För de flesta mÀnniskor Àr deras bostadstransaktioner de största transaktioner de Àr delaktiga i. För att genomföra denna process krÀvs förhandlings-, juridiska-, ekonomiska- och tekniska kunskaper inom den specifika fastighetsmarknaden. Köparen och sÀljaren behöver dÀrav ofta anlita externa experter för att stödja dem i deras mellanhavanden. Hur de ekonomiska intressena bevakas i denna process skiljer sig bÄde inom och mellan de internationella fastighetsmarknaderna. Det svenska systemet, dÀr en mÀklare representerar bÄde köpare och sÀljare, Àr internationellt sÀtt mycket ovanligt.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur trÀngselskatten kan minimera kölÀngder under rusningstrafik i Stockholms innerstad mellan 05.30 och 09.30. KölÀngd definieras hÀr som skillnaden mellan antalet inkommande bilar under en viss tid och antalet bilar som lÀmnar vÀgen under samma tid. Flödet betraktas dels genom bilisters perspektiv, vars intresse Àr att det ska vara sÄ lite trafik som möjligt. Detta Àr mÄlfunktionen, som ska minimeras. Problemet betraktas Àven Stockholms stads intressen, som vill att trafiken ska minskas utan att trÀngselskattintÀkterna reduceras.

Syfte: Syftet med denna explorativa studie Àr att jÀmföra tvÄ stiftelseförvaltare i Sverige för att se vilken organisationsstruktur de har, anledningen till varför de vÀljer den formen av struktur, vilka konsekvenser fÄr organisationsstrukturen och hur effektivt fungerar respektive struktur för stiftelseförvaltaren. Metod: Ett flertal intervjuer har genomförts med Göteborg och Stockholms Stad samt LÀnsstyrelsen med hjÀlp av mina intervjufrÄgor. LÀmplig litteratur och vetenskapliga artiklar har valt ut för att kunna fÄ fram relevant referensram. För att kunna analysera referensramen och den insamlade datan har analysen delats upp i fem kategorier 1 organisationsstruktur, 2 samförvaltning, 3 stiftelselagen, 4 allmÀnnyttan, 5 kostnader och effektivitet. Slutsats: AnvÀnds "fel" orgnisationsstruktur i verksamheten leder det till ineffektivitet som ger ökade kostanader.

Animaliska biprodukter (ABP) Àr ett kontrollomrÄde inom livsmedelskontrollen i Stockholms stad. ABP Àr hela eller delar av djurkroppar och produkter av animaliskt ursprung som inte Àr avsedda som livsmedel och Àr indelade i tre kategorier baserat pÄ risk för mÀnniskors och djurs hÀlsa. Kontroller har hittills prioriterats för animalieanlÀggningar dÀr den största risken finns och de utförs av veterinÀrer anstÀllda pÄ livsmedelskontrollen. Det har nu blivit aktuellt för kommunen att utöka kontrollomrÄdet ABP systematiskt till alla objekt med start i butiker. Syftet med det hÀr arbetet var att kartlÀgga butikers ABP-problematik genom kontroller i fÀlt samt att genom kontakter med statliga myndigheter och andra berörda instanser kunna föreslÄ en lÀmplig kontrollplan för ABP i Stockholms stad. En litteratursökning utfördes för att fÄ mer kunskap kring omrÄdet animaliska biprodukter samt vilken lagstiftning och vilka problem det medförde. KartlÀggningen utformades som en fÀltstudie genom intervjuer med butikschefer följt av en riskvÀrdering för ABP i butik.

Reparationsvarv.Beckholmen kan pÄ grund av sin historia anses vara en ofta hÀnsynslöst behandlad ö. HÀnsynslös mot öns natur och egna ordning, för att stÀndigt fylla ny funktion och nya ÀndamÄl. Idag Àr ön starkt mÀrkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört kÀnslig plats, bÄde i sin natur och exponering för staden. Staden sjÀlv ser olika vÀrden i Beckholmen, vilka stÄr i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skÀrgÄrdsframtoning, som en förlÀngning av DjurgÄrden, i kontrast till det kulturhistoriska vÀrdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvÀndigt att pÄ nÄgot sÀtt vÀlja sida i frÄgan.Vi har fÄtt i uppgift att rita ett reparationsvarv pÄ denna ö, och för mig kÀndes det mest naturliga att lÄta den dramatik och förÀndring som funnits genom historien fortskrida.

