Hälsofrämjande arbete inom företag kan fungera på olika sätt, vilket kan ha betydelse för lärandet. För att lärandet ska ske i samband med hälsofrämjande arbete måste medarbetarna vara medvetna om att arbetet finns och hur det fungerar inom företaget. För att kunna bevara och utveckla lärandet i samband med hälsofrämjande arbete är det nödvändigt att utvärdera medarbetarnas behov. Därför var syftet med den aktuella uppsatsen att belysa några medarbetares, inom PEAB Bygg Division Västs, uppfattningar om hur ett framtida hälsofrämjande arbete ska kunna utvecklas på arbetsplatsen. För att undersöka ovanstående syfte hölls en fokusgrupp med fyra medarbetare från företaget.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Syfte och frågeställningar : TidsNätverket i Bergsjön, upprättat i augusti år 2007 i Göteborg, är en verksamhet grundad på time bank-modell. Syftet med undersökningen är ?att studera vilka positiva och negativa erfarenheter av TidsNätverket i Bergsjön som dess deltagare ger uttryck för samt vilka konsekvenser verksamheten har fått för dem med avseende på empowerment och socialt kapital?. Mina frågeställningar är: 1) Vilka positiva och negativa erfarenheter av TidsNätverket i Bergsjön ger dess deltagare uttryck för? 2) Vilka konsekvenser har TidsNätverket i Bergsjön haft för uppkomsten av empowerment och socialt kapital hos deltagarna?Metod och material : Studien använder sig av semi-strukturerade intervjuer med deltagare, ostrukturerade intervjuer med den verksamhetsansvarige, liksom studier av intern dokumentation.

Syftet med detta arbete är att få en djupare inblick i den venezolanske kompositören Antonio Lauros gitarrmusik genom att analysera och interpretera några av hans valser. De metoder jag valt innefattar litteraturstudier, interpretationsanalys, kompositionsteknisk analys och inspelning av musiken. Jag har inriktat mig på att placera musiken i en kulturell kontext och att identifiera stiltypiska drag för den venezolanska valsen och hur dessa element återspeglas på Lauros personliga sätt i hans kompositioner. Lauros valser för gitarr har en stark koppling till folkmusik men har även sin förankring inom en akademisk tradition. Med utgångspunkt från detta har jag sedan gjort en egen tolkning och inspelning av ett antal stycken.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om hur några kontaktfamiljer ser på sina uppdrag, hur de upplever relationerna till kontaktbarnet och dess familj samt om dessa kontaktfamiljer upplever att de fått stöd eller önskar få stöd från Socialtjänsten. Undersökningen har genomförts i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta kontaktfamiljer från tre kommuner i Stockholms län.Undersökningens resultat visar att det bland annat var viljan att göra en insats för ett barn och att göra något som är bra, som gjorde att dessa familjer valt att bli kontaktfamilj. Två gemensamma faktorer kan utläsas i resultatet angående vilket kontaktfamiljerna ansåg var syftet med deras uppdrag. Den ena är att kontaktfamiljerna på något sätt ville stimulera kontaktbarnet socialt och det andra är att de ville bidra till att utöka barnets nätverk. Flertalet kontaktfamiljer beskrev relationen både till kontaktbarnet och till dess familj, som god.

Artilleri används dagligen av USA i Afghanistan som en del i stöd till manöverförband genom forceprotection och show of force. Sverige har infört det nya artillerisystemet Archer som ännu inte testats internationellt vilket skapar ett behov av att samla in och analysera erfarenheter från internationella insatser med artilleriförband. Syftet med denna uppsats är att jämföra det svenska pjässystemet med system som används av andra länder i Afghanistan för att kunna dra slutsatser avgörande vårt systems funktionalitet i en internationell kontext. De huvudsakliga slutsatserna säger att Archer som system är väl lämpad för en insats i Afghanistan. Archer har möjlighet att lösa många av de uppgifter som amerikanska artilleriförband har löst i Afghanistan.

Denna studie behandlar insatsen kontaktperson då den ges enligt socialtjänstlagen. Syftet är att öka förståelsen för relationen mellan kontaktperson och klienter utifrån båda dessa parters perspektiv. De aspekter som tas upp är närhet, distans och jämbördighet. Vidare undersöks huruvida det finns kontrollinslag i denna insats genom att studera hur detta i så fall yttrar sig i relationen. En kvalitativ metod har använts, bestående av intervjuer med klienter och kontaktpersoner.

