Sökresultat:
3581 Uppsatser om Förebyggande behandling - Sida 41 av 239
Kvinnliga patienters upplevelser av att erhÄlla urinrörskateter
Al- Rudainy, F & Bernados-Kjaerran, A. Kvinnliga patienters upplevelser av att erhÄlla urinrörskateter. En empirisk studie om kvinnliga patienters upplevelser av att erhÄlla urinrörskateter. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2011.
Syftet med denna studie Àr att beskriva kvinnliga patienters upplevelse av att erhÄlla urinrörskateter (KAD).
Aortainsufficiens hos hÀst : patofysiologi och behandling
Aortic insufficiency is a very common valve problem in horses and most often affects older individuals, but nevertheless existent within younger ones. The root cause for aortic insufficiency can be varied, for example; endocarditis, ventricular septum defect or congenital valve disease but the most common are progressive valve degeneration or elite competition. Depending on the root cause, different changes can be observed on the aorta valves, but they do all have the same effect, the valves do not seal properly and blood leaks backwards.
Many horses can, even with this deficiency, perform highly without any visible impacts and there is therefore no need to treat those subjects. Most often the symptoms arise at a later stage in life and they are, more often than none, put down for other reasons. In the occurrence of the clinical symptoms showing, treatment guideline is to inhibit these symptoms since the valve degeneration is presently irreversible.
Att motverka hemlöshet
Hemlösheten i Sverige ökar och problemet Àr som störst i storstadsregionerna. I Malmö Àr den vanligaste arbetsmodellen för att motverka hemlöshet den sÄ kallade trappstegsmodellen, som syftar till att steg för steg trÀna hemlösa att klara av ett eget boende. Detta genomförs rent praktiskt genom att hemlösa placeras i och flyttas mellan olika tillfÀlliga boendelösningar som villkoras genom exempelvis krav pÄ nykterhet eller deltagande i behandling. Ett nytt initiativ i arbetet mot hemlöshet har dock införts i staden, en modell som kallas Bostad först. I denna modell erbjuds hemlösa med en psykosocial problematik en permanent boendelösning utan krav pÄ nykterhet eller behandling.
Hur anvÀnds KBT pÄ HVB-hem för unga lagövertrÀdare?
Kognitiv beteendeterapi har pÄ senare Är fÄtt allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika mÄlgrupper, och en sÄdan mÄlgrupp Àr kriminella killar i ungdomsÄren. MÄnga behandlingshem som riktar sig till denna mÄlgrupp sÀger sig anvÀnda KBT. I vÄr studie undersöker vi hur fyra olika hem för vÄrd eller boende (HVB) anvÀnder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, frÀmst metaanalyser, som med stor samstÀmmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna mÄlgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod.
Taktil massage, Behandling av oro och Ängest hos patienter med cancer
Palliativ omvÄrdnad av patienter med cancer stÀller höga krav pÄsjuksköterskan eftersom det mÄste finnas ett kÀnslomÀssigt ochpersonligt engagemang. DÀr den traditionella medicinen inte ÀrtillrÀcklig kan komplementÀr behandling som taktil massage varaytterligare ett redskap för sjuksköterskan att anvÀnda vidsymtomlindring av oro och Ängest. Ur ett fysiologiskt perspektivaktiverar massagens gynnsamma effekter kroppens antistressystem ochpsykologiskt frÀmjas den mellanmÀnskliga kontakten. Syftet medlitteraturstudien var att belysa den taktila massagens effekter förlindring av oro och Ängest samt skapa nÀrhet, som komplement försjuksköterskan i den palliativa omvÄrdnaden av patienter med cancer. Ilitteraturstudien som genomfördes anvÀndes tolv vetenskapliga artiklar.Resultatet i litteraturstudien visar att taktil massage har en gynnsameffekt pÄ symtomen oro och Ängest hos patienter med cancer i livetsslut.
Akutsjukhus, rÀtt vÄrdnivÄ? En studie av ej inlagda prio 3 patienter
Resultat frÄn olika studier av ambulanstransporterade patienter visar ett allt större behov av att kunna selektera patienter utifrÄn behov av vÄrdinsats. I nuvarande sjukvÄrdsorganisation saknas information samt verktyg för att kunna göra denna selektering ur ett patientsÀkerhetsperspektiv. Prio 3 Àr en av ambulanssjukvÄrdens larmkriterier vilket innebÀr att patienten misstÀnks vara akut sjuk men ej vara i behov av omedelbar akutsjukvÄrd. Denna studie beskriver de patienter vilka transporterades in av ambulans som prio 3 uppdrag men som bedömdes inte ha behov av att kvarstanna för vÄrd efter att ha trÀffat lÀkare eller annan sjukvÄrdspersonal pÄ akutmottagning. För att kunna selektera patienter till annan vÄrdnivÄ, skulle man hitta dessa i prioriteringsgrupp 3 vad det gÀller bedömning samt behandling pÄ akutsjukhus?Studien baseras pÄ en retrospektiv journalgranskning av ambulansjournalsystemet AmbuLink samt patientjournalsystemet MELIOR.
