Detta examensarbete handlar om hur sex idrottslÀrare i Stockholms lÀn resonerar kring möjligheten att bedriva simning i idrottsundervisningen. Av dessa idrottslÀrare arbetar fyra av lÀrarna pÄ F-5 skolor och tvÄ arbetar i F-6 skolor. Detta val grundar sig i att mÄlet för simkunnighet ligger i Är 5. Vi har haft som kriterier att lÀrarna skall vara utbildade idrottslÀrare och att vi skulle försöka fÄ till stÄnd intervjuer frÄn olika kommuner. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ hur idrottslÀrarna förhÄller sig kring sin delaktighet i simundervisningen utifrÄn sina förutsÀttningar och det som stÄr föreskrivet i kursplanen för idrott och hÀlsa.

Syftet med min undersökning var att studera hur textillÀrare arbetar för att stÀrka elevers ansvarstagande för sin inlÀrning i slöjden. Vidare var syftet att öka kunskapen om hur lÀrare arbetar med att fÄ elever delaktiga i slöjdens arbetsprocess. NÄgra av frÄgestÀllningarna: Hur stimuleras elever till eget ansvartagande under lektionstid? TillÄts elever ta egna initiativ till arbeten i slöjden och i sÄ fall hur? Metoder som anvÀnds har varit kvalitativa intervjuer med sex textillÀrare och observationer under sex lektioner. Elevantalet varierade mellan nio ? femton vid de olika observationstillfÀllena.

About 35 years ago the WHO advocated that countries with injecting drug users should introduce the so-called needle exchange programs (NEP) to curb the spread of infection by blood-borne diseases. In Sweden the first NEP started 1985 in Lund, but the program was extremely controversial in a country with such a restrictive drug policy like Sweden.The study you are about to read shall process this controversy, when a NEP opened in Stockholm, by analyzing the articles published in the newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. By using discourse analysis as a processing tool we?ll try to see the difference between the two chosen newspapers. We will identify and analyze the different participant?s, such as doctors, politicians, user associations and media, arguments in the needle exchange issue.

The purpose of the study was to learn how social structures can enable accessibility, by asking persons with visual impairment about their experiences of accessibility in the public environment in the city of Stockholm. Eleven adults with visual impairments, living in the city of Stockholm, were interviewed using two separate focus groups. The study was carried out with the objective to allow for the participants to be involved in the research process. The resulting data was analyzed on the basis of Nancy Fraser?s theory on social justice, focusing on the conceptions; needs, politicised needs, redistribution, recognition and misrecognition.

Syftet med uppsatsen Àr att komma fram till lösningar som kan motverka och förebygga att förskingringsbrott begÄs inom företag. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Vi har studerat rÀttsfall frÄn Högsta domstolen, HovrÀtterna samt Stockholms TingsrÀtt vilka sedan fungerat som underlag till intervjufrÄgor. Svaren frÄn intervjuerna har vi sedan analyserat för att utröna vilka ÄtgÀrder företag kan ta till i sitt brottsförebyggande arbete. För att förhindra att förskingringsbrott ska kunna begÄs Àr det viktigt att minska brottstillfÀllena.

MÄnga hus frÄn miljonprogrammet Àr idag i behov av flera större renoveringsÄtgÀrder. Husen frÄn miljonprogrammet har betydligt högre energiförbrukning Àn vad dagens byggkrav tillÄter, och med nya mÄl frÄn bland annat EU och Sveriges regering som snart trÀder i kraft, Àr det viktigt att nÄgot görs Ät dessa energislukande byggnader. Syftet med rapporten Àr att jÀmföra ett renoveringsalternativ med ett nybyggnationsalternativ ur en ekonomisk- samt ur en energisynpunkt. MÄlet Àr att föreslÄ det mest lönsamma alternativet. För att nÄ mÄlet kommer program som Revit Architecture, IDA ICE och BidCon anvÀndas samt litteraturstudier.

Uppsatsens syfte har varit att fÄ förstÄelse för hur socialsekreterare tÀnker kring och arbetar med Àrenden dÀr barn och ungdomar skolvÀgrar. FrÄgorna som uppsatsen försökt besvara Àr hur socialsekreterare beskriver sin förstÄelse för fenomenet skolvÀgran och hur de arbetar med barn och ungdomar som skolvÀgrar, hur de ser pÄ tillgÀngliga och alternativa arbetsmetoder kring skolvÀgran samt hur de beskriver sin kontakt med skolorna och barn- och ungdomspsykiatrin. Urvalet bestÄr av sju utredande socialsekreterare inom Stockholms stad som har erfarenhet av arbete med skolpliktiga barn och ungdomar som skolvÀgrar. Metodvalet Àr kvalitativa djupintervjuer som tolkats utifrÄn en fenomenologisk ansats. Analysen har haft sin grund i ett organisationsteoretiskt perspektiv.

Projektet ger ett förslag pÄ en tillbyggnad till National Museum i Stockholm. Tillbyggnaden rymmer konserveringsateljéer, magasin och kontor. Projektet behandlar förutom programmet ocksÄ en parkplanering och förslag pÄ utformning av kustlinjen pÄ Blasieholmen. UtgÄngspunkten i projektet har varit att ett Nobel Centrum ska byggas pÄ östra Blasieholmen, och att det dÄ inte blir mycket plats över till parken. Byggnaden och parken har formats av detta, och försöker skapa starka kvaliteter bÄde för stadsrummet och för de anstÀllda och besökande pÄ National Museum.

HÄbo kommun har tillstÄnd att ta ut 5 500 kubikmeter vatten frÄn MÀlaren per dag som medeltal över ett Är. DÄ befolkningsmÀngden i HÄbo kommun förvÀntas stiga kommer staden snart behöva ett nytt, utökat tillstÄnd att ta mer vatten frÄn MÀlaren. I och med den rÄdande klimatförÀndringen förutspÄs den mikrobiella belastningen pÄ vattenverk öka, vilket gör det intressant att identifiera essentiella reningssteg för att kunna garantera rent och sÀkert dricksvatten, i enlighet med Svenska livsmedelsverkets föreskrifter 2001:30.I projektet anvÀndes ett mikrobiellt riskanalysverktyg (MRA), framtaget av Svenskt Vatten 2009, för att studera de patogenrelaterade risker som ett ökat ytvattenintag frÄn MÀlaren kan innebÀra i dagens klimat samt i kommande klimat. Projektet syftade Àven till att studera HÄbo kommuns vattenverks reningskapacitet under olika driftscenarion för att identifiera svagheter och styrkor med vattenverket.PÄ grund av dyra och komplicerade patogenanalyser i samband med mycket begrÀnsad information om relevanta patogener i vattenverkets rÄvatten, baserades den genomförda riskanalysen pÄ patogenhalter sammanstÀllda av Svenskt Vatten. FrÄn dessa kunde vattenverkets reningsprocesser utvÀrderas och smittorisken för vattenkonsumenter i HÄbo kommun studeras.FrÄn modellen erhölls att vattenverket har tre mikrobiella barriÀrer: (1) dosering av flockningsmedel följt av snabbfilter, (2) UV-desinficering samt (3) tillsats av natriumhypoklorit.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Individuell lönesÀttning blir alltmer förekommande pÄ den svenska arbetsmarknaden och kan innebÀra fördelar för bÄde medarbetare och organisationer. För att dessa fördelar ska erhÄllas har upplevelse av rÀttvisa visats vara en viktig aspekt. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns nÄgot samband mellan kommunikationsfaktorer (mÄlklarhet, Äterkoppling och chefens tydlighet) och anstÀlldas upplevelse av informativ rÀttvisa i individuell lönesÀttning samt om ledarskap har en modererande effekt pÄ sambanden. Studien syftar Àven till att undersöka om det existerar nÄgot samband mellan faktisk lönenivÄ och upplevd informativ rÀttvisa. Studien utfördes med hjÀlp av en webbenkÀt dÀr 669 lÀrare inom utbildningsförvaltningen i Stockholms lÀn deltog.

LÄngvarig stress ökar risk för ohÀlsa och sjukfrÄnvaro, med negativa konsekvenser för individ, organisation och samhÀlle. En preventiv metod för stresshantering Àr Acceptance and Commitment Training (ACT). Syftet var att med en randomiserad, kontrollerad studie undersöka huruvida en kortvarig ACT-intervention pÄverkar stress och generell psykisk hÀlsa hos socialsekreterare inom Stockholms stad (n=106). Bortfall hanterades med intent-to-treat-analys. Vid förmÀtning rapporterade tvÄ tredjedelar av deltagarna hög stressnivÄ (PSS?25).

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kvinnor, inflyttade till Stockholm frÄn Norrbottens lÀn och som bott i staden i mer Àn fem Är, konstruerar sin identitet i relation till rÄdande diskurser om storstad/smÄstad eller storstad/landsbygd. Analysen Àr utförd baserad pÄ sju intervjuer med kvinnor i Äldrarna 36-48 Är, alla hÀrstammande frÄn Norrbotten. Efter analys framkommer det att kvinnornas identiteten Àr del i en konstruktion, en stÀndigt pÄgÄende process som aldrig riktigt blir fÀrdig, dÄ kvinnorna stÀndigt skapar sin identitet i förhÄllande till ?det andra?, eller fÄr sin identitet bekrÀftad eller definierad av andra. Det blir ocksÄ tydligt att norrbottniskhet inte bara har att göra med identitet, utan Àven ocksÄ med klass, dÄ det i dualiteten mellan Stockholm och Norrbotten framstÄr ett maktförhÄllande, och det stÄr i slutÀndan klart att kvinnorna inte bara gjort en identitetsresa utan Àven ocksÄ en klassresa, genom sitt val att byta ut Norrbotten mot huvudstaden i söder..

En nyckelfunktion vid beredning av dricksvatten Ă€r att avskilja det organiska materialet som finns i rĂ„vattnet dĂ„ det har stor inverkan pĂ„ vattenkvalitĂ©n, dĂ„ det bidrar till ett flertal hygieniska och estetiska vattenkvalitetsproblem. Halten organiskt material i de nordiska vattendragen har ökat och det beror mest troligt pĂ„ klimatförĂ€ndringar, dĂ€r nederbördsmĂ€ngden varit en viktig faktor. Ökad nederbörd ger ett mer fĂ€rgat vatten innehĂ„llande mer humus. Löfgren et al. (2002) uppskattade att humushalten i svenska ytvatten kan komma att öka med 26 % i framtiden och enligt en modell skattad av Larsen et.

Denna uppsats redovisar en studie i hur en söktjÀnst pÄ Internet kan kompletteras, antingen via en mobilapplikation eller genom en responsiv webbplats, för att underlÀtta anvÀndning via en smartphone. Fokus för undersökningen ligger pÄ Riksarkivets söktjÀnst Nationell ArkivDatabas (NAD) som för tillfÀllet inte Àr anpassad till mobila enheter. VÄrt mÄl Àr Àven att undersöka hur instÀllningen ser ut för applikationer och responsiva webbplatser bland anvÀndare samt hur dessa Äsikter skiljer sig mellan olika anvÀndarmÄlgrupper.Tillsammans med information frÄn tidigare forskning har en studie utförs för att undersöka för- och nackdelar mellan appar respektive responsiva webbplatser. I vÄra undersökningar har vi valt att anvÀnda oss av tvÄ datainsamlingsmetoder: en kvantitativ webbenkÀt och semistrukturerade kvalitativa intervjuer, som komplement till varandra. Totalt nio intervjuer har gjorts med tre personer ur varje Riksarkivets huvudmÄlgrupper.