Sök:

Sökresultat:

616 Uppsatser om Förebyggande insats - Sida 37 av 42

Utbytets och malningens inverkan pÄ NSSC-massans egenskaper

Neutralsulfitkokning av björk möjliggör ett högt utbyte av hemicellulosa, vilket bidrar positivt till flutingens egenskaper och minskar vedkostnaden. Neutralsulfitkoket ska avbrytas nÀr delignifieringen nÄtt tillrÀckligt lÄngt för att veden ska kunna defibreras skonsamt med en rimlig energiinsats, men innan nedbrytningen av hemicellulosa hunnit accelerera. Syftet med detta examensarbete var att undersöka utbytets och malningens inverkan pÄ NSSC-massans egenskaper.En laboratoriestudie genomfördes dÀr massan kokades till olika utbyten och maldes vid olika insatser. Resultatet av den studien anvÀndes sedan för att stÀlla om kokaren och raffinörerna pÄ lÀmpligt sÀtt vid fabriksförsöken. Massaprover togs ut efter det andra kvarnsteget och skickades för analys.

GrönstrÄken ? LÀnkarna inom Stadens Grönstruktur

Vi skapar vÄra stÀder för att fylla behoven vi har, vi etablerar vÄra samhÀllen samtidigt. Vi lÄnar bitar av den generösa naturen för att bygga vÄra nya hem, vÄra stÀder. Vi glömmer oftast höra naturens lov, och vi fortsÀtter dela isÀr henne enligt vÄra behov, vÄr önskan, och ibland enligt vÄr girighet. I stÀllet för att omfamna naturen som redan har omfamnat oss och nya vÄra hem, avvisar vi henne utanför vÄr nya grÀnsar vi har skapat, som vi skulle egentligen lÄna av henne. Och i stÀllet för att lÄta staden samarbetar med naturen, omvandlas samverkan till konflikt.

Outslitliga refrÀnger : Om recensenters syn pÄ musiken i 1920-talets svenska revyer, med sÀrskilt fokus pÄ jazzinslag

Ola Ljunggren: Outslitliga refrÀnger. Om recensenters syn pÄ musiken i 1920-talets svenska revyer, med sÀrskilt fokus pÄ jazzinslag. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap vt 2004. C-uppsats.Musiken i de svenska 1920-talsrevyerna utgör en viktig del av Sveriges populÀrmusikhistoria, men har tidigare behandlats vetenskapligt i mycket liten utstrÀckning. Syftet med detta arbete Àr att undersöka de samtida recensenternas syn pÄ revymusiken, det vill sÀga revykupletter och -visor, sÀrskilt betrÀffande eventuella jazzinslag.

Entreprenörsutbildningar ? Entreprenören i skolbÀnken

Entreprenörskap och dess betydelse för ekonomisk utveckling har under senare Är fÄtt allt mer uppmÀrksamhet. Idag Àr de flesta, inte minst regeringen, övertygade om att fler entreprenörer behövs för att skapa lÄngsiktig tillvÀxt i Sverige. SvÄrigheterna i att mÀta entreprenörskap har dock gjort att forskare först pÄ senare Är har börjat intressera sig för Àmnet.Vad som kÀnnetecknar entreprenören och vilka skillnaderna Àr mot en företagare har visat sig vara viktiga frÄgor inom detta omrÄde. Ytterligare en vÀsentlig uppgift för forskare har varit att ta reda pÄ om alla kan bli entreprenörer eller om vissa förutsÀttningar mÄste finnas med frÄn födseln. Det föreligger skilda meningar i frÄgan huruvida det gÄr att utbilda i entreprenörskap eller inte.