Motivation att lära tillsammans är rubrik på min magisteruppsats, där jag genomfört en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lära. Huvudfrågeställningen var om det var möjligt att stärka elevers lust att lära genom att arbeta tillsammans. Jag uppfattar lärandet som ett samspel mellan tre dimensioner; kognition, psykodynamik och samhällelighet. I aktionen har kognition representerats av Vygotskij, men även av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ?äkta gruppuppgifter? och samhälleligheten av Person och hans indelning av elever i ?kunskapsvilliga?, ?marknadsanpassade? och ?skoltvungna?. Metoden jag använde mig av var att observera elever, indelade i kunskapsheterogena grupper enligt Persson, när dessa arbetade med gruppuppgifter inom området samband.

   Under mina VFU-perioder har jag sett pedagoger genomföra högläsning i förskolan på olika sätt. Med den här studien ville jag undersöka dels hur pedagogerna planerade och genomförde en läsaktivitet och dels hur de tänkte och reflekterade om vad de gjorde i samma aktivitet. Studien genomfördes på fem olika förskolor i en medelstor stad i södra Sverige. Jag har vid besöket filmat och observerat en läsaktivitet vid var och en av förskolorna samt gjort en kvalitativ intervju med den pedagog som läste för barnen. Därefter har pedagogen reflekterat över sin egen insats och sett barnen reaktioner genom att studera filmen.Mitt resultat innehåller flera olika sätt att genomföra en läsaktivitet där pedagogerna hade varierande syften med läsningen.

Sammanfattning. Syftet med den här studien var att ta reda på vad en grupp elever i skolår 6 visste om sina resultat i ämnet svenska i skolår 5. Majoriteten av eleverna i gruppen har invandrarbakgrund. Syftet var också att försöka ta reda på om de hade någon uppfattning om orsakerna till det resultat de fick. Studien gjordes med hjälp av en enkät med både fria och fasta alternativ. Alla elever i två klasser, 31 elever, svarade på enkäten.

Kurs: A?mnesfo?rdjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Fo?rfattare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande ? Med avstamp i de gap som kan uppsta? mellan ett fo?retags uppfo?randekod och en underleveranto?rs arbetssa?ttBakgrund: I dagens samha?lle kra?vs det att fo?retag tar ett sto?rre etiskt ansvar och verkar fo?r en ha?llbar utveckling. Det ansvarsfulla fo?retaget a?r ett uttryck fo?r det fo?retag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det a?r att utveckla en uppfo?randekod, a?ven kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer fo?retagets verksamhet ska genomsyras av.

Syftet med studien är att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska överväganden. Utgångspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats är att det både finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnämnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder på att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser så som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket får som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus på att förändra individers beteende och att fokus på strukturella faktorer negligeras.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

Syftet med studien var att undersöka socialtjänstens tillvägagångssätt för att ta reda på och försäkra sig om att familjehemmen utför ett bra arbete. Metoden för undersökningen var kvalitativ och intervjuerna bestod av tre socialsekreterare och två familjehems par, i två olika kommuner. Barn placeras i familjehem dels på grund av bristande omsorg eller avvikande beteendemönster. För att uppnå god kvalité krävs goda och säkra insatser av kommunerna i form av utredningsmetoder, uppföljning samt handledning. I resultatet av denna studie framgår det att rekrytering av familjehem blir allt svårare.

Minor utgör ett hot mot civilbefolkningen men även personal i fredsfrämjande insatser riskerar att skadas av minorna under patruller i insatsområdet. Idag används minhunden i Försvarsmakten för att lokaliera minor i kombination med minpik och metalldetektor. Hunden har sina begränsningar och har under flera perioder varit på väg att fasas ut till förmån för tekniken. Minans doftbild, minhunden och den elektroniska nosen beskrivs och mynnar ut i en analys där för-/nackdelar presenteras och därefter diskuteras. Den militära nyttan i den militära kontexten, insats med undsättningsstyrka (MRT) utgör ramverk i uppsatsen.