Uppva?rmningen av klimatet resulterar i att havsniva?n stiger globalt. Detta riskerar att fa? omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet fo?r omra?den som angra?nsar mot kusten. I Sverige har kommunerna planmonopol och fo?rva?ntas ta ett stort ansvar fo?r klimatanpassning.

Lundin, Ellen (2007): JÀmstÀlldhet i regional planering: nedslag i tre planeringsnivÄer Stockholms lÀn [Gender equality in regional planning]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Gunnel ForsbergSprÄk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte Àr att förstÄ hur planerare pÄ olika nivÄer i den regionala planeringen arbetar med jÀmstÀlldhet och att tolka vad dessa skillnader eller likheter kan ha för konsekvenser. FrÄgestÀllningarna behandlar planerarnas upplevelse av jÀmstÀlldhetsarbetet, hur de ser pÄ den som de planerar för och vilket av synsÀtten ?lika behandling?, ?kvinnans perspektiv? och ?genusperspektivet? som planerarna uppfattar ligger nÀrmast deras egen verksamhet. Uppsatsen bygger pÄ forskning om jÀmstÀlldhetsintegrering och genusperspektiv i planeringsarbete och testar denna mot en intervjuundersökning genomförd under hösten. TjÀnstemÀn frÄn LÀnsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret och tvÄ kommuner i Stockholms lÀn har intervjuats om jÀmstÀlldhet i sitt arbete.

SnickarmÀstare Hjalmar Jackson var med sin verkstad en av Stockholms skickligaste möbeltillverkare under perioden 1916-1956. Exempel pÄ uppdrag var tillverkning av möbler till Stockholms Stadshus, vardagsrummet pÄ Ulriksdals slott och Svenska TÀndsticksbolaget AB. Jackson var Àven en aktiv föreningsmÀnniska som engagerade sig starkt för hantverkarnas situation i samhÀllet liksom för bibehÄllandet av hög hantverksstandard och utbildning till kommande generationer. Under hela sitt aktiva yrkesliv hade Hjalmar Jackson ett nÀra samarbete med olika möbelarkitekter, speciellt Carl Malmsten.Efter ett inledande kapitel om möbel- och inredningsstilar Ären 1910-1960 redogör denna uppsats för Hjalmar Jackson som person och yrkesman, hans olika verkstÀder och uppdrag samt ocksÄ för ett antal möbelalster tillverkade av Jackson och hans verkstad. Uppsatsen innehÄller Àven en beskrivning av arbetet hos Jackson grundad pÄ intervju med snickarmÀstare Inge Johnsson som arbetade hos Jackson pÄ 1950-talet.Det föreligger inget tvivel om att Jackson var en mycket kompetent mÀstare, hantverkare och arbetsledare och att han och hans medarbetare gjorde en bestÄende insats för möbel- och hantverkskulturen i Sverige..

Riksintresset för kulturmiljövÄrden syftar till att sÄ lÄngt som möjligt skydda mot pÄverkan av kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer. Miljöbalken, som utgör grunden för riksintresse för kulturmiljövÄrden, hÀvdar att grönstrukturen inom och i nÀrheten av tÀtorter sÀrskilt bör tas i beaktning. Stockholms be-byggda ytor ökar, delvis pÄ bekostnad av stadens grönstruktur. Utförliga strategier i Stockholm stads översiktliga planering för de riksintressanta kulturmiljöerna Àr nÄgot som saknas, framförallt för grönstruktur inom des-sa omrÄden. Samtidigt existerar grönstruktur i olika form som element i alla Stockholms riksintressen för kulturmiljövÄrden.

Stockholm Àr en stad dÀr grönstrukturen i stadens nÀrförorter lÀnge har haft en roll som ett stadsdelsskiljande, sammanhÀngande grönt nÀt och dÀr stadens inriktning har varit att bevara denna struktur. I förtÀtningens era i den starkt vÀxande staden mÄlas grönomrÄdena nu istÀllet upp som den mark som ÄterstÄr att bygga pÄ, dÀr det gröna nÀtet Àr ett hot mot en sammanhÀngande stadsstruktur. I detta arbete behandlades frÄgestÀllningen om det hade det skett en förÀndring i Stockholms stads beskrivning av grönstruktur i den översiktliga planeringen. Metoden som anvÀndes var att jÀmföra Stockholms översiktsplan 1999 med översiktsplan 2010 efter ett antal frÄgor om grönstruktur. Varje frÄga besvarades med sammanfattningar eller citat frÄn de bÄda översiktsplanerna och en efterföljande analys. Resultatet tyder pÄ att en förÀndring har skett i stadens beskrivning av grönstruktur, den gröna strukturen har inte en lika central roll i den nya översiktsplanen och har inte lÀngre ett eget kapitel eller karta.

