År 2000 godkĂ€nde Sverige EUs vattendirektiv. Det innebĂ€r att vi mĂ„ste arbeta för att vattnet ska ha en god kvalitĂ© och det fĂ„r inte ha för höga halter av förorenade Ă€mnen. Vid förorening kan vattnet skada mĂ€nniskor, djur och vĂ€xter. Sverige mĂ„ste stĂ€ndigt jobba och förbĂ€ttra reningen av vĂ„rt dagvatten. Reningen av dagvattnet och pĂ„ vilket sĂ€tt det ska ske Ă€r nĂ„got som stĂ€ndigt kan förnyas och förbĂ€ttras. Idag renas dagvatten med hjĂ€lp av dammar och vĂ„tmarker och reningen kan bli bĂ€ttre med hjĂ€lp av flytande vĂ„tmarker. Syftet med denna uppsats har varit att ta fram mer information om flytande vĂ„tmarker och att sprida denna sĂ„ att intresset och kunskapen ökar och förhoppningsvis Ă€ven anvĂ€ndningen av dem sĂ„ att reningen av dagvattnet kan förbĂ€ttras. Arbetet innehĂ„ller en litteraturstudie och resultat frĂ„n intervjuer vilka bĂ€gge syftar att ta reda pĂ„ hur en flytande vĂ„tmark fungerar, hur den Ă€r konstruerad, vilken typ av skötsel den krĂ€ver, vilka vĂ€xter som fungerar bĂ€st, hur de renar vattnet och hur man skulle kunna anvĂ€nda sig av dem hĂ€r i Sverige. I arbetet finns det information om nĂ€r en flytande vĂ„tmark renar som bĂ€st, vilka typer av vĂ€xter som bör anvĂ€ndas och vilka typer av stommar det finns till den flytande vĂ„tmarken.

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.

Title: Lobbying in the Swedish parliament - a qualitative study about experiences and attitudes of lobbying among the members of the Swedish parliament, from a communication perspective.Author: Bodil Hassel and Kristofer PerssonTutor: Emma SvenssonPurpose: The purpose of this thesis is to study lobbying towards members of the Swedish parliament. We aim to study their point of view: what experiences and attitudes they have towards the phenomenon. Key questions to be answered are: What experiences and attitudes do the members of the Swedish parliamentary Committee on Environment and Agriculture have towards lobbying? What skills does a successful lobbyist possess, according to the members of the committee? How do the organizations Skogsindustrierna and Naturskyddsfo?reningen lobby?Method/Material: The material used in this study consists of interviews with nine respondents of the Committee on Environment and Agriculture in the Swedish parliament. Additionally, two informant interviews with the organizations Skogsindustrierna and Naturskyddsfo?reningen were made.

Enligt lag mÄste avloppsvatten renas och tas om hand innan det slÀpps ut igen. Det Àr det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike Àr det fÀllningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos mÀnniskor och djur om det finns i för stora mÀngder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta Àr för att se om att aluminiumsulfat Àr en bra kemikalie att anvÀnda för att fÄ sÄ lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie anvÀndes miljörapporter frÄn HÀrjedalens kommun och vattenprover togs vid bÄda reningsverken vid tvÄ tillfÀllen.I resultatet ser man att detta Àr en metod som fungerar dÄ antalet bakterier Àr sÄ pass lÄgt nÀr reningen Àr klar att det inte Àr nÄgon fara ur hÀlsomÀssig synpunkt. Detta visar dÄ att fÀllningsdammar med aluminiumsulfat Àr en av de reningsmetoderna man kan anvÀnda för att ?knÀcka? dessa patogena mikroorganismer..

Enligt lag mÄste avloppsvatten renas och tas om hand innan det slÀpps ut igen. Det Àr det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike Àr det fÀllningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos mÀnniskor och djur om det finns i för stora mÀngder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta Àr för att se om att aluminiumsulfat Àr en bra kemikalie att anvÀnda för att fÄ sÄ lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie anvÀndes miljörapporter frÄn HÀrjedalens kommun och vattenprover togs vid bÄda reningsverken vid tvÄ tillfÀllen.I resultatet ser man att detta Àr en metod som fungerar dÄ antalet bakterier Àr sÄ pass lÄgt nÀr reningen Àr klar att det inte Àr nÄgon fara ur hÀlsomÀssig synpunkt. Detta visar dÄ att fÀllningsdammar med aluminiumsulfat Àr en av de reningsmetoderna man kan anvÀnda för att ?knÀcka? dessa patogena mikroorganismer..

Voluntary organisations provided the first consumer guidance in Sweden. The government'sinterest in the question started during the second world war and has ever since increased.Since the 1970's the local authorities, with support from the community, have played animportant roll in consumer policy work. Due to the economic recession of recent years theappropriation to consumer guidance work has been cut down. The work has been rationalisedand libraries have more frequently been used to spread consumer information.In Stockholm the municipal has been responsible for local consumer information since the1940's. Co-operation with the library of Stockholm has occurred in different forms.

Detta Ă€r en jĂ€mförande studie av levnadsförhĂ„llandena, samt befolkningsutvecklingen i Ålands och Stockholms skĂ€rgĂ„rdar..

Bakgrunden visar pÄ att Stockholms destinationsmarknadsförare befinner sig i en stark konkurrenssituation dÄ konkurrensen sker globalt. Vidare har kundernas beteende förÀndrats vilket stÀller högre krav pÄ Stockholms destinationsmarknadsförare. Utmaningen bestÄr i att Stockholm mÄste skapa en attraktiv identitet för att uppnÄ en lyckad image hos nya segment. DÀrmed Àr det betydelsefullt för Stockholm att attrahera ryska besökare.Uppsatsskribenterna har kommit fram till att Stockholm inte har en lyckad image i dagslÀget..

Denna uppsats behandlar beslutsprocesserna kopplade till avknoppningarna av de vÄrdcentraler och hemtjÀnster som skedde inom Stockholms lÀns landsting och Stockholms kommun mellan 2006 och 2008. Syftet Àr att undersöka hur och varför dessa genomfördes. Det empiriska material som granskats Àr vÀrderingarna av de enskilda avknoppade verksamheterna, hanteringsordningarna och de politiska debatterna i landstings ? och kommunfullmÀktige. Dessa har analyserats utifrÄn Lennart Lundqvist processmodell och uppsatsen behandlar Àmnet frÄn initieringsfasen till efterkontrollfasen.

I den hÀr studien har Stockholms potential till att presentera ett internationellt shoppingevent undersökts. Studien har haft fokus pÄ framförandet av festivaler med utgÄngspunkt Istanbul Shopping Festival i Turkiet, som anses vara en stor mode- och shoppingfestival i en vÀxande modestad. Det Àr vÀsentligt för studien att anvÀnda en redan existerande internationell shoppingfestival som inspirationskÀlla..

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska KonstnÀrinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnÀrsgruppen De unga och deras första utstÀllning pÄ Hallins konsthandel 1909 stÀmmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns nÄgot samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska KonstnÀrinnor grundades dÄ enskilda kvinnor inte hade rÀtten att stÀlla ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnÀrernas önskan om förbÀttrade juridiska rÀttigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag ocksÄ konstatera att det inte finns nÄgot samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta dÄ de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska KonstnÀrinnors utstÀllningar Àr allt för lÄgt för att kunna ha haft nÄgon pÄverkan. .

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos personal inom SocialtjÀnsten i Stockholms stad och Stockholms Stadsmission vid val av klienter till projektet Bostad först. Syftet var Àven att se om projektet kan ha pÄverkat synen pÄ hemlösa personer med missbruksproblematik. Studien utgick frÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt som bygger pÄ sex semistrukturerade intervjuer med personal, som arbetar med klientarbete. Det teoretiska perspektiv som valdes för att analysera resultatet var mÀnniskovÄrdande organisationer och Lipskys teori Street-Level Bureaucracy. Resultatet visar pÄ att personalen uppfattar att missbruksproblematik, psykisk problematik, individuella faktorer och de ökande krav som finns i samhÀllet Àr orsaker till hemlöshet.