År 2004 anmĂ€ldes ca 1 250 000 brott i Sverige. Hur man reagerar dĂ„ man utsĂ€tts för ett brott Ă€r individuellt och beroende pĂ„ brottets art och offrets aktuella livssituation mm. Flera faktorer spelar in, men det Ă€r uppenbart att den som drabbas av ett brott pĂ„verkas av detta, fysisk, kĂ€nslomĂ€ssigt och/eller ekonomiskt. Vi har med hjĂ€lp av handlingsplaner, verksamhetsplaner, intervjuer och annan litteratur, studerat brottsofferarbetet inom polisen med fokus pĂ„ vĂ„ra kommande arbetsgivare, Södermanlands lĂ€n respektive Stockholms lĂ€n. Syftet med arbetet Ă€r att uppmĂ€rksamma betydelsen av att polisen fullgör sitt ansvar gentemot brottsoffer, ett ansvar som till stor del handlar om informationsskyldighet.

Rent vatten Àr en förutsÀttning för allt liv pÄ jorden men utslÀpp av föroreningar frÄn mÀnskliga aktiviteter snedvrider ekosystemen med allvarliga konsekvenser som följd. BristfÀllig rening och utslÀpp av obehandlat avloppsvatten till naturen orsakar syrebrist och övergödning i vattenmiljöer. I svenska stÀder renas avloppsvatten i kommunala reningsverk genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Utanför stÀderna dÀr kommunal anslutning inte Àr möjlig finns smÄ anlÀggningar, sÄ kallade enskilda avlopp, som renar avloppsvatten frÄn en enskild fastighet eller ett mindre antal hushÄll. Avloppsvatten frÄn bensinstationer renas ofta i enskilda avloppsanlÀggningar dÀr smÄ reningsverk blir en allt vanligare reningsmetod.

Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Socialsekreterare tillhör en yrkeskategori i den offentliga sektorn dÀr mötet med klienterna prÀglas av en konflikt mellan socialsekreterarens personliga visioner och den byrÄkratiska organisationens begrÀnsade förutsÀttningar. MÀnniska och organisation Àr en kvalitativ fallstudie av en försörjningsstödsenhet i Stockholms stad som undersöker hur socialtjÀnstens organisatoriska förutsÀttningar pÄverkar socialsekreterarnas arbetssituation. UtifrÄn ett organisationsteoretiskt ramverk som operationaliseras genom teorin kÀnsla av sammanhang och dess tre delkomponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, syftar studien till att öka förstÄelsen för socialsekreterarnas arbetssituation. Resultatet tyder pÄ att socialsekreterare upplever en spÀnning mellan att Ä ena sidan vara representanter av en byrÄkratisk organisation och Ä andra sidan vara medmÀnniskor med viljan att hjÀlpa klienter till sjÀlvförsörjning. Studiens resultat visar Àven att de informanter som accepterar organisationens begrÀnsade förutsÀttningar och dÀrav har avgrÀnsat arbetet frÄn att förÀndra till att enbart hjÀlpa mÀnniskor i nöd, tenderar att uppleva en mindre spÀnning mellan organisation och person.

Det övergripande syftet med den hÀr avhandlingen var att utreda om network coopetition, samarbete mellan konkurrerande aktörer, kan öka vÀrdeskapandet inom hÀlso- och sjukvÄrden. Inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr network coopetition ett Àmne som fÄtt liten uppmÀrksamhet i tidigare studier. För att besvara syftet utvecklades en modell för network coopetition inom hÀlso- och sjukvÄrden. Modellen applicerades sedan pÄ en del av vÄrdkedjan för patienter i behov av neurokirurgisk vÄrd.Resultaten frÄn avhandlingen visar att: (1) FörutsÀttningarna för network coopetition i vÄrdkedjan för patienter i behov av neurokirurgisk vÄrd Àr uppfyllda. (2) Det finns exempel pÄ horisontell network coopetition i den studerade vÄrdkedjan.

En meandrande Ä Àr en miljötyp som bidrar till hög biologisk mÄngfald. I mÄnga fall har dessapÄverkats av mÀnniskan genom utrÀtning och uppdÀmning av det flödande vattnet, vilket harsÀnkt de biologiska vÀrdena. Sedan 1980-talet har det funnits planer pÄ att göra en del av denmeandrande MoraÄn i SödertÀlje till ett naturreservat. DÄ samlad, detaljerad dokumentationom omrÄdet saknades och Än Àr utpekad som ett sÀrskilt kÀnsligt omrÄde med hÀnsyn tillhavsöring och dess reproduktion i Stockholms lÀn, gjordes dÀrför i maj 2010 enbiotopkartering. UtifrÄn berÀkningar och bedömningar om vattendragets fysiska egenskapergjordes sedan bedömningar om öringbiotoperna lekomrÄden, uppvÀxtomrÄden samtstÄndplatser.

Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Studien undersöker förekomsten av brukarinflytande vid implementeringen av det första sprututbytet i Stockholms lÀn. I studien ges en bakgrund till Sveriges narkotikapolitik och hur dess utvecklingen har sett ut frÄn 70- talet fram till idag. I bakgrunden till studien presenteras ett governace-perspektiv pÄ brukarinflytande och de deliberativa processer dÀr brukarinflytande Àr en naturlig del av policyprocessen.Syftet med studien Àr undersöka förekomsten av brukarinflytande i implementeringsdelen av den besluts- policyprocess som ledde fram till sprututbytets öppnande i april 2013.Studiens teoretisk ramverk bestÄr av teorier som ifrÄgasÀtter givenheten i governance-synsÀttet pÄ brukarinflytande genom hÀnvisning till svÄrigheter med aktörskap och risken med konstruerat brukarinflytande.Forskningsstrategin som studien utgÄr ifrÄn Àr intervjuer med utvalda respondenter som har varit delaktiga vid implementeringen av sprututbytet samt brukarorganisationer som representerar och företrÀder sprututbytets mÄlgrupp.Resultatet av studien visar pÄ en svag förekomst av brukarinflytande vid implementeringen av sprututbytet. Det brukarinflytande som kan anses har förekommit har varit pÄ en individuell nivÄ och icke-formaliserat.I analysen presenteras tre möjlig förklaringar till den svaga förekomsten av brukarinflytande vid implementeringen av sprututbytet samt en analys om svÄrigheter med aktörskap vid implementeringen kopplat till studiens teoretiska ramverk..

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession som har att förhÄlla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som stÄr inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillÀmpning av en textanalytisk modell med fokus pÄ en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer frÄn gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms LÀns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

Syfte ? Att skapa en ny produkt inom kategorin mingelbord, som erbjuder fler anvÀndningsomrÄden för att bli mer anpassad för privatpersoner och i hemmamiljö. Att genom en innovativ konstruktion och en kombination av moduliserade- och hantverksdelar skapa en unik produkt pÄ marknaden.Metod ? Grundmetoden för det hÀr arbetet Àr den första fasen i en produkts liv: produktutvecklingsprocessen; identifiera behovet, planera designprocessen, ta fram kundkraven, utveckla konceptet och till sist utveckla produkten.Resultat ? Designkoncept pÄ ett mingelbord har tagits fram och redovisas i bilder. Dessa bilder Àr resultatet av en uppmodellering i datorn med hjÀlp av 3D-progam.

HÀlsa och arbetslivet Àr tvÄ nÀmnvÀrda faktorer i dagens samhÀlle. Inom mÄnga yrken anses kraven ha ökat (Marklund, 2000), och man försöker fÄ bukt med vad inom arbetsuppgifterna som gör att mÄnga mÀnniskor blir sjuka och sjukskriva. IfrÄgasÀttande om arbetsplatsen kan ses som en förklaring till de höga sjukantalen har kommit pÄ tal dÀr undersökningar först och frÀmst har fokuserat pÄ huruvida arbetstillfredsstÀllelsen har effekt pÄ arbetstagarens produktivitet, men Àven pÄ huruvida den pÄverkar arbetstagarens hÀlsa (Freeman, 1999). UtifrÄn detta har vi valt att undersöka arbetstillfredsstÀllelsens samband pÄ just individers hÀlsa. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om arbetstillfredsstÀllelsens har ett samband med personers hÀlsa i Sverige.

Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Syftet med studien var att ge en bild av hur problematiken kunde se ut för flickor med AD/HD samt hur professionella inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) resonerade kring detta. Vidare var syftet att undersöka vilka insatser BUP kunde erbjuda dessa flickor.Empirin bestod av tre delar, en litteraturstudie, en mindre registerstudie, som kartlade förekomsten av flickor med AD/HD-diagnos inom BUP i Stockholms lÀn, och en kvalitativ intervjustudie med tre psykologer och en lÀkare, alla verksamma inom BUP i Stockholm. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk och resultaten analyserades utifrÄn ett feministiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Resultatet visade att kunskapslÀget kring flickor med AD/HD idag var bristande. BÄde forskning och litteratur kring Àmnet samt intervjupersonernas utsagor visade att flickor med AD/HD ofta uppvisade andra symptom Àn pojkar.

Störningar som damm, buller och vibrationer förekommer vid alla byggarbeten. Detta skapar problem vid byggnation av sjukhus med pÄgÄende verksamhet. Stockholms sjukhus uppfyller inte samhÀllets vÀxande behov pÄ hÀlso- och sjukvÄrd. Stora investeringar görs dÀrför för att rusta upp sjukhusen, SödertÀlje sjukhus Àr det första att moderniseras [2].Examensarbetet undersöker vilka störningar som vÄrdpersonalen vid SödertÀlje sjukhus upplever och vad Locum samt SödertÀlje Sjukhus AB gör för att reducera dessa. Observationer, möten och litteraturstudier genomfördes för att samla information om SödertÀlje sjukhus, Locum och byggrelaterade störningar.