Inom Service Management, dyker problematisering kring prissÀttning av tjÀnster upp. LikvÀl ses den problematiken inom den grafiska- och konstnÀrliga branschen, en bransch som allt för ofta glöms bort i det sammanhanget. Kreatörers arbeten syns överallt runtomkring oss och deras arbete Àr av stor betydelse i dagens samhÀlle dÀr Design Management har kommit att bli allt viktigare.I den grafiska branschen finns ingen tydlig koppling som i den traditionella prissÀttningen dÀr produktionskostnad och pris samspelar. Det Àr betydligt besvÀrligare att sÀtta ett pris pÄ en kreatörs arbete dÄ det innefattar lÄngt mer Àn slutprodukten. Syftet med den hÀr studien att ta reda pÄ hur den problematiken ska kunna lösas för kreatörerna.Syskonen Brogren Àr en byrÄ inom grafisk designverksamhet och det allra största problemet de upplever Àr prissÀttningen.

PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

Företagsklimatet Àr oerhört hÄrt idag och klÀdbranschen Àr inget undantag, vi undrar om det finns plats för nyetablering pÄ marknaden. Och hur detta företag dÄ skulle behöva se ut och vara utformat för att kunna ha en chans att överleva pÄ marknaden. Vad skulle detta företaget sÀlja och till vem? Vilka klarar sig i klÀdbranschen? Hur ser framtiden ut för e-handeln? AlltsÄ, vad gör att de som klarat sig pÄ marknaden gjort detta? Vad Àr hemligheten? - Och vem vore bÀttre pÄ att besvara dessa frÄgor Àn de som befinner sig i branschen. Vi har talat med ett antal personer som alla har olika stÀllningar i olika företag, allt frÄn tidning, reklam, IT och e-handel.

Denna kandidatuppsats behandlar Àmnet psykosocial arbetsmiljö och personalomsÀttning i restaurangbranschen. Restaurangbranschen har den högsta personalomsÀttningen av alla svenska branscher. DÄ forskningen angÄende branschens arbetsförhÄllanden ur personalens perspektiv Àr relativt outforskad i dagslÀget blir det angelÀget att undersöka deras uppfattning om den psykosociala arbetsmiljön. Syftet Àr, dÀrmed, att undersöka hur anstÀllda pÄ nÄgra à la carte-restauranger uppfattar den psykosociala arbetsmiljön samt om det har nÄgot samband med restaurangernas personalomsÀttning. Populationen för studien Àr à la carte-restauranger i Stockholms innerstad.

Företagens definition pÄ framgÄng kan variera. Det Àr ÀndÄ rimligt att anta att vinstdrivande företag har som mÄl att nÄ sÄ hög lönsamhet som möjligt, sett över dess livstid. Medlen för att nÄ mÄlet varierar dock. Hur som helst krÀvs en effektiv styrning för att leda företagen mot deras övergripande mÄl. PrissÀttning Àr ett av de viktigaste besluten i styrningen av företag.

För att motverka att svenska multinationella företag utnyttjar skattesystemet genom att sÀtta olika transferpriser till dotterbolag i olika lÀnder, och dÀrmed placera vinsten i ett land med lÄg skattesats, tillkom en ny lag den 1 januari 2007. Denna lag medför att företag med grÀnsöverskridande handel mÄste dokumentera för Skatteverket vad deras transferpriser uppgÄr till och hur de berÀknar dem. Företagen ska enligt lagen anvÀnda en grundlÀggande prissÀttningsmetod, sÄ kallat armlÀngdsprincipen, som innebÀr att alla transaktioner inom koncernen ska motsvara vad som skulle ha tillÀmpats mellan oberoende parter under jÀmförbara omstÀndigheter.Den nya lagen om dokumentationsskyldighet har vÀckt mÄnga debatter och Àr idag ett mycket högaktuellt Àmne inom affÀrsvÀrlden. Jag tyckte att Àmnet verkade intressant och bestÀmde mig att forska vidare. Dels för att generellt ta reda pÄ hur företag i allmÀnhet har dokumenterat, men ocksÄ utifrÄn ett fallföretag fÄ en djupare inblick i frÄgorna.

 Bakgrund:I Sverige har 76 % av befolkningen innehav i fonder och den totala fondförmögenheten uppgÄr till 1 925 miljarder. Kapitalvinstskatten ligger pÄ 30 % och utlöses endast vid en realisation av vinsten. MÄnga svenskar undviker gÀrna att aktivera denna skatteeffekt och blir dÀrmed inlÄsta i sina fonder.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn intervjuer med privata fondsparare och aktörer inom branschen förklara hur kapitalvinstskatten pÄverkar privatpersoners resonerande och agerande. Detta beteende kommer sedan att analyseras utifrÄn befintliga teorier inom beteendeekonomi.Metod:För att nÄ studiens syfte har vi anvÀnt oss av en abduktiv metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Revisorsyrket har traditionellt sett varit ett manligt yrke. PÄ senare Är har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande Àr det flest mÀn som blir auktoriserade. Bland nyanstÀllda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkÀnda kvinnliga revisorer utgör Är 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor Àr cirka 27%.Syftet med vÄr kandidatuppsats Àr att undersöka vilka faktorer som Àr orsaken till att en del av de kvinnliga godkÀnda revisorerna fortsÀtter att arbeta som godkÀnda revisorer alternativt lÀmnar yrket innan de blivit auktoriserade.Med hjÀlp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriÀrteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan pÄverka kvinnors karriÀrutveckling. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjÀlp av webbenkÀt och telefonsurvey.

Enligt information frÄn VÀgverket har upphandlingar av anlÀggningsentreprenader ofta fÄ anbudsgivare, samtidigt som det ofta förekommer stora spridningar i anbudspriser. VÀgverket ser Àven en ökad koncentration till de stora bygg- och anlÀggningsföretagen. För VÀgverket som Àr en stor bestÀllare inom anlÀggningsbranschen Àr det önskvÀrt att konkurrensen stimuleras, och att ett omvandlingstryck frÀmjas pÄ marknaden dÀr mindre företag har möjligheten att vÀxa, och dÀr nya företag har möjligheten att etablera sig och konkurrera med de befintliga företagen inom branschen. Det finns dÀrmed ett behov av en ökad förstÄelse för vilka faktorer som driver pÄ den grundlÀggande strukturen inom anlÀggningsbranschen, och vilka faktorer som eventuellt pÄverkar anbudskonkurrensen i VÀgverkets upphandlingar av entreprenader. Syftet med denna studie Àr dÀrför att med en lÀmplig metod utföra en konkurrensanalys inom anlÀggningsbranschen.

Bakgrund: Corporate rebranding Àr ett relativt nytt fenomen som innebÀr att ett företag vÀljer att omdefiniera sitt varumÀrke pÄ grund av förÀndringar inom företaget eller omgivningen. Men det Àr fortfarande relativt ostuderat och ingen studie behandlar den eventuella kopplingen med en dynamisk marknad.Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur fenomenet corporate rebranding fungerar inom en dynamisk marknad, dÀr vi valt att utgÄ frÄn telekombranschen som exempelmarknad.Metod: Studien har en hermeneutisk ansats med ett deduktivt angreppssÀtt för kopplingen mellan teori och empiri. Studien har vidare anvÀnt sig av en komparativ design med fallstudieinslag utifrÄn en kvalitativ strategi.Referensram: Referensramen bestÄr av teorier om dynamiska marknader som leder in till globalisering, lokalisering samt glokalisering. DÀrefter definieras varumÀrke med respektive underliggande teorier och avslutningsvis corporate rebranding.Slutsats: Den dynamiska marknaden har gett upphov till ett stort antal rebranding-processer inom branschen, dÀr tre strategier för att hantera ett nytt globalt varumÀrke har identifierats. Slutligen har varumÀrkets roll inom branschen blivit av en mer dynamisk karaktÀr dÀr syftet Àr att ha ett varumÀrke som Àr mest lÀmpat för de förÀndringar som skett inom sÄvÀl den interna som externa miljön..

Syfte: Syftet med studien Àr att studera och analysera förutsÀttningar för lÀrandet och utma-ningar med att utveckla medarbetare för ett smÄföretag inom IT-branschen. Teori/Tidigare forskning: Kompetenta medarbetare Àr en av de viktigaste resurserna för or-ganisationer. Hög konkurrens och snabb teknisk utveckling Àr framtrÀdande utmaningar för lÀrande i kunskapsintensiva verksamheter. Tidigare forskning Àr frÀmst inriktad pÄ stora före-tag, men eftersom majoriteten av svenska företag Àr smÄföretag avser vi undersöka vilka ut-maningar kunskapsintensiva smÄföretag upplever i arbetet med att utveckla de an-stÀllda. Ellström & Nilsson (1997) beskriver hur interna och externa faktorer fungerar som drivkrafter för kompetensutvecklingsinsatser.

Revisorsyrket har traditionellt sett varit ett manligt yrke. PÄ senare Är har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande Àr det flest mÀn som blir auktoriserade. Bland nyanstÀllda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkÀnda kvinnliga revisorer utgör Är 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor Àr cirka 27%. Syftet med vÄr kandidatuppsats Àr att undersöka vilka faktorer som Àr orsaken till att en del av de kvinnliga godkÀnda revisorerna fortsÀtter att arbeta som godkÀnda revisorer alternativt lÀmnar yrket innan de blivit auktoriserade. Med hjÀlp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriÀrteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan pÄverka kvinnors karriÀrutveckling. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjÀlp av webbenkÀt och telefonsurvey.

Syftet med arbetet Àr att förstÄ vilken betydelse ett fackprov har för ett antal lÀrare pÄ hotell- och restaurangprogrammet och för ett antal reprensentanter i hotell- och restaurangbranschen. Det Àr en kvalitativ undersökning. Sammanfattningsvis har det ingen betydelse för branschen och en varierad betydelse för skolorna..

Innovationer i ett företag Àr en komplex process men konsensus frÄn forskarvÀrlden Àr att innovation Àr nödvÀndigt för ett företag ska visa fortsatt tillvÀxt. DÀrför Àr det av stor betydelse att förstÄ hur ett företag strukturerar sitt arbete med innovationer och vilka utlösande faktorer som pÄverkar detta arbete. Aktuell litteratur inom omrÄdet uppmanar till mer forskning för att öka förstÄelsen för innovationsarbetet och de pÄverkande faktorerna. Denna studie har som syfte att undersöka vilka utlösande faktorer som pÄverkat It-företags innovationsarbete samt hur innovationsarbetet har förÀndrats. Urvalsföretagen hÀrstammar alla frÄn IT-branschen, dÀr hÄrd konkurrens rÄder och kravet pÄ nytÀnkande innovationer Àr en hygienfaktor vilket gör att innovationsarbetet som möjliggör innovationer Àr ytterst viktiga. För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Totalt har Ätta företag varit delaktiga i studien, författarna har intervjuat grundare eller produktÀgare/affÀrsutvecklare pÄ respektive urvalsföretag.Företagen Àr verksamma i Sverige och har medvetet valts för att varierat i storlek och Älder för att ge bredd i den insamlade empirin. Studiens teoretiska referensram berör Àmnena; utlösande faktorer samt förÀndringsprocesser inom innovationsarbetet.