Detta examensprojekt handlar om att utforma en stadsdel med bostÀder som lever upp till visionerna för Stockholm och Sundbyberg inför 2020 och 2030.En bilfri förort, 15 minuter med tunnelbanan frÄn Stockholms innerstad. Alldeles intill ett kÀnsligt naturreservat. Kompakt boende, smÄskalig service och platsen prÀglas av en kÀnsla av nÀrhet. De boende ska anvÀnda lite yta, röra sig till fots, cykla och nyttja offentliga rum och kollektivtrafik i största möjliga utstrÀckning. Men de ska kunna leva ett fullgott urbant liv utan att behöva offra den bekvÀmlighet som ett liv i storstadsmiljö erbjuder..

Syftet med denna studie Àr att söka svar pÄ i vilken omfattning barn har getts möjlighet att uttrycka sin Äsikt inom socialtjÀnstens förhandsbedömningar som inte har lett till utredning. Detta genom att mÀta i vilken omfattning barnets nÀrvaro har dokumenterats inom ramen för en förhandsbedömning som inte har lett till utredning. För att besvara studiens syfte anvÀndes utvalda variabler för att ta reda pÄ om det finns eventuella omstÀndigheter som kan ha pÄverkat om barnet har getts möjlighet att uttrycka sin Äsikt. Barnets stÀllning inom socialtjÀnsten Àr stÀrkt pÄ ett flertal vis och denna studie tar avstamp i vad socialtjÀnstlagen (SFS 2001:453), FN:s konvention om barnets rÀttigheter och Stockholms stads riktlinjer för socialtjÀnsten faststÀller om barnets möjlighet till att uttrycka sin Äsikt i Àrenden som rör dess person.  Studien Àr en kvantitativ aktstudie och empirin bestÄr av 384 förhandsbedömningar som inte lett till utredning. Förhandsbedömningarna Àr genomförda av samma stadsdel inom Stockholms stad under 2013.

UtifrÄn regeringsdirektiv ska Rikspolisstyrelsen strÀva efter att öka jÀmstÀlldheten och mÄngfalden inom polisen, dÄ polisen ska avspegla samhÀllets befolkning. För att uppnÄ detta behövs ytterligare insatser ur ett jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsperspektiv. Rikspo-lisstyrelsen har 2009 utarbetat en ny handlingsplan för mÄngfald och likabehandling som utgör grunden för Rikspolisstyrelsens mÄngfaldsarbete samt fungerar som stöd och underlag för polismyndigheter som utarbetar lokala handlingsplaner. Polismyndigheter-na Àr idag skyldiga att ha en mÄngfaldsplan. MÄngfaldsarbetet inom polisen har visat sig gÄ lÄngsamt.

Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhÄllande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstÀrker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms omrÄdet. jag har följt dessa supportrar under vÄren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstÄ hur man upprÀtthÄller och förstÀrker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF fÄr stÄ som symbol för mycket mer Àn bara fotboll för dessa mÀnniskor, det fÄr symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir Ànnu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar pÄ nÀr man flyttat till en ny stad som ett sÀtt att bevara sin identitet i en ny miljö..

Syfte/FrÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur idrottslÀrare pÄ olika grundskolor i Stockholms kommun upplever sin arbetsmiljö. Jag har utgÄtt frÄn tre mer preciserade frÄgestÀllningar,Hur upplever idrottslÀrare i grundskolan sin arbetsmiljö rent fysiskt och psykiskt? Upplever lÀrarna sin arbetsmiljö som stressframkallande? Kan man se nÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor och mellan ett- ÀmneslÀrare och tvÄ- ÀmneslÀrare? Och slutligen hur arbetar idrottslÀrare för att motverka stress och pÄfrestningar i arbetet?MetodDenna studie grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer. Jag Äkte runt till sex olika skolor och intervjuade sex idrottslÀrare, tre mÀn och tre kvinnor pÄ grundskolor i Stockholms lÀn, avsedd för Ärskurs F-6. Jag har utgÄtt ifrÄn Karsaseks och Theorells teori som Àr en förklaringsmodell till stressens uppkomst pÄ arbetsplatsen.