Produktionsflöde för rendering av bilder i katalogproduktion

PÄ IKEA gÄr produktionsflödet för en produktbild i dagslÀget frÄn konstruktionsritning till fotografering via tillverkning och montering. En produkt som Àr fÀrdig för tillverkning definieras av sin mekaniska konstruktion och sina ytegenskaper. Ledtiden och kostnaden för bildproduktionen skulle kunna minskas betydligt om produkten kunde avbildas redan i detta stadium, utan att finnas tillverkad. För detta ÀndamÄl sÄg IKEA en möjlighet i att introducera ett nytt produktionsflöde dÀr avancerad datorgrafik, grafisk teknik och bildbehandling omvandlar konstruktionsritningen till produktbild. Ambitionen Àr att frÄn ritningen ta ut en 3D-modell, placera den i en omgivning, ljussÀtta och belÀgga den med material och av detta skapa en tryckbar produktbild som uppfyller företagets höga kvalitetskrav.Syftet med examensarbetet var att ta fram förslag pÄ ett konkret sÄdant flöde genom att undersöka olika programvaror som skulle kunna anvÀndas samt att identifiera problemomrÄden och komma med lösningsförslag pÄ dessa.

Förslag pÄ utrustning till första rÀddningsenhet inom GÀstrike RÀddningstjÀnstförbund för att hantera en kemikalieolycka

GÀstrike RÀddningstjÀnstförbunds geografiska omrÄde prÀglas av tung industri och omfattas av mÄnga verksamheter som hanterar en mÀngd olika kemikalier, vilket Àven innebÀr ett stort antal farligt godstransporter till och frÄn dessa anlÀggningar. Om det sker en olycka dÀr kemikalier Àr inblandade Àr rÀddningstjÀnsten en av de aktörer i samhÀllet som ska hantera denna typ av hÀndelse. Insatspersonalen mÄste pÄ ett sÀkert sÀtt kunna genomföra de ÄtgÀrder som krÀvs, vilket förutsÀtter att de har tillgÄng till rÀtt utrustning. Alla första rÀddningsenheter bör ha utrustning för att kunna genomföra en snabb och effektiv insats vid en kemikalieolycka. MÄlet med denna rapport Àr att presentera ett förslag pÄ vilken utrustning som bör finnas pÄ första rÀddningsenhet för att kunna hantera en kemikalieolycka inom GÀstrike RÀddningstjÀnstförbunds geografiska omrÄde.

Effektiva försvarsmakter? : Internationell benchmarkingstudie av försvarsmakter i lÀnder med och utan vÀrnplikt och med internationella insatser i fokus

I denna uppsats redovisas en benchmarkingstudie i syfte att jÀmföra Sveriges försvar mot ett urval av andra lÀnders försvarsmakter, nÀmligen EU- och NATO-lÀnderna samt Schweiz. Studien har skett med avseende pÄ kostnadseffektivitet och fokus pÄ output i internationella insatser, som har kommit att vara allt mer prioriterade i vÀstvÀrldens försvarsmakter under senare Är. Vidare genomförs en kvantitativ jÀmförelse mellan vÀrnplikt och andra personalförsörjningssystem genom att lÀnder med likartade personalförsörjningssystem förs samman i fyra kategorier: vÀrnpliktsbemanning av stÄende styrkor, vÀrnpliktsbemanning av mobiliserande styrkor, blandsystem respektive professionella styrkor. Kategorierna sÀrskiljs genom kvantitativa data, dels andelen vÀrnpliktiga i de aktiva styrkorna, och dels storleken pÄ reserverna i relation till de aktiva styrkorna. TvÄ olika outputmÄtt har utnyttjats, dels faktisk personalvolym i internationella insatser, och för EU-lÀnderna ocksÄ storleken pÄ de styrkebidrag som utlovats till EU:s gemensamma insatser.

Socialt vÀlbefinnade hos barnmorskor inom förlossnings-/ BB-vÄrd : En tvÀrsnittsstudie baserad pÄ Job Related Social Well-being Scale

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Specialpedagogens kompetens. Hur kan det se ut i förskolan? The special needs educator competence in school improvement. How does it work in the preschool?

