I denna text presenteras ett kompendium i Geometrisk Algebra, avsettför gymnasieelever. Denna spÀnnande matematiska konstruktion harden fördelaktiga egenskapen att sÄvÀl tensoralgebra som spinoralgebraingÄr i den som delalgebror. Detta innebÀr att den geometriska algebranskulle kunna fungera som en sammanlÀnkande teori med vilken eleverskulle kunna fÄ en mer syntetiserad förstÄelse av den matematik debehöver för att tillgodogöra sig den moderna fysiken.För att göra materialet mer tillgÀngligt för gymnasieelever framstÀlldesdet pÄ ett humoristiskt vis, med en familjÀr ton, mycket oliktraditionella lÀromedel. Denna framstÀllning testades pÄ ett antal eleveri en gymnasieskola i Stockholms innerstad..

En vÀl fungerande bostadsmarknad Àr avgörande för ett samhÀlles utveckling och vÀlfÀrd. Den stora bostadsbristen i Stockholm, och dÄ sÀrskilt bristen pÄ hyresrÀtter, har dÀrför lÀnge varit ett omdiskuterat problem. NÀstan samtliga av Stockholms kommuner uppgav Är 2011 att det rÄder brist pÄ hyresrÀtter, ett resultat av minskat byggande i kombination med en hög grad ombildningar till bostadsrÀtter. Följdproblemen visar sig bland annat i form av svarta marknader för hyreskontrakt, lÄnga kötider samt svÄrigheter för ungdomar att göra entré pÄ bostadsmarknaden.Denna uppsats fokuserar pÄ alternativa upplÄtelseformer och deras möjlighet att komplettera hyresrÀtten pÄ Stockholms bostadsmarknad, samt deras inverkan pÄ de problem som följer med bristen pÄ hyresrÀtter. De alternativa upplÄtelseformer som studeras nÀrmare Àr kooperativ hyresrÀtt samt den nya formen andelsÀgarlÀgenhet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om kolonitrÀdgÄrdar lÀcker nÀringsÀmnen till Drevviken i Stockholms lÀn. Underlaget till studien kommer frÄn en kvalitativ intervju med tre representanter frÄn Miljöförvaltningen i Stockholms stad samt litteraturstudier.Resultaten visar att det föreligger problem med att kolonister anvÀnder sig av egna avloppslösningar vilket inte Àr tillÄtet enligt arrendeavtalet. Stockholm stad stÄr fast vid att indraget vatten fortsÀttningsvis inte ska fÄ förekomma trots att anstrÀngningar gjorts frÄn SkarpnÀcks stadsdelsnÀmnds sida med att utforma bra avloppslösningar för kolonistugor. Dessa avloppslösningar arbetades fram under tvÄ Är genom projektet Möjlighet att anordna avlopp inom delar av Listuddens koloniomrÄde. Den enda ÄtgÀrd som idag tillÀmpas Àr att arrendeavtalet ska följas eftersom problemet med nÀringslÀckage frÄn kolonistugor dÄ inte lÀngre skulle vara ett problem.

Borseman, P & Stintzing, M. (2010).Dramapedagogik och Dynamisk pedagogik. En komparativ undersökning av tvÄ pedagogiska inriktningar. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle. AbstractStudien belyser tvÄ olika pedagogiska inriktningar ? Dramapedagogik med fokus i Upplevelsens pedagogik samt Dynamisk pedagogik.

Huvudsyftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur elever i Är 7 anvÀnder IKT pÄ engelska i skolan och pÄ fritiden. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien Àr följande:Finns det nÄgra skillnader i anvÀndningen av IKT pÄ engelska i skolan och pÄ fritiden?Finns det nÄgra skillnader i anvÀndningen av IKT pÄ engelska mellan pojkar och flickor?Hur ser eleverna pÄ IKT och lÀrande?  Inom ett samarbete mellan Stockholms universitet och en kommun i Stockholms lÀn har en enkÀtundersökning genomförts med elever i Är 7 pÄ de kommunala skolorna i kommunen. Tre av fyra skolor har medverkat och totalt 125 elever har svarat pÄ enkÀten, 53 flickor och 72 pojkar. Resultaten visar att eleverna anvÀnder IKT pÄ engelska i högre grad pÄ fritiden Àn i skolan och pÄ fritiden Àr de vanligaste aktiviteterna med IKT pÄ engelska kommunikativa aktiviteter sÄ som chatt och sms.

