xter. Sverige mĂ„ste stĂ€ndigt jobba och förbĂ€ttra reningen av vĂ„rt dagvatten. Reningen av dagvattnet och pĂ„ vilket sĂ€tt det ska ske Ă€r nĂ„got som stĂ€ndigt kan förnyas och förbĂ€ttras. Idag renas dagvatten med hjĂ€lp av dammar och vĂ„tmarker och reningen kan bli bĂ€ttre med hjĂ€lp av flytande vĂ„tmarker. Syftet med denna uppsats har varit att ta fram mer information om flytande vĂ„tmarker och att sprida denna sĂ„ att intresset och kunskapen ökar och förhoppningsvis Ă€ven anvĂ€ndningen av dem sĂ„ att reningen av dagvattnet kan förbĂ€ttras. Arbetet innehĂ„ller en litteraturstudie och resultat frĂ„n intervjuer vilka bĂ€gge syftar att ta reda pĂ„ hur en flytande vĂ„tmark fungerar, hur den Ă€r konstruerad, vilken typ av skötsel den krĂ€ver, vilka vĂ€xter som fungerar bĂ€st, hur de renar vattnet och hur man skulle kunna anvĂ€nda sig av dem hĂ€r i Sverige. I arbetet finns det information om nĂ€r en flytande vĂ„tmark renar som bĂ€st, vilka typer av vĂ€xter som bör anvĂ€ndas och vilka typer av stommar det finns till den flytande vĂ„tmarken.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.

Title: Lobbying in the Swedish parliament - a qualitative study about experiences and attitudes of lobbying among the members of the Swedish parliament, from a communication perspective.Author: Bodil Hassel and Kristofer PerssonTutor: Emma SvenssonPurpose: The purpose of this thesis is to study lobbying towards members of the Swedish parliament. We aim to study their point of view: what experiences and attitudes they have towards the phenomenon. Key questions to be answered are: What experiences and attitudes do the members of the Swedish parliamentary Committee on Environment and Agriculture have towards lobbying? What skills does a successful lobbyist possess, according to the members of the committee? How do the organizations Skogsindustrierna and Naturskyddsfo?reningen lobby?Method/Material: The material used in this study consists of interviews with nine respondents of the Committee on Environment and Agriculture in the Swedish parliament. Additionally, two informant interviews with the organizations Skogsindustrierna and Naturskyddsfo?reningen were made.

Enligt lag mÄste avloppsvatten renas och tas om hand innan det slÀpps ut igen. Det Àr det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike Àr det fÀllningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos mÀnniskor och djur om det finns i för stora mÀngder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta Àr för att se om att aluminiumsulfat Àr en bra kemikalie att anvÀnda för att fÄ sÄ lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie anvÀndes miljörapporter frÄn HÀrjedalens kommun och vattenprover togs vid bÄda reningsverken vid tvÄ tillfÀllen.I resultatet ser man att detta Àr en metod som fungerar dÄ antalet bakterier Àr sÄ pass lÄgt nÀr reningen Àr klar att det inte Àr nÄgon fara ur hÀlsomÀssig synpunkt. Detta visar dÄ att fÀllningsdammar med aluminiumsulfat Àr en av de reningsmetoderna man kan anvÀnda för att ?knÀcka? dessa patogena mikroorganismer..

Enligt lag mÄste avloppsvatten renas och tas om hand innan det slÀpps ut igen. Det Àr det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike Àr det fÀllningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos mÀnniskor och djur om det finns i för stora mÀngder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta Àr för att se om att aluminiumsulfat Àr en bra kemikalie att anvÀnda för att fÄ sÄ lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie anvÀndes miljörapporter frÄn HÀrjedalens kommun och vattenprover togs vid bÄda reningsverken vid tvÄ tillfÀllen.I resultatet ser man att detta Àr en metod som fungerar dÄ antalet bakterier Àr sÄ pass lÄgt nÀr reningen Àr klar att det inte Àr nÄgon fara ur hÀlsomÀssig synpunkt. Detta visar dÄ att fÀllningsdammar med aluminiumsulfat Àr en av de reningsmetoderna man kan anvÀnda för att ?knÀcka? dessa patogena mikroorganismer..

Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett Àr finansierad i enlighet med pecking order teorin. I vÄr studie uppmÀrksammar vi Àven tecken pÄ en riskkapitalbrist inom CleanTech-branschen. Bristen beror till stor del pÄ informationsasymmetri, men Àven den i allmÀnhet höga affÀrsrisken och den lÄnga investeringshorisonten. Vi framhÄller genom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gap inom CleanTech-branschen. VÄr analys visar Àven att kapitalbehovet inom CleanTech-branschen Àr mycket stort och att Sverige har goda tillvÀxtmöjligheter inom CleanTech, men för att realisera dessa krÀvs en vÀl fungerande hemmamarknad..

Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett Àrfinansierad i enlighet med pecking order teorin. I vÄr studieuppmÀrksammar vi Àven tecken pÄ en riskkapitalbrist inomCleanTech-branschen. Bristen beror till stor del pÄinformationsasymmetri, men Àven den i allmÀnhet högaaffÀrsrisken och den lÄnga investeringshorisonten. Vi framhÄllergenom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gapinom CleanTech-branschen. VÄr analys visar Àven attkapitalbehovet inom CleanTech-branschen Àr mycket stort ochatt Sverige har goda tillvÀxtmöjligheter inom CleanTech, menför att realisera dessa krÀvs en vÀl fungerande hemmamarknad..

Generellt gÀller att den undersökta branschen har blivit ganska sÄ hÄrt pÄverkad av finanskrisen och lÄgkonjunkturen. De flesta Äkerier har tvingats sÀga upp personal och Àven sÀnkningar av antal arbetstimmar förekommer. Omplaceringar Àr inte sÄ vanliga inom populationen och det lutar Ät att de mindre Äkerier klarat sig lindrigare undan Àn vad de större har gjort. De Äkerier som har varit i branschen en lÀngre tid verkar ocksÄ vara mindre kÀnsliga för marknadsförÀndringar. Framtidsbilden ur Äkarnas ögon ser mestadels stabil eller positiv ut medan investeringsviljan i branschen har avtagit dÄ majoriteten nu Àr mer försiktiga Àn vad de varit tidigare..

Generellt gÀller att den undersökta branschen har blivit ganska sÄ hÄrt pÄverkad av finanskrisen och lÄgkonjunkturen. De flesta Äkerier har tvingats sÀga upp personal och Àven sÀnkningar av antal arbetstimmar förekommer. Omplaceringar Àr inte sÄ vanliga inom populationen och det lutar Ät att de mindre Äkerier klarat sig lindrigare undan Àn vad de större har gjort. De Äkerier som har varit i branschen en lÀngre tid verkar ocksÄ vara mindre kÀnsliga för marknadsförÀndringar. Framtidsbilden ur Äkarnas ögon ser mestadels stabil eller positiv ut medan investeringsviljan i branschen har avtagit dÄ majoriteten nu Àr mer försiktiga Àn vad de varit tidigare..

Bakgrund: Inkonsekvensen i hanteringen av internt upparbetade immateriella tillgÄngar har uppmÀrksammats av bland annat standardsÀttarna IASB, AASB, ASBJ samt organisationen RFR. RFR menar att mer fokus bör lÀggas pÄ identifieringen och redovisningen av internt upparbetade immateriella tillgÄngar pÄ grund av deras markanta ökning samt betydelse för företag och kunder.Syfte: Studien ska beskriva den kontext dÀr internt upparbetade immateriella tillgÄngar förekommer, och dÀrmed bidra till en förstÄelse över hur deras egenskaper och identifiering behandlas redovisningsmÀssigt, inom branschen konsumentvaror och -tjÀnster.Metod: Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ ansats och Àr baserad pÄ intervjuer med företag inom branschen konsumentvaror och -tjÀnster som har internt upparbetade immateriella tillgÄngar.Resultat: Branschen konsumentvaror och -tjÀnster anvÀnder sig av bÄde formella och informella tumregler vid identifiering av internt upparbetade immateriella tillgÄngar pÄ grund av den osÀkerhet som rÄder vid bedömning. Existensen av tumregler pÄverkas av faktorerna nyckelpersoner, erfarenheter samt storleken pÄ företaget och posten internt upparbetade immateriella tillgÄngar. Branschen anser att det finns svÄrigheter i de existerande regelverken men att standarden IAS 38 Àr tillrÀcklig överlag..

Avfallsbranschen kan sÀgas vara en till hÀlften avreglerad bransch. Branschen för annat avfall Àn hushÄllsavfall avreglerades 2000 medan kommunerna fortfarande har ansvarsmonopol över branschen för hushÄllsavfall. Samtidigt som branschen blir mer lukrativ ökar privata bolags krav pÄ en friare konkurrens Àven inom hushÄllsavfallsbranschen. I denna uppsats har syftet varit att studera vilka faktorer som bestÀmmer konkurrensförhÄllanden inom den svenska hushÄllsavfallsbranschen och vilken effekt de har pÄ de kommunala bolagens stÀllning idag. Uppsatsen har varit empiridriven och mÄnga kategorier av kÀllor har anvÀnts.

En uppsats om hur IT-företag som sÀljer konsulttjÀnster utformar sina belöningssystem, med fokus pÄ tre styrförutsÀttningars pÄverkan. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ empirisk material inhÀmtat frÄn fem stora IT-företag..

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska KonstnÀrinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnÀrsgruppen De unga och deras första utstÀllning pÄ Hallins konsthandel 1909 stÀmmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns nÄgot samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska KonstnÀrinnor grundades dÄ enskilda kvinnor inte hade rÀtten att stÀlla ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnÀrernas önskan om förbÀttrade juridiska rÀttigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag ocksÄ konstatera att det inte finns nÄgot samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta dÄ de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska KonstnÀrinnors utstÀllningar Àr allt för lÄgt för att kunna ha haft nÄgon pÄverkan. .