Stockholms lÀgenhetsmarknad lider av en rad problem som bottnar i att hyressÀttningen Àr reglerad. Ett införande av marknadshyra antas dÀrför pÄ sikt rÄda bot pÄ mÄnga av de problem som existerar pÄ Stockholms lÀgenhetsmarknad. Hur skulle dÄ boendekostnaden pÄverkas om marknadshyra införs? Denna frÄga Àr naturligtvis intressant att försöka besvara för sÄvÀl boende som investerare och förvaltare pÄ lÀgenhetsmarknaden. Syftet med föreliggande uppsats Àr att besvara denna frÄga genom att konstruera en modell för berÀkning av boendekostnad pÄ Stockholms bostadsmarknad dÄ effekterna av marknadshyra antas ha nÄtt sitt jÀmviktslÀge.

Stockholms stad har i vision city ett antal konkreta utvecklingsmÄl för stadens utveckling fram till 2030. Bland annat betonas vikten av en större funktionsblandning, fler verksamheter med lÀngre öppettider och en större mÀngd nattbefolkning i city. Som ett steg i vision citys riktning omvandlas inom kort Swedbanks huvudkontor pÄ Brunkebergstorg till hotell, samtidigt som en renovering av Brunkebergstorg Àr aktuell.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur Stockholms stad genom fysisk planering kan öka antalet besökare över hela dygnet pÄ Brunkebergstorg och dÀrmed öka nattbefolkningen i Stockholms city. TillvÀgagÄngssÀttet utmÀrks till största del av litteraturstudier av forskningslitteratur inom stadsplanering, stadsliv och stadshistoria samt intervjuer och en platsanalys av Brunkebergstorg. Resultatet av litteraturstudierna presenteras som strategier vilka kan anvÀndas inom stadsplanering för att skapa ett befolkat offentligt rum.

I planeringen av dagens samhÀlle har det i stor utstrÀckning börjat uppmÀrksammas hur ett omrÄde ska kunna uppnÄ en individuell identitet som skiljer den frÄn andra platser. För att ta reda pÄ varför detta Àr viktigt, om det ens Àr det och hur det sker i Stockholms planering idag har denna undersökning utförts.I Stockholms historia kan mÄnga exempel pÄ exploatering och förtÀtning med koppling till identitet studeras. MÄnga av dem Àr lokaliserade i gamla industriomrÄden och ett sÄdant aktuellt exempel Àr industriomrÄdet Lövholmen frÄn 1800-talet. Lövholmen Àr belÀget i Liljeholmen i Stockholm och ligger just nu under planering för exploatering. Det har i planeringsprocessen uppstÄtt mÄnga frÄgor kring hur identiteten och karaktÀren ska bevaras genom att skydda vissa byggnader och strukturer.

I mars 2012 öppnade ett nytt köpcentrum i Stockholm city med ett nytÀnkande och nischat koncept. Det Àr uttalat frÄn fastighetsÀgaren som utvecklat detta köpcentrum att ingen av de stora kedjorna skulle vara en del av hyresgÀstmixen. Det annorlunda konceptet gjorde det intressant att se hur fastighetsÀgare i Stockholms innerstad arbetar och konkurrerar med sitt utbud i köpcentrum.Inledningsvis gjordes en genomgÄende litteraturstudie inom Àmnet och frÄn tidigare rapporter visar det sig att köpcentrumen i Sverige anses likriktade till sitt utbud. Likriktningen kan bland annat hÀrledas till att de stora butikskedjorna tar stora marknadsandelar och ofta vÀljer att etablera sig i köpcentrum. Detta anses kunna bli ett storstadsproblem, dÄ det i storstÀder finns mÄnga köpcentrum för kunden att vÀlja bland.

Inom omrÄdet för medie- och kommunikationsvetenskap studeras Stockholms technoscen utifrÄn ett medieetnografiskt perspektiv. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer dÄ mÄlet Àr att fÄ en förstÄelse för hur identitetsprocesser skapas hos sex enskilda technoutövare. Personliga erfarenheter ligger till grund för val av Àmne dÄ jag sjÀlv Àr en del av technoscenen.          De frÄgestÀllningar som besvaras Àr:Hur formas kollektiv identitet genom stilelement och stilmarkörer inom Stockholms technoscen?Hur kan identitetsprocesserna förstÄs i relation till den enskilda utövaren?Vilka kommunikativa praktiker existerar inom technoscenen?Sammanfattningsvis har studien lett fram till ett resultat som tyder pÄ att identitet skapas pÄ skilda sÀtt och framtrÀder olika starkt beroende pÄ den enskilda utövaren inom technoscenen. Studien har ocksÄ visat varför en individ vÀljer att bli en del av technoscenen och hur den kan urskiljas frÄn andra subkulturella företeelser.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.