Mitt sja?lvsta?ndiga projekt har varit att genom sa?ngteknisk tra?ning, ensemblesa?ngstra?ning och arrangering skapa en luciakonsert fo?r tresta?mmig damko?r. Denna framfo?rdes pa? Nytorgsga?rdens a?ldreboende i Stockholms stad den 12 december 2012. Programmet bestod av de klassiska luciasa?ngerna i sa?va?l redan utgivna arrangemang som nya arrangemang, framarbetade av mig och Sandra Halvarsson under ho?sten.

Knutpunkten Àr ett omrÄde i sydvÀstra Danderyd. Enligt kommunens översiktsplan Àr omrÄdet ett av kommunens viktigaste utvecklingsomrÄden. Idag Àr Knutpunkten relativt osammanhÀngande och ostrukturerat och markanvÀndningen utgörs till största del av verksamheter. Störst Àr Danderyds sjukhus. Inom planomrÄdet finns Àven Edsviken som Àr ett vackert naturomrÄde.

Den samhÀllsrelaterade redovisningen har utvecklats under de senaste Ären och fÄtt en allt större betydelse för företagen och dess intressenter. Att utvecklingen gÄr mot mer kunskapsintensiva verksamheter borde öka betydelsen av personalredovisning, vilken Àr en del av den samhÀllsrelaterade redovisningen. Det bör ligga i företagens intresse att redovisa sin personalrelaterade information med tanke pÄ att det Àr en allt viktigare tillgÄng. Med anledning av att det endast finns ett fÄtal regler för hur personalen skall redovisas, vÀljer företagen det sÀtt som passar repektive företag bÀst. Syftet med undersökningen Àr att klargöra för i vilken omfattning svenska börsnoterade företag redovisar sin personalrelaterade information, om det skiljer sig mellan företagen beroende av branschtillhörighet, storlek eller nÄgon annan faktor.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur genus görs i reklam för gymnasieskolor. Detta har gjorts genom text- och bildanalys av reklambroschyrer frÄn 15 gymnasieskolor i Stockholms stad. Med en socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt har analyserna gjorts utifrÄn teorier om reklam och genus. Analysen fann fem viktiga kategorier i materialet; utseende, kroppssprÄk & agerande, segregation, samtalsdiskurs samt programmen & skolan. Dessa kategorier visar att det finns en dikotomi mellan killar och tjejer i materialet, vilken tydliggörs genom klÀder, smink, accessoarer, hÄr.

SammanfattningStudien handlar om seniorer och deras upplevda kunskaper inom hjÀrt- lungrÀddning. Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att ta reda pÄ om seniorer i Stockholms kommuner har den kunskap som krÀvs för att rÀdda en annan persons liv vid hjÀrtstopp. Vidare var syftet att beskriva de sorters begrÀnsningar som upplevs av seniorer vid utförandet av hjÀrt- lungrÀddning. Studiens frÄgestÀllningar var:- Vilken kunskap har seniorer idag om hjÀrt- lungrÀddning?- Upplever seniorer att det finns begrÀnsningar med att utföra hjÀrt- lungrÀddning? MetodFör att kunna besvara frÄgestÀllningarna valdes en kvantitativ undersökning i form av en enkÀt dÀr mÄlpopulationen var seniorer över 65 Är och sex av 26 Stockholms kommuner representerades. Telefonkontakt upprÀttades med föreningar och besök anordnades för enkÀtutlÀmning.