Försvarsmakten skall kunna bistÄ det svenska samhÀllet vid svÄra pÄfrestningar i fred. Vilket i förlÀngningen kan innebÀra attFörsvarsmaktens resurser skall kunna utnyttjas av en annan myndighet vid en insats, för att stödja det svenska samhÀllet viden pÄfrestning. Polisen har till uppgift att förbereda, planera och sÀkerstÀlla en god förmÄga att med kort varsel kunna hanteraen svÄr pÄfrestning pÄ samhÀllet i fred. Ett effektivt samutnyttjande av resurser med andra myndigheter Àr viktigt, frÀmst setttill den gemensamma samhÀllsnyttan som skapas. Men Àven till de ekonomiska fördelar som kan uppnÄs vid en samverkanmellan myndigheterna.BÄda organisationerna har vid en första anblick ett antal likheter, exempelvis bÄda fÄr anvÀnda det yttersta vÄldsmedlet för attlösa sina uppgifter, de Àr hierarkiska organisationer, personalen bÀr uniform och de Àr statliga instanser.Min avsikt Àr att beskriva samverkan mellan Mellersta MilitÀrdistriktet och Polismyndigheten i Stockholms LÀn pÄ ennationell regional nivÄ.

DÄ Sverige historiskt sett har haft lÄga priser pÄ el har ett system som anvÀnder mycket el byggts upp. Efter avregleringen av den europeiska elmarknaden har priserna pÄ el ökat och berÀknas stiga till samma nivÄer som pÄ kontinenten. Behovet att minska energianvÀndningen och dÄ frÀmst el har blivit en viktig frÄga varpÄ Energimyndigheten valt att inom projektet STIL2, STatistik I Lokaler, inventera energianvÀndningen i svenska lokaler. Rapportens syfte Àr att undersöka hur kontorslokalers energianvÀndning i Stockholmsregionen pÄverkar energisystemet med fokus pÄ anvÀndningen av komfortkyla. Genom att utnyttja fjÀrrvÀrmedrivna kylmaskiner, absorptionskylmaskiner, höjs vÀrmelasten sommartid nÀr vÀrmelasten Àr lÄg vilket medför ett ökat underlag för produktion av vÀrme och el i kraftvÀrmeverk. Med data frÄn STIL 2 uppskattades kylbehovet i kontorslokaler till 30 kWh kyla per m2 och Är.

Uppsatsen behandlar hur klÀder kan fungera som ett kommunikationsmedelinom organisationen, dÀr frisöryrket studeras specifikt. KlÀderna betraktas ur ett kulturellt perspektiv dÀr semiotiken anvÀnds explicit för att studera klÀderna. Uppsatsen kommer fram till att klÀder har en stor inverkan pÄ bÀraren och de personer som implicit pÄverkas. Teoriavsnittet gÄr igenom semiotiken och den kulturella delen, sedan redovisas metoden som anvÀnds. Vidare ges inblick i klÀders signalsystem vad det gÀller fysisk- och kulturell form.

TÀnk er en 93 meter hög före detta soptipp istÀllet för höga alptoppar och fjÀll. FörestÀll er restauranger som Fredsgatan 12 och Café Opera istÀllet för vÀrmestugor och fjÀllrestauranger. TÀnk er klubbar som SpyBar, Sturecompagniet och Kharma istÀllet för ortens afterskistÀlle. Hotell som Lydmar och Grand Hotell istÀllet för högfjÀllshotell och fjÀllstugor. Tunnelbana och spÄrvagn istÀllet för lÄnga tÄg- och bussresor.AnlÀggningen vi beskriver Àr en skidbacke mitt i centrala Stockholm som heter Hammarbybacken VÄrat arbete kommer att utföras kring projektet Hammarbybacken i Stockholm och de aktörer som Àr inblandade.

Bornsjön Àr Stockholms viktigaste reservvattentÀkt och kan tillgodose staden med dricksvatten i flera mÄnader om MÀlaren skulle slÄs ut. Det Àr dÀrför viktigt att Bornsjön hÄller en god vattenkvalitet. Under de senaste Ären har vattenkvaliteten avseende totalfosfor i Bornsjön försÀmrats. Hög belastning av fosfor kan leda till övergödning i en sjö. NÀr en sjö Àr övergödd uppstÄr ökad syreförbrukning som kan leda till syrebrist.