Bakgrund till val av Àmnet Àr min upplevelse efter mÄnga Ärs arbete i förskolan att dilemmat i skolutvecklingsarbetet Àr att det upplevs som ?en lÀxa uppÄt?. I Skollagens 4 kapitel poÀngteras det systematiska kvalitetsarbetet och i LÀroplan för förskolan (Lpfö, 98/10) finns de nationella mÄlen som inte har nÄgra kunskapskrav pÄ det enskilda barnet utan mÄluppfyllelsen i förskolan innebÀr att förskolan ska bidragit till varje barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien var att undersöka hur skolutveckling förstÄs pÄ förskolepersonals-, förskolechefs- och verksamhetschefsnivÄ och hur personal och chefer pÄ dessa nivÄer sÄg pÄ det systematiska kvalitetsarbetet i relation till skolutveckling samt hur specialpedagogens kompetens i skolutvecklingsfrÄgor togs tillvara i förskolan. - Hur beskrivs specialpedagogens uppdrag kring skolutveckling av förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef? - Hur beskriver förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef det systematiska kvalitetsarbetet? - Hur upplevs det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken? Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats med fokus pÄ att tolka och reflektera kring andra mÀnniskors kÀnslor, förstÄelse och kunskap.

Erosion vid dagvattendammar : litteratur- och fallstudie om erosionsskydd

Köpenhamns cykelvÀgnÀt har anor sÄ lÄngt som 100 Är tillbaka i tiden och pÄ 1980-talet genomförde stadens cyklister stora demonstrationer för att fÄ politikers och planerares uppmÀrksamhet, som man ansÄg hade förlorat fokus pÄ cykeln i planeringen (Jensen, muntligen, 2011-05-02). I detta arbete presenteras siffror som visar att det idag Àr fler Àn en tredjedel av Köpenhamns invÄnare som cyklar till och frÄn sitt dagliga arbete. Köpenhamns kommun vill öka det antalet och mÄlet idag Àr att bli vÀrldens bÀsta cykelstad Är 2015 (Köpenhamns kommun 2007). För snart tio Är sedan upprÀttade man pÄ Köpenhamns kommun ett dokument, Cycle Policy 2002-2012, innehÄllandes mÄl för att förbÀttra förhÄllanden för stadens cyklister till Är 2012. Detta dokument har studerats nÀrmre i denna uppsats.Som blivande landskapsarkitekt blir jag nyfiken pÄ hur de gÄtt till vÀga.

Var klÀcks myggen? : KartlÀggning av tillfÀlligt översvÀmmade vÄtmarker i Deje

Sammanfattning Med anledning av stora myggproblem i DejeomrÄdet har Forshaga kommun tagit beslut att med hjÀlp av Jan Lundström och Martina SchÀfer, myggforskare vid Uppsala Universitet och grundare av ?Biologisk myggkontroll?, utreda vilka myggarter som förekommer i omrÄdet. Man vill Àven utreda ifall problemen Àr tillrÀckligt allvarliga för att motivera insats med biologisk bekÀmpning baserad pÄ BTI[1].Under 2010 konstaterades att majoriteten av myggorna var översvÀmningsmygg och en preliminÀr bedömning av tÀnkbara klÀckningsomrÄden gjordes. Som ett led i den fortsatta utredningen ingÄr att med hjÀlp av en digital terrÀngmodell kartlÀgga dessa översvÀmningsomrÄden mer noggrant. I studien utvÀrderas om LantmÀteriets höjdmodell ?grid 2+?, baserad pÄ laserskanning, Àr anvÀndbar i detta syfte.

Hur motiveras en projektledare?

Inom den moderna projektorganisationen blir det allt vanligare att projekt förlÀggsparallellt löpande med varandra. SÄvÀl projektmedlemmar som projektledare har oftaansvarsomrÄden inom flera projekt parallellt och dÀrmed ett delat fokus. För att kunnasÀkerstÀlla projektens resultat krÀvs det att organisationsmedlemmarna kan hantera denpÄfrestande miljön och den tidspress som projektarbete kan innebÀra. Det Àr dÀrförcentralt att organisationen arbetar aktivt med att skapa en motiverande och stimulerandearbetssituation.DÄ projektorganisationen leds och drivs av projektledaren Àr det ofta genomprojektledaren som medlemmarna fÄr sin feedback och kommunikation frÄn denomgivande organisationen. Projektledarens engagemang och insats spelar en central rolli dennes förmÄga att motivera andra och Àr dÀrmed en avgörande faktor för projektetsresultat.

Vilka samband finns mellan lÀsstrategier och lÀsförstÄelse? En enkÀtstudie om lÀsvanor och lÀsförstÄelsestrategier i Är 9 relaterad till elevernas resultat pÄ det nationella provet i lÀsförstÄelse

SyfteStudiens syfte var att undersöka sambandet mellan elevers lÀsvanor och lÀsstrategier och de-ras resultat pÄ lÀsförstÄelsedelen av det nationella provet i svenska för Är 9. Studiens forsk-ningsfrÄgor handlade om hur elevers lÀsvanor ser ut, vilka lÀsstrategier eleverna anvÀnder, vilka samband som gÄr att finna mellan lÀsstrategier och resultatet pÄ lÀsförstÄelseprovet, samt vilka skillnader som gÄr att urskilja mellan könen.Metod Studien har omfattat 35 elever i Är 9, som besvarat en enkÀt, med kvalitativ inriktning, omfat-tande 16 frÄgor om lÀsvanor och lÀsstrategier vid inlÀrning och bearbetning av olika texter. ElevenkÀterna har jÀmförts med elevernas svar och resultat pÄ lÀsförstÄelseprovet, Delprov A, i svenska.ResultatElever lÀser i första hand datatexter, dÀrefter kommer tv-texter, tidningar och skönlitteratur. De flesta eleverna tycker om att lÀsa, nÀr de sjÀlva fÄr bestÀmma vad de ska lÀsa. MÄnga ut-trycker att det Àr trÄkigt att lÀsa lÀxor.

ÖKAD PRODUKTIVITET GENOM STÄLLTIDSREDUCERING : En fallstudie

Kongsberg Automotive (KA) Àr ett företag som verkar i den hÄrt konkurrensutsatta fordonsbranschen. Vid en av företagets anlÀggningar som Àr placerad i Mullsjö sker montering av vÀxelföringssystem. KA ser ett behov av att öka kapaciteten i avsnittet genom att öka produktiviteten. En stor förbÀttringspotential har identifierats vid omstÀllning mellan olika produktvarianter i monteringsavsnittet. Genom stÀlltidsreducering förvÀntas kapaciteten att öka i monteringsavsnittet, vilket Àven bidrar till ökad flexibiliteten för att pÄ ett konkurrenskraftigt sÀtt kunna möta kundernas varierade behov.

?Jalla Jalla? En undersökning av SFI-lÀrares syn pÄ social identitet, investment och sprÄkinlÀrning

Hur ska SFI-eleverna snabbast möjligast kunna lÀra sig svenska? Det ÀrmÄnga intresserade av att fÄ veta. Det debatteras frekvent i media och ett flertalforskare studerar svenska som andrasprÄk i termer av investment (uttryckerelevernas satsning i form av sprÄkinlÀrning och satsningen pÄverkas sÄvÀl avderas egen insats som av det omgivande samhÀllets), integration, segregationoch social identitet nu.Studiens syfte Àr att beskriva tre SFI-lÀrares uppfattningar om vilka faktorersom pÄverkar SFI-studerandes svenskinlÀrning. FrÄgestÀllningen Àr följande:Hur ser lÀrare pÄ sprÄkinlÀrning, social identitet, investment och integration,samt eventuella samband dÀremellan? En kvalitativ intervjustudie genomfördes.Tre SFI-lÀrare anstÀllda pÄ komvux i en medelstor svensk stad har intervjuats.Det teoretiska ramverket för tolkning av materialet Àr ett försök tillhermeneutisk ansats inspirerad av kritisk teori, som möjliggör en interaktivprocess mellan intervjumaterial och teori.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->