Att leva med obstruktivt sömnapnésyndrom
Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) innebÀr upprepade andningsuppehÄll under natten tillsammans med extrem dagen efter-trötthet. Fortfarande finns det mÄnga personer med ett odiagnostiserat OSAS. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med obstruktivt sömnapnésyndrom upplever sin livskvalitet. I metoden har 18 artiklar bearbetats. Resultatet visar pÄ en försÀmrad livskvalitet hos personer med OSAS.
COMMIT : ett internetbaserat stödsystem för KBT vid mild till mÄttlig Ängest och depression - kvantitativ och kvalitativ utvÀrdering
Syftet var att utva?rdera hur det internetbaserade sto?dsystemet COMMIT fungerade som komplement till KBT face-to-face fo?r personer med mild till ma?ttlig a?ngest och depression. Internetportalen COMMIT med funktioner anpassade fo?r att sto?dja behandling under och mellan samtal baserades pa? kunskap och teknik fra?n internetbehandlingsforskning.Totalt 15 klienter och 8 behandlare deltog i studien och behandlingarna pa?gick i a?tta till nio veckor. Under samtalen anva?ndes surfplatta (iPad 2, Apple) fo?r a?tkomst till COMMIT och mellan samtalen anva?nde klienter och behandlare dator med internetuppkoppling.
Ungdomars erfarenhet av miljöterapi : ett könsperspektiv
Syftet med studien var att utifrÄn ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling pÄ institution. Fokus lÄg pÄ ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna pÄ institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde pÄ semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som Àr eller har varit placerade pÄ institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar pÄ institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter.
En kartlÀggning av sjukgymnasters val av metod vid anterior skulderledsinstabilitet
Anterior skulderledsinstabilitet definieras utifrÄn riktning, karaktÀr, uppkomstmekanism, upplevelse och grad av instabilitet. Flertalet undersöknings- och behandlingsmetoder med varierande evidensnivÄ finns att tillgÄ. Syfte: KartlÀgga sjukgymnasters val av metoder gÀllande undersökning och behandling vid anterior skulderledsinstabilitet för patienter i Äldern 15-35 Är samt skÀl till vald behandling. Metod: En webbenkÀt skickades till 178 sjukgymnaster inom primÀrvÄrd och privat, verksamma i Norr och Söder. Resultat: De frÀmst tillÀmpade undersökningsmetoderna var apprehension test (89 %) och test av translation (87 %).
Tilltalad och tillfrÄgad : En kvalitativ studie av personalens attityder kring placerade ungdomars delaktighet och inflytande i behandling pÄ SiS ungdomshem BÀrby
Studiens syfte var att undersöka personalens attityder kring placerade ungdomars delaktighet i behandling pÄ SiS ungdomshem BÀrby. Undersökningen grundas pÄ fem intervjuer med behandlingsassistenter pÄ de tre avdelningar inom institutionen som erbjuder behandling. UtifrÄn tre frÄgestÀllningar har jag sökt att undersöka dessa attityder, eventuella förÀndringar i dessa över tid samt hur personalen uppfattar yrkesrollens dubbla funktion varpÄ resultatet analyseras utifrÄn Harts teorier kring ungas deltagande samt Goffmans beskrivningar av den totala institutionen. Resultatet visar pÄ att behandlingsassistenterna ser ungdomarnas delaktighet och inflytande under placeringen som helt avgörande faktorer för behandlingsresultatet, samtidigt som ett antal hinder för delaktighet beskrivs; frÀmst i arbetet med behandlingsplaner och i kontakten med SocialtjÀnsten. Den dubbla yrkesrollen bekrÀftas i resultatet, och informanterna beskriver bÄde vikten av att företrÀda ungdomarna och hjÀlpa dem att fÄ fram egna resurser, samtidigt som man fyller en bevakande och grÀnssÀttande funktion.
UtvÀrdering av KBT behandling vid Ängestsyndrom inom BUP utifrÄn ett patientperspektiv.
I uppsatsen undersöks vad 16 ungdomar med Ängestsyndrom upplevt varit verksamt i behandling. Ungdomarna har haft samtalsbehandling pÄ BUP-mottagningen, antingen i Kramfors eller i SollefteÄ. Syftet med uppsatsen har ocksÄ varit att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning terapeuterna pÄ dessa mottagningar har anvÀnt sig av vissa kognitiva nyckelbegrepp i samtalsbehandlingen och om ungdomarna uppfattat dessa begrepp och om de tyckt att de varit till nytta. Syftet var dessutom att se om terapeuternas olika utbildningsnivÄ i