Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos mÀnniskor tycks försummas pÄ flera omrÄden i samhÀllet, bland annat saknas den helt pÄ psykologprogrammet pÄ Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frÄgor som patienter berörs av och om möjligt urskilja nÄgra existentiella teman som Àr sÀrskilt framtrÀdande. Bakgrunden för arbetet Àr en existentialistisk referensram pÄ individ och samhÀllsnivÄ. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev nÄgon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var sÀrskilt framtrÀdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet.

Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Grinda WÀrdshus Àr belÀget pÄ ön Grinda i Stockholms nordöstra skÀrgÄrd. Detta projekt har till avsikt att pÄ SkÀrgÄrdsstiftelsens förfrÄgan inventera vÀrdshusets nuvarande oljebaserade vÀrmesystem för att finna ett mer hÄllbart alternativ baserat pÄ en vÀrmepump. En omfattande litteraturstudie samt ett flertal studiebesök genomförs för att införskaffa nödvÀndig bakgrund kring nuvarande samt alternativa vÀrmesystem. Med hjÀlp av Ärlig oljeförbrukning samt vÀrdshusets maxeffektbehov dimensioneras ett system baserat pÄ en vÀrmepump. Ekonomiska, sociala samt miljömÀssiga aspekter av systembytet utvÀrderas.

Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

I maj 2005 sÀndes en TV-dokumentÀr om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. HÀr syntes mÄnga stereotypa bilder av kvinnor som Àr aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder fÄr för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat pÄ vilka bilder som de upplever att andra har av dem. VÄr teoretiska ram bygger pÄ teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstÄnd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. VÄr metod bestÄr av kvalitativa intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra tre vÄrdcentraler i Stockholms lÀns landsting med avseende pÄ hur de arbetar med nyckeltal i sin verksamhetsstyrning.Uppsatsen Àr utförd genom en flerfallsstudie och Àr baserad pÄ bÄde primÀr- och sekundÀrdata. Underlaget till studien har samlats in genom tre intervjuer med antingen verksamhetschef eller ekonomichef pÄ respektive vÄrdcentral. VÄra sekundÀrdata innefattar artiklar, elektroniska och tryckta kÀllor. För att kunna besvara uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar samt för att kunna bearbeta vÄra empiriska data har vi valt nÄgra teorier och modeller. Modellerna berör styrprocesser och verksamhetsstyrning medan teorierna bemöter fenomenet nyckeltal. Dessa modeller och teorier har sammankopplats till vÄr empiri som ligger till grund för vÄr analys.I analysen fÄr utvalda teorier och sekundÀrdata möta empirisk data i form av intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka hinder som fanns att fÄ till stÄnd jÀmlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte Àr att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig sjÀlv och av varandra. Materialet som granskas Àr anteckningar frÄn SamkvÀm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll frÄn Stockholms AllmÀnna Kvinnoklubb.Metoden som anvÀnds Àr hermeneutisk och teorierna som anvÀnds Àr den dÀr Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan nÀrmast ansÄgs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas pÄ jÀmlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens förestÀllningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framtrÀder inte tillrÀckligt tydligt för att kunna dra nÄgra generella slutsatser av, medan hon av ?de sina? betraktas som det sjÀlvklara subjektet.

This essay is about the planning of Stockholm's border regions (areas on the outskirts of the city) during the first seven years of the 21st century. It describes how planning decisions are made in reality, in respect to a 'green' perspective. By describing what a "markanvisning" is (the right to negotiate with the city about a certain piece of land) and by discussing examples of what has happened with a hundred applications for markanvisning, this essay shows how Stockholm's border regions are planned. In the majority of cases it is the initiative of the future developers that begin the planning and construction processes. Research shows that the application to get a markanvisning in Stockholm does not follow a clear, structured system. However, the existing system in Stockholm does work and it seems like almost all the employees within the municipality, the politicians, and the future proprietors are happy with the current situation. Interviews have been held with key individuals involved in the planning process.

AllmÀnna fotbollsstadion Àr ett arkitektoniskt manifest som undersöker AllmÀnna Idrottsklubbens roll i samhÀllet som social motor i Stockholms Norrort. Platsen för projektet Àr dagens Sundbybergs IP, med goda kommunikationsförbindelser som buss, tunnelbana och pendeltÄg inom gÄngavstÄnd.  AllmÀnna fotbollsstadion bevarar och förstÀrker kulturella vÀrderingar och ideal genom att betona frÄgor som Àr viktiga för AIK samt Sundbyberg. Stadions utformning möjliggör inslag av traditionella material som naturgrÀs och betong. AllmÀnna fotbollsstadion Àr utformad efter platsens förutsÀttningar och förstÀrker nÀromrÄdet genom sin mÄngsidighet och breda funktion.

Titel: Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken? En jÀmförelse av Upplands VÀsby kommuns lokaltidningar.Författare: Emelie Klermyr.LÀrosÀte: Stockholms Universitet, Stockholm.Institution: Enheten för journalistik, medier och kommunikation, JMK.Avdelning: Medie- och kommunikationsvetenskap.Handledare: Yvonne AnderssonExaminator: Magnus DanielssonSyftet med studien Àr att jÀmföra lokal rapporteringen pÄ de tvÄ lokaltidningarna i Upplands VÀsby: Mitt i Upplands VÀsby och Vi i VÀsby.  JÀmförelsen avser eventuella skillnader och likheter mellan vilka Àmnen som fÄr störst utrymme samt vilka aktörer som kommer till tals i de bÄda tidningarna. Genom en kvantitativ innehÄllsanalys har 130 artiklar och notiser undersökts. Fem upplagor frÄn vardera tidning har undersökts mellan juli-november 2014. Studien visar att Àmnesfördelningen skiljer sig nÄgot mellan de bÄda tidningarna.

The bicycle is an individual means of transport. Many people prefer to cycle over short distances and in congested areas rather than take travel by car or public transport. This is a study of the use of bicycle as an option for commuting to work. It is a comparison between three cities: Stockholm, Copenhagen and London. The comparison is focused on solutions that benefit commuter cyclist and performed by studying cycle policies and other related documents.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

MÄnga stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmÀrksamma den sociala dimensionen av projekten. AlltsÄ de förutsÀttningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum dÀr mÀnniskor ska interagera med varandra. Detta innebÀr att en viktig del av behoven för mÀnniskors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad.Ett exempel pÄ ett projekt som fallit offer för detta Àr Nya Slussen som har fÄtt stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat pÄ den fysiska utformningen.Denna studie Àmnar analysera förutsÀttningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen.Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrÄn befintlig forskning inom urbansociologi.