This study explores Environmental Storytelling techniques and whether these can beused in combination with each other to lead a player through a game scene in aspecific pattern, affect the player?s narrative and exploratory view and explorewhether Self-paced Exploration can be combined with these techniques.It is a qualitative study conducted by six gaming sessions with accompanyinginterviews in which six people get to play one of three versions of the same gamescene. The only differences between the scenes are the different guidance techniquesused. The informants' movement patterns are identified and interviews recorded byaudio, as well as screen recording. The results shows that Environmental Storytellingtechniques can very well be used to control the player's exploration patterns, bothnarratively and navigation purposes and Self-paced Exploration can be utilized to agreater efficiency in combination with these..

Svenska BostÀder har planerat att bygga nya studentbostÀder vid omrÄdet Albano, norr om Kungliga Tekniska Högskolan. Dessa mÄste möta nybyggnationskravet satt av Stockholms Stad med högst ett energibehov pÄ 55 kWh per Är och uppvÀrmdkvadratmeter (Stockholms stad, 2013a). För att kartlÀgga studenters behov genomfördes en enkÀtstudie för att identifiera fokusomrÄden som med eventuella ÄtgÀrder hade potential till minskat energibehov. Författarna valde att inrikta studien pÄ varmvattenanvÀndning. DÀr valdes att undersöka duschmunstycken, tidsrelevanta ÄtgÀrder sÄsom timer, och tvÀttstÀll.

Den hÀr uppsatsen uppmÀrksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger pÄ mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering Àr tÀnkt att pÄverka mÀnniskor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gÀllande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar pÄ en vision om en central plats i staden som befolkas av mÀnniskor vars fritid och konsumtion Àr det mest vÀsentliga.

Syftet med denna c-uppsats Àr att fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur bistÄndshandlÀggare i Stockholm praktiskt tillÀmpar bistÄndslagarna i handlÀggningen gÀllande personer med psykiska funktionshinder. Studien Àr genomförd i Stockholm Stads arton stadsdelar och i Ätta av Stockholms nordvÀstkommuner med hjÀlp av en mixad design som bestÄr av en enkÀt med uppföljande frÄgor. FrÄgestÀllningarna Àr: -Vilken lagstiftning tillÀmpas i Stockholms Stads stadsdelar samt i Stockholms nordvÀstkommuner nÀr insatser ges till personer med psykiska funktionshinder, LSS eller SoL, och i vilken omfattning? -Hur motiverar handlÀggarna valet av lagstiftning dÄ de beslutar om bistÄnd till personer med psykiska funktionshinder? -Vilka kan konsekvenserna bli för personer med psykiska funktionshinder avseende hur handlÀggningen genomförs, hur nordvÀstkommunerna och stadsdelarna organiserar sig samt samarbetar med relevanta parter?Studiens resultat bekrÀftar mycket av den tidigare forskningen pÄ omrÄdet. Denna c-uppsats visar att LSS anvÀnds i mycket mindre utstrÀckning Àn SoL för personer med psykiska funktionshinder.

NÀstan en femtedel av den svenska befolkningen Àr 65 Är eller Àldre. Debatter kring privatisering av offentlig vÄrd har aktualiserat frÄgan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. FÄ undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det Àr de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i befogenheter mellan arbetsledare pÄ servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus pÄ de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

Turismen organiseras av offentlig sektor, privata aktörer eller dessa tvÄ i samverkan och kan avgrÀnsas pÄ olika sÀtt, geografiskt eller politiskt. Denna studie syftar till att undersöka och jÀmföra destinationer i Sverige pÄ lokal och regional nivÄ för att se hur de Àr organiserade, med fokus pÄ hur offentliga och privata aktörer arbetar för destinationens utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med privata och offentliga aktörer pÄ destinationerna BohuslÀn och Stockholms skÀrgÄrd har vi genomfört en komparativ studie. Studien diskuterar olika former av turismorganisationer och visar att BohuslÀn och Stockholms skÀrgÄrd liknar varandra i hur de Àr organiserade pÄ lokal och regional nivÄ och att det pÄ bÄda destinationerna finns samarbeten mellan offentliga och privata aktörer för att utveckla destinationerna..