Detta projekt görs pÄ uppdrag av Stockholms Hamnar.  Företaget har ett mÄl att fram till Är 2020 reducera sitt beroende av elnÀtet med 50 procent. Ett led i denna utveckling Àr den solcellsanlÀggning som sedan juni 2013 Àr i bruk pÄ taket till fastigheten Magasin 6 i Frihamnen i Stockholm. Stockholms Hamnar ska nu uppföra tvÄ nya anlÀggningar i Stockholm och KapellskÀr.Rapportens syfte Àr att rekommendera möjliga placeringar av de nya anlÀggningarna samt att utvÀrdera den befintliga anlÀggningen pÄ Magasin 6. Dessutom undersöks optimal lutning pÄ solcellsmoduler och vilken pÄverkan nedsmutsning har pÄ solcellers effekt.Rapportens första del redogör för begreppet solinstrÄlning, solcellens princip samt hur nedsmutsning och modullutning inverkar pÄ effektleverans.

En ha?llbar samha?llsplanering av sta?der har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande a?ren kommer befolkningen i Stockholms la?n att o?ka och behovet av bosta?der likasa?. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner sa? finns risken med att ekosystemtja?nsterna pa?verkas negativt.

Idag finns ett vĂ€xande engagemang för hĂ„llbar dagvattenhantering. Ämnet Ă€r högaktuellt dĂ„ vi stĂ„r inför klimatförĂ€ndringar med fler skyfall och ökad nederbörd. Vi har ett stort ansvar att skapa en hĂ„llbar planering av vĂ„ra stĂ€der för att sĂ€kerstĂ€lla en god framtida livsmiljö för dagens och kommande generationer. Syftet med uppsatsen var att, genom litteraturstudier och intervjuer, undersöka hur Stockholms Stad arbetar för en hĂ„llbar dagvattenhantering, med fokus pĂ„ ekologisk dagvattenhantering (ED) genom styrande dokument. ED innefattas av en kombination av lokala Ă„tgĂ€rder och öppna dagvattenanlĂ€ggningar för att fördröja, minska och rena dagvattnet pĂ„ naturlig vĂ€g.

TrafiksÀkerhet Àr ett viktigt samt alltid ett aktuellt Àmne. Polisen och VÀgverket har under lÄng tid arbetat mot en nollvision. Nollvisionen innebÀr att bland andra Polisen och VÀgverket arbetar tillsammans i avsikt att uppnÄ visionen om noll döda i trafiken. NedanstÄende rapport syftar till att ta reda pÄ vad allmÀnheten anser om de höjda bötesbeloppen vid hastighetsövertrÀdelse som infördes Är 2006. Rapporten syftar Àven till att ta reda pÄ hur polisen arbetar med Rikspolisstyrelsens nya riktlinjer gÀllande nolltolerans.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan Stockholms parker och offentliga grönomrÄdena i relation till den rÄdande förtÀtning staden genomför. Stockholm har en tydlig strategi pÄ att skapa en tÀt stad vilket medför effekter pÄ stadens parker och offentliga grönomrÄden. Studien diskuterar de vÀrden som tillkommer och gÄr förlorade nÀr exploateringen av staden ökar samtidigt som den totala arealen grönomrÄden minskar. Vidare diskuteras det offentliga grönomrÄdenas funktion i den tÀta staden. De metoder som anvÀnts i studien bestÄr av semistrukturerade informantintervjuer i kombination med telefon- och e-postintervjuer följt av en bred litteraturundersökning.