Reparationsvarv.Beckholmen kan pÄ grund av sin historia anses vara en ofta hÀnsynslöst behandlad ö. HÀnsynslös mot öns natur och egna ordning, för att stÀndigt fylla ny funktion och nya ÀndamÄl. Idag Àr ön starkt mÀrkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört kÀnslig plats, bÄde i sin natur och exponering för staden. Staden sjÀlv ser olika vÀrden i Beckholmen, vilka stÄr i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skÀrgÄrdsframtoning, som en förlÀngning av DjurgÄrden, i kontrast till det kulturhistoriska vÀrdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvÀndigt att pÄ nÄgot sÀtt vÀlja sida i frÄgan.Vi har fÄtt i uppgift att rita ett reparationsvarv pÄ denna ö, och för mig kÀndes det mest naturliga att lÄta den dramatik och förÀndring som funnits genom historien fortskrida.

AbstraktSyfte:Syftet med studien var att undersöka vilken behandlingsstrategi sjukgymnaster inom Stockholms lÀns landsting vÀljer vid diagnosen kronisk tendinos i akillessenans mellanportion.Metod:En webenkÀt utformades och skickades ut till totalt 2267 legitimerade sjukgymnaster inom Stockholms lÀns landsting, som sökts upp via Elektroniska katalogen, till. EnkÀten Àr inte validitets- eller reliabilitetstestad. FrÄgorna i enkÀten var egenkonstruerade och baserade pÄ studiens syfte. För att stÀrka studiens interna validitet gjordes en pilotstudie. EnkÀtundersökningen genomfördes frÄn 14-02-05 till 14-02-19.

Utveckling av ett köpcentrum Àr ett komplext system som involverar mÄnga aktörer sÄsom kommunen, fastighetsÀgaren, investerare, lÄngivare, konsulter, analytiker, arkitekter, detaljister och givetvis Àven slutkonsumenten sÄ att visionen om att vara den ledande bland köpcentrum hierarkin realiseras.Det tillkommer nya handelsytor i relation till befolkningsunderlaget i Stockholms lÀn dÀr konkurrensen, kundernas krav och e-handeln stÀndigt ökar. Detta kommer i sin tur sÀtta press pÄ ledningen för att faststÀlla nya tydliga strategier för framtida visioner. Vid utvecklingen av ett köpcentrum har extern rÄdgivning tagits och dÀrmed ett investeringsförslag har föreslagits. Vilka faktorer som har tagits med i beslutsunderlaget Àr det vÀsentligaste.UtgÄngpunkten med denna studie var att belysa hur ett köpcentrum behÄller sin kommersiella kvalitet och dÀrmed möta den framtida konkurrensen bÀttre. En JÀmförelseanalys av tvÄ valda objekt i Stockholms lÀn har fullgjorts för att belysa nÀrmare framgÄngsrika nyckelfaktorer sÄsom lÀge, tillgÀnglighet och koncept.

Syfte: Syftet med studien var att unders?ka vilka motivationsfaktorer som driver fotbollstr?nare i ideella f?reningar att engagera sig i sitt tr?naruppdrag, hur de uppleverbalansen mellan inre och yttre motivation samt vilka utmaningar som p?verkar deras vilja att forts?tta eller avsluta sitt engagemang.Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ forskningsansats med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk. Datainsamlingen genomf?rdes genom sexsemistrukturerade intervjuer med fotbollstr?nare som hade begr?nsad erfarenhet och l?g ekonomisk ers?ttning i sina tr?naruppdrag. Materialet analyserades genomkvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: Resultaten visade att tr?narnas motivation fr?mst grundades i passion f?r fotboll, social gemenskap, personlig utveckling och upplevelsen av meningsfullhet i rollen.

I Stockholm stad fÄr förÀldrar till barn pÄ fritidshem Ärligen fylla i en sÄ kallad brukarenkÀt. Denna bestÄr av ett antal pÄstÄenden som förÀldrarna fÄr ta stÀllning till. PÄstÄendena har att göra med allt ifrÄn pedagogik, barnets utveckling, trygghet och sÀkerhet. Resultatet av enkÀterna publiceras sedan pÄ Stockholms stads hemsida i anslutning till information om fritidshemmet. Syftet Àr att allmÀnheten ska kunna fÄ veta hur pass nöjda förÀldrarna Àr med verksamheten.Jag vill med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som metod undersöka hur fritidspedagoger pÄverkas av dessa enkÀter i sitt arbetsliv.