Bakgrund:Det har förts mÄnga diskussioner i media kring existensen av en prisbubbla pÄ Stockholms bostadsmarknad. Priserna har stigit kraftigt i Stockholm de senaste Ären och mÄnga spekulerar i vad som kommer att ske hÀrnÀst; kommer priserna att stiga ytterligare, stagnera eller falla? Stor uppmÀrksamhet riktas mot köparna, dÄ vissa forskare menar att köparnas förvÀntningar pÄ framtida prisutveckling kan indikera pÄ en prisbubbla.Metod: Intervjustudie dÀr köpare av bostadsrÀtter har tillfrÄgats angÄende sina förvÀntningar inför köpet samt undersökning av teori för att kunna definiera huruvida en prisbubbla existerar pÄ marknaden.AvgrÀnsning: Rapporten har avgrÀnsats till att koncentrera sig pÄ bostadsrÀtter i Stockholms innerstad. I gjorda intervjuer ligger fokusering pÄ yngre köpare i Äldern 20-30 Är.Resultat och slutsats: Man kan se en dramatisk prishöjning pÄ Stockholms bostadsmarknad de senaste Ären, men inga tydliga faktorer som indikerar pÄ ett kommande dramatiskt prisfall. Resultatet av studien visar att rÄdande förvÀntningar inte nödvÀndigtvis Àr orealistiska och att man Àr medveten om vilket pris det Àr man betalar samt om de framtida boendekostnaderna.

Detta Àr en undersökning som Àr gjord för att jÀmföra prissÀttningen av fastigheter som Àr till salu i Sverige och Spanien. För att avgrÀnsa oss har vi valt att jÀmföra Stockholms innerstads prissÀttning med prissÀttningen i Palma pÄ Mallorca i Spanien. Lockpris fenomenet har fÄtt hÄrd kritik under den senaste tiden i media. PÄ grund av denna kritik sÄ har mÄnga mÀklare, speciellt i Stockholms innerstad, gÄtt ihop och arbetar mot att undvika lockpriser och har infört begreppet accepterat pris. Dock kan accepterat pris uppfattas som ett nytt ersÀttningsnamn pÄ lockpriser.

Inom avloppsvattenrening finns ett intresse att mÀta olika parametrar, frÀmst i inkommande och utgÄende vatten, för att fÄ kunskap om hur vÀl reningen fungerar samt hur reningen eventuellt ska styras beroende pÄ vattnets egenskaper. De vanligaste metoderna för provtagning och analys av avloppsvatten Àr antingen med fysiska sensorer eller genom analyser pÄ lab. Ytterliggare ett alternativ för att ta reda pÄ egenskaper hos vattnet Àr att konstruera softsensorer, en sensor som bygger pÄ modellerade vÀrden av den parameter som ska mÀtas utifrÄn andra parametrar som mÀts med fysiska sensorer.Syftet med denna studie var att undersöka möjligheten att skapa softsensorer för COD, tot-N, tot-P, NH4-N, NO3-N och PO4-P i olika steg av vattenreningen. Skapandet av softsensorer utfördes genom datainsamling, modellering och validering.Datainsamlingen har utförts pÄ en smÄskalig reningsanlÀggning pÄ Hammarby Sjöstadsverk i Stockholm. VÀrden frÄn de befintliga fysiska sensorerna samt analyserade vÀrden frÄn laborativt arbete har tillsammans förbehandlats och anvÀnts i mjukvaran SIMCA för att skapa modeller för givna parametrar.

Fo?reningen Sportfiskarna samlar in statistik o?ver fisket i Sverige fo?r anva?ndning inom forskning och fo?rvaltning. I och med lanseringen av applikationer fo?r smarta telefoner har antalet inrapporterade fa?ngster o?kat och ett behov av att hantera data ba?de till och fra?n dessa applikationer har uppsta?tt. Denna uppsats beskriver skapandet av Sportfiskarnas webbplats Fa?ngstDataBanken.