Uppsatsen utforskar nÄgra omstÀndigheter kring vilka de omfattande förÀndringarna i Stockholms centrala delar vid mitten av 1900-talet dokumenterats, i första hand genom fotografiska bilder. I de "minnesböcker" dÀr dessa bilder stÄr i förgrunden fÄr "Klarakvarteren" i en viss mening stÄ som symbol för det moderna Stockholm i och med anlÀggandet av den nya centralstationen pÄ 1870-talet, samt genom att utgöra den sjÀlvklara platsen för otaliga tidningsredaktioner, hotell och kaféer. Som sinnebilden för det moderna stadslivet i Stockholm Àr "Klarakvarteren" förbundna med en annan viktig aspekt av moderniteten: den fotografiska bilden. "Klarakvarteren" finns idag, i spÄren efter den omfattande omdaningen av stadskÀrnan, i allt vÀsentligt enbart kvar som minnesbilder i form av text och fotografier. Genom att undersöka en i sammanhanget central fotografisk bok, med en lÀngre essÀ av Per WÀstberg tillika fotografier av Lennart af Petersens, som i mÄnga Är arbetat som fotograf för Stockholms stad, hoppas föreliggande uppsats kunna vÀcka frÄgor kring hur minnen, fotografier och tillvaron i den moderna staden kan sÀgas gÄ samman i dessa "minnesböcker" som publicerats under, liksom efter, dessa storskaliga arkitektoniska förÀndringar..

Syftet Àr att med hjÀlp av fallet Stockholms stads hemtjÀnst analysera hur ledningen pÄ utförarnivÄ implementerar ett pÄtvingat arbetssystem.Studien Àr kvalitativ dÀr avsikten med studien Àr att beskriva och analysera respondenternas tankar och upplevelser kring implementeringen av arbetssystemet. Som forskningsstrategi har en fallstudiemetod anvÀnts. Den huvudsakliga datakÀllan Àr Ätta intervjuer med chefer pÄ olika utförarenheter i Stockholms stad.Uppsatsens teoretiska ansats utgörs av Principal-agent teorin, teorier om förÀndringsmotstÄnd och förÀndringsledning samt teorier om implementering av ny teknologi.Studien tar sin grund i att Stockholms stad infört ett nytt rapporteringssystem i hemtjÀnsten Är 2014, nÄgot som har mött mycket motstÄnd av vÄrdbitrÀden. Detta har lagt press pÄ ledningen pÄ utförarnivÄ som lett implementeringsarbetet i utförarenheterna. Genom Ätta stycken intervjuer med chefer frÄn olika utförarenheter har ledningens roll och ansvar av implementeringsarbetet uppskattats samt ledningens hantering av motstÄnd diskuterats.Studien har resulterat i en utvÀrdering av ledningsarbetet som till största delen pÄverkat utfallet av införandet av ParaGÄ i hemtjÀnsten.

Syftet Àr att med hjÀlp av fallet Stockholms stads hemtjÀnst analysera hur ledningen pÄ utförarnivÄ implementerar ett pÄtvingat arbetssystem.Studien Àr kvalitativ dÀr avsikten med studien Àr att beskriva och analysera respondenternas tankar och upplevelser kring implementeringen av arbetssystemet. Som forskningsstrategi har en fallstudiemetod anvÀnts. Den huvudsakliga datakÀllan Àr Ätta intervjuer med chefer pÄ olika utförarenheter i Stockholms stad.Uppsatsens teoretiska ansats utgörs av Principal-agent teorin, teorier om förÀndringsmotstÄnd och förÀndringsledning samt teorier om implementering av ny teknologi.Studien tar sin grund i att Stockholms stad infört ett nytt rapporteringssystem i hemtjÀnsten Är 2014, nÄgot som har mött mycket motstÄnd av vÄrdbitrÀden. Detta har lagt press pÄ ledningen pÄ utförarnivÄ som lett implementeringsarbetet i utförarenheterna. Genom Ätta stycken intervjuer med chefer frÄn olika utförarenheter har ledningens roll och ansvar av implementeringsarbetet uppskattats samt ledningens hantering av motstÄnd diskuterats.Studien har resulterat i en utvÀrdering av ledningsarbetet som till största delen pÄverkat utfallet av införandet av ParaGÄ i hemtjÀnsten.

Kommunerna i Stockholms lÀns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nÄ en högre sjÀlvförsörjningsgrad och delaktighet i samhÀllet. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlÀnda flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbÀttra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har anvÀnts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartlÀggning informellt och med yrkesbedömning genom tre mÄnader praktik pÄ arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nÄ projektets ÀndamÄl.