SÀbyviken Àr en mindre vik som utgör en del av BjörnöfjÀrdens viksystem pÄ Ingarö i Stockholms skÀrgÄrd. SÀbyviken har idag svÄra övergödningsproblem med relaterade tillstÄnd sÄsom syrebrist, bottendöd och algblomningar. NÀra hÀlften av SÀbyvikens bottnar lider idag av syrebrist och dessa frigör idag stora mÀngder fosfat som tidigare varit bundet till sedimenten. För att kunna reducera övergödningen i SÀbyviken Àr det nödvÀndigt att kartlÀgga de kÀllor som orsakar övergödningen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka nÀringsÀmnestillskottet frÄn externa kÀllor (tillflöden) samt interna kÀllor (sedimenten) till den övergödda SÀbyviken, med hjÀlp av egna flödesmÀtningar, uppskattade flöden frÄn SMHI och koncentrationsmÀtningar av nÀringsÀmnen i tillflödena och i SÀbyviken frÄn BalticSea2020.

Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

The purpose of this thesis is to investigate the function of the museum library. The methodused consisted partly of literary studies, and partly of field investigations, conducted mainlyin the form of interviews.Two different sets of field studies have been conducted. The first one is an investigation ofthe museum libraries in Goteborg. After a preliminary study, three of these have been selectedfor further investigation. These are the libraries of Göteborgs Konstmuseum, GöteborgsStadsmuseum and Röhsska museet.

Effekterna av psykoterapi har visat sig positiva i en mÀngd olika studier. Syftet med föreliggande studie var att undersöka potentiella prediktorer för terapeutisk framgÄng bland psykoterapipatienter frÄn den svenska psykiatriska öppenvÄrden. Patienter kategoriserades till tre olika utfallsgrupper kliniskt signifikant förbÀttring, reliabel förbÀttring, och svarade inte pÄ behandling genom att anvÀnda Reliable Change Index och GSI av SCL-90 som kriterievariabel. Grupperna jÀmfördes med hÀnsyn till patienternas sjÀlvskattningar, terapeuternas bedömningar, terapeutvariabler, och enhetskarakteristika. Variabler som visade pÄ signifikanta skillnader mellan grupperna inkluderades i en multipel diskriminantanalys.

Denna c-uppsats handlar om hur enhetschefer inom hemtjÀnsten ser pÄ konflikter som kan uppstÄ i samarbetet med bistÄndsbedömare. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervjuundersökning med sex chefer inom hemtjÀnsten i Stockholms stad. Intervjuerna har utgÄtt frÄn teman som enhetschefernas bakgrund, relationer till bistÄndsbedömarna, organisationens utformning, stödfunktioner, den ekonomiska situationen samt könsaspekter. Resultatet har till viss del gett oss bekrÀftelse pÄ vad andra studier inom forskningsfÀltet anger samt vÄr egen förförstÄelse. Konflikter kan uppstÄ nÀr det tidigare sammanhÄllna yrket som hemtjÀnstassistent splittrats i en bestÀllar- och en utförarfunktion.

Syftet med detta examensarbete Àr att visa pÄ möjligheter att förÀndra nedlagda försvarsanlÀggningar för att skapa platser till glÀdje för allmÀnheten. Under 1900-talet har Sveriges militÀrmakt producerat en mÀngd platser som idag Àr övergivna. I den mÄn platserna fÄtt nya funktioner Àr det som historiska museum som pekar pÄ den tidigare anvÀndningen. Myttingelinjen pÄ VÀrmdö ligger i Stockholms skÀrgÄrd och bestÄr av sju batterier i varierande grad av förfall. Detta arbete redovisar översiktligt hur Myttingelinjens ruiner skulle kunna omvandlas till ett rekreationsomrÄde med varierande upplevelser.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevernas syn pÄ hur koncentrationsförmÄgan pÄverkas av idrott och hÀlsa undervisningen i skolan. Studien genomförde jag med hjÀlp av en kvantitativ studie i form av enkÀter. EnkÀten i sig innehöll frÄgor av olika sorter, frÄgor med öppna svarsalternativ, frÄgor med fasta svarsalternativ och frÄgor som besvarades med hjÀlp av skalor. EnkÀten delades ut pÄ en grundskola i Stockholms lÀn i Ärskurs 7-9. EnkÀtsvaren ledde sedan till ett resultat som visade pÄ att 43,5% av eleverna ansÄg att deras studieresultat blev bÀttre dÄ de hade idrott och hÀlsa pÄ schemat.

Denna studie syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa metoder studera hur omsorgsgivarna inom Àldreomsorgen uppfattar den psykosociala arbetsmiljön. Media har gett en negativ bild om arbetsmiljön dÀr det pÄstÄs att omsorgsgivarna har en hög arbetsbelastning som resulterar i att de stÀndigt kÀnner sig stressade och inte kÀnner att de kan ge patienterna kvalitetstid. Vi vill undersöka om detta överensstÀmmer med verkligheten och om de resultatdrivna styrverktygen som rÄder inom den offentliga sektorn pÄverkar utfallet. Vi vill veta ifall styrningen indirekt influerar omsorgsgivarna genom att de fÄr minskat handlingsutrymme och dÀrmed försÀmrad psykosocial arbetsmiljö. VÄrt underlag för denna studie Àr baserad pÄ 176 enkÀtsvar frÄn nio verksamheter i Stockholms lÀn samt Ätta stödintervjuer.

This is a two year master's thesis in the field of museum and cultural heritage studies. The purpose of the thesis is to examine different opinions among museum employees about the role of museums. The thesis also aims to find out to what extent and in what way these opinions are influenced by the museum's own policy documents, the national cultural policy and the academic field of museum studies. I have conducted qualitative research interviews with six employees from three different cultural history museums. The theoretical framework of the thesis is based on Laruajane Smith's term authorized heritage discourse.

Reklambrus och mediebrus Àr begrepp som blivit aktuella inom reklambranschen under de senaste Ären. Den privata lika vÀl som den offentliga sfÀren Àr stÀndigt under attack av reklammakarnas tunga budskapsartilleri. Medborgarna har börjat bli immuna mot reklam och reklammakarna mÄste hitta nya vÀgar för att nÄ fram till dem. Med mer och mer reklam omkring Àr risken stor att övrig kommunikation inte nÄr fram. Den kommunikation vi författare ser i det offentliga rummet Àr frÀmst marknadskommunikation i form av reklam.

Det hÀr examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av Stockholm Vatten AB och har bedrivits vid Norsborgs vattenverk i Botkyrka kommun utanför Stockholm. Syftet med arbetet har varit att ge underlag för minskning av organiskt material i dricksvattnet. Följande frÄgor besvaras:? PÄverkar aktiverad kiselsyra reduktionen av organiskt material? PÄverkar beredningen av den aktiverade kiselsyran reduktionen av organiskt material? Kan den aktiverade kiselsyran ersÀttas med aluminiumsulfat? Vilka effekter innebÀr en ersÀttning av aktiverad kiselsyra med aluminiumsulfatNorsborgs vattenverk tar rÄvatten frÄn MÀlaren och reningsprocessen innefattar mekanisk, kemisk och biologisk rening. I den kemiska reningen anvÀnds aluminiumsulfat och aktiverad kiselsyra.

Denna studie ville bidra till att öka förstÄelsen för hur man inom en förskoleorganisation ser pÄ och genomför ett möte mellan förskolechef och förskollÀrare. Syftet mynnade ut i följande frÄgestÀllning:? Vad i mötet mellan förskolechef och förskollÀrare upplevs bidra till att skapa en verksamhet med hög kvalitet? I denna studie har en etnografiinspirerad metod anvÀnts, dÀr data har samlat in med hjÀlp av samtal, observationer och intervjuer. Studien har genomförts i en kommunal förskola i Stockholms lÀn. Förskolechefen samt 3 förskollÀrare har intervjuats före och efter ett möte med verksamhetsutveckling som mÄl.

Den föreliggande uppsatsen undersöker huruvida, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, Stockholms Àldre lÀgenhetsbestÄnd renoveras och presenteras pÄ bostadsmarknaden pÄ 2010-talet. Jag har valt att undersöka fem lÀgenheter i hus uppförda mellan 1880 och 1930 meddelst bostadsannonser pÄ Bovision. FrÄgor som jag stÀllt och försökt besvara med hjÀlp av detta material Àr bland andra: om man kan spÄra att ett gÀllande ideal vad gÀller sÄvÀl planlösning som inredning i dessa lÀgenheter, vad det i sÄ fall Àr för ideal, hur det idealet kan beskrivas och tolkas, och om det idealet pÄ nÄgot sÀtt modifieras utifrÄn husens Älder och stil.Jag kunde inte skönja nÄgra bevis pÄ att husens respektive karaktÀrer sÀrskilt iakttagits under renovering av vÄningarna. Eftersom exteriörerna pÄ dessa fem hus skiljer sig sÄ skulle ju i sÄ fall ocksÄ interiörerna variera, men det gjorde de inte vad jag kunde se.Av mitt material drog jag slutsatsen att man kunde pÄvisa ett starkt rÄdande nutida inredningsideal. I stÀllet för att visa en kÀnsla för den epok och stil i vilket huset uppförts och stÄ i tydlig och begriplig dialog dÀrmed sÄ följer de alla slaviskt dagens inredningsideal: det Àr mycket vitt, öppna planlösningar dÀr möjligt, stora kök i direkt anslutning till sÀllskapsutrymmen och stor vikt lagd pÄ hemmets teknik i form av maskinpark i kök och badrum.

Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession vilken samtliga, som gÄtt i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga nÄgon gÄng under skoltiden mött en vÀgledare. Lika mÄnga möten verkar generera lika mÄnga historier och de Àr inte alltid av god karaktÀr. Det hÀnger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns nÄgot krav pÄ behörighet för att fÄ arbeta som studie- och yrkesvÀgledare. Det gör att mÄnga möten med vÀgledare har skett utan de kunskaper, förförstÄelse och professionalism som en utbildad vÀgledare med behörighet medför.