Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Grontmij AB och Àr Àmnat att ta fram tre olika förslag pÄ byggnader med samma utformning men uppförda med olika material i klimatskal och stomme, för att jÀmföra dess energiförbrukning och slutligen analysera koldioxidutslÀppen som genereras. MÄlet med denna studie Àr att pÄvisa vilka material som lÀmpar sig frÀmst vid hÄllbart byggande, vilka materialval som frÀmst kan föredras nÀr man vill uppnÄ energieffektiva byggnader samt analysera dess koldioxidutslÀpp.MÄlet Àr att pÄvisa att koldioxidutslÀppen minskar med enligt de upprÀttade miljökraven frÄn Stockholms Stad i samarbete med Clinton Climate Initiative.Climate Positive Development Program lanserades Är 2009 och Àr ett gemensamt initiativ mellan Clinton Climate Initiative och US Green Building Council. Programmet stödjer 18 projekt vÀrlden över och Norra DjurgÄrdsstaden Àr ett av projekten som ska vara en förebild för framgÄngsrik ekonomisk och miljömÀssig stadsutveckling. Programmet Àr Àven en vÀgledning vid byggande av bostÀder vilket Àr avgörande för evolutionen av stadsbygget.Utvecklingen kring byggande har med tiden förÀndrats och anpassats till mer miljövÀnliga och energieffektiva alternativ. Idag har det blivit mer vanligt att tala om energieffektiva byggnader och minskade koldioxidutslÀpp, vilka Àr betydelsefulla faktorer som pÄverkar miljön och vÄr framtid avsevÀrt.

Uppsatsens syfte Àr att studera diskursen om mÄngfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mÄngfaldsplaner samt tvÄ intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frÄgor vi stÀllt vÄrt material Àr hur ?mÄngfald? definieras, hur mÄngfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mÄngfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen Àr etnisk mÄngfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket bestÄr av diskursteori samt begrepp och idéer hÀmtade frÄn kritisk litteratur om mÄngfald.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om hur nÄgra kontaktfamiljer ser pÄ sina uppdrag, hur de upplever relationerna till kontaktbarnet och dess familj samt om dessa kontaktfamiljer upplever att de fÄtt stöd eller önskar fÄ stöd frÄn SocialtjÀnsten. Undersökningen har genomförts i form av halvstrukturerade intervjuer med Ätta kontaktfamiljer frÄn tre kommuner i Stockholms lÀn.Undersökningens resultat visar att det bland annat var viljan att göra en insats för ett barn och att göra nÄgot som Àr bra, som gjorde att dessa familjer valt att bli kontaktfamilj. TvÄ gemensamma faktorer kan utlÀsas i resultatet angÄende vilket kontaktfamiljerna ansÄg var syftet med deras uppdrag. Den ena Àr att kontaktfamiljerna pÄ nÄgot sÀtt ville stimulera kontaktbarnet socialt och det andra Àr att de ville bidra till att utöka barnets nÀtverk. Flertalet kontaktfamiljer beskrev relationen bÄde till kontaktbarnet och till dess familj, som god.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. MÄnga stÀder och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det hÀr examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det Àr som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag nÀrmare pÄ ett avvecklat industriomrÄde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design frÀmja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgÄngsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i stÀder. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igÄng ordentligt.

Uppsatsens syfte Àr att studera diskursen om mÄngfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mÄngfaldsplaner samt tvÄ intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frÄgor vi stÀllt vÄrt material Àr hur ?mÄngfald? definieras, hur mÄngfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mÄngfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen Àr etnisk mÄngfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket bestÄr av diskursteori samt begrepp och idéer hÀmtade frÄn kritisk litteratur om mÄngfald.

?Burberry - En studie om byggandet och profileringen av ett varumÀrke utifrÄn visuell metodologi? Àr skriven av Charlotte Wennström, student pÄ institutionen för journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap pÄ Stockholms universitet.I denna uppsats analyseras den visuella framstÀllningen av ett varumÀrke i reklamannonser sÀnda av Burberry under hösten 2009 respektive vÄren 2010. Uppsatsen undersöker huruvida stereotypa framstÀllningar av varumÀrket speglas i bildmaterialet utifrÄn semiotisk analys, vad det avser att förmedla och till vilken mÄlgrupp. Arbetet genomförs med hjÀlp av bildanalys som Àr en kvalitativ metod. Uppsatsen utgÄr ifrÄn de semiotiska begreppen denotation och konnotation.

Den svenska bostadsmarknaden har under en lĂ€ngre tid varit ett hett diskussionsĂ€mne i media. Regelbundet beskrivs den svenska bostadsmarknaden som övervĂ€rderad. Ovissheten kring var marknaden befinner sig vĂ€rderingsmĂ€ssigt, vĂ€cker intresse att undersöka hur en bostadsrĂ€tts olika egenskaper pĂ„verkar dess vĂ€rde, alltsĂ„ vad individer Ă€r beredda att betala för i en bostadsrĂ€tt.?Hur mycket Ă€r konsumenten villig att betala för olika egenskaper hos en bostadsrĂ€tt, sĂ„ som: boarea, vĂ„ningsplan, hiss och antal rum??I studien utförs en empirisk tvĂ€rsnittsanalys, med observationer insamlade frĂ„n och med första augusti till och med sista oktober 2014. BostadsrĂ€tterna som Ă€r inkluderade i studien Ă€r geografiskt belĂ€gna i Stockholms innerstad (Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm, Vasastan samt Östermalm).

Tron pÄ den egna förmÄgan (self-efficacy) och upplevelsen av kontroll (locus of control) pÄverkar mÀnniskors agerande och bedömningar av sina möjligheter. Syftet med undersökningen var att öka förstÄelsen för hur studenter frÄn psykologlinjen i Stockholms Universitet bedömde sina chanser att fÄ ett arbete direkt efter utbildningen. Fyra studenter deltog i undersökningen och data samlades genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visade att möjligheterna till att fÄ arbete efter examen ansÄgs vara goda men att den praktiska tjÀnstgöringen för psykologer, PTP, sÄgs som en flaskhals. Erfarenhet, kontakter, Älder, kön och utbildningsinriktning ansÄgs kunna pÄverka möjligheterna till att fÄ en PTP-tjÀnst och pÄverkade ocksÄ deltagarnas bedömning av sina chanser.

Avsikten med vĂ„r studie har varit att belysa historiken frĂ„n stickningens uppkomst och fram till idag i bĂ„de ett skol- och ett samhĂ€llsperspektiv. Syftet har Ă€ven varit att göra en studie i hur stickning vĂ€xt fram i Sverige och hur det tas tillvara i grundskola och samhĂ€lle. De metoder som anvĂ€nts för att fĂ„ fram resultatet Ă€r litteraturstudier, Internet och en enkĂ€tundersökning. Vi har ocksĂ„ besökt stickcafĂ©er samt dokumenterat stickgraffiti. EnkĂ€ten skickades ut till textillĂ€rare som undervisade frĂ„n skolĂ„r 3 till och med skolĂ„r 9 i Örebro, Stockholms och VĂ€sterbottens lĂ€n.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka hinder som fanns att fÄ till stÄnd jÀmlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte Àr att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig sjÀlv och av varandra. Materialet som granskas Àr anteckningar frÄn SamkvÀm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll frÄn Stockholms AllmÀnna Kvinnoklubb.Metoden som anvÀnds Àr hermeneutisk och teorierna som anvÀnds Àr den dÀr Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan nÀrmast ansÄgs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas pÄ jÀmlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens förestÀllningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framtrÀder inte tillrÀckligt tydligt för att kunna dra nÄgra generella slutsatser av, medan hon av ?de sina? betraktas som det sjÀlvklara subjektet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fÀltassistenters syn pÄ den offentliga nÀrmiljön. Studien Àr begrÀnsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda pÄ vad killar i högstadieÄldern gör pÄ sin fritid och hur fÀltassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det pÄverkar killarna och fÀltassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen Àr vad killarna och fÀltassistenterna har för tankar om trygghet och syn pÄ medias roll.

I DAG RÅDER ETT STORT OMVANDLINGSTRYCK pĂ„ de före detta industriomrĂ„dena lĂ€ngs inloppet till Stockholm och MĂ€larens strĂ€nder. Dessa platser utgör attraktiva tomter för bostadsbyggande och mĂ„nga omrĂ„den har byggts om eller Ă€r under omvandling. Ett av dessa Ă€r Lövholmen vid Liljeholmen. HĂ€r finner man idag bland annat Beckers hundraĂ„riga fabriksanlĂ€ggning med avsevĂ€rda kultur- historiska vĂ€rden. EXAMENSARBETET HAR LETT FRAM till ett planförslag som visar pĂ„ hur en kommande förtĂ€tning av planomrĂ„det kan utformas. Förslaget grundas i inventerings- och analys-resultat samt pĂ„ tidigare stĂ€llningstaganden frĂ„n bland annat Stockholms stadsbyggnadskontor. PLANFÖRSLAGET INNEBÄR I STORA DRAG att omrĂ„dets be-varandevĂ€rda bebyggelse utgör stommen och ny samtida bebyggelse införs i medveten kontrast.

Att bli mor kan upplevas som nÄgot stort och omvÀlvande. Att som mor uppleva sig vara den som i första hand har ansvar för barnet kan ge kÀnslor av utmattning och maktlöshet. I processen att bli mor behöver hon stöd av personer i sin omgivning. Sjuksköterskan i barnhÀlsovÄrden Àr en av dessa mÀnniskor. Att beskriva förstagÄngsmödrars upplevelse av stöd frÄn barnhÀlsovÄrden.

Bakgrund: Mycket av den tidigare arbetsmiljöforskningen har fokuserat pÄ faktorer som bidrar till ohÀlsa inom förskolan och mindre anstrÀngningar har inriktas pÄ att försöka erhÄlla kunskaper om vad som bidrar till hÀlsa. Den hÀr studien kommer dÀrför att fokusera pÄ den salutogena arbetsmiljön inom förskolan.  Syfte: Var att undersöka förskolepersonals uppfattningar om och erfarenheter av begreppet god arbetsmiljö i förskolan. Metod: Fyra förskolelÀrare och fem barnskötare frÄn en fristÄende förskola och tvÄ kommunala förskolor i Stockholms lÀn deltog. Semistrukturerande intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av fenomenografisk metod och fem beskrivningskategorier samt fjorton underteman skapades.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att, genom att lyfta ut en definierad trÀningsgrupp, spinningtrÀnande, frÄn gymtrÀnande undersöka om skillnader föreligger kring risk- och missbruk av AAS, narkotika och alkohol. FrÄgestÀllningarna som ska svara pÄ syftet fokuseras kring hur gruppen spinningtrÀnande förhÄller sig till missbruk av AAS och narkotika jÀmfört med gruppen gymtrÀnande i STAD undersökningen. Alkohol parametern jÀmförs mellan spinningtrÀnande och befolkningen i övrigt efter en rapport av KÀllmén m.fl.MetodFör att nÄ fram till mina resultat har jag valt att arbeta med kvantitativ metod. Studiens avgrÀnsningar bestÄr i spinningtrÀnande pÄ gym, Älderskategori arton till sextio Är. De tre gym som Àr med i studien skiljer sig Ät geografiskt i Stockholms inner- och ytterstad samt har olika Àgandeformer.ResultatResultatet visar att spinningtrÀnande inte skiljer sig frÄn gymtrÀnande med avseende pÄ missbruk av AAS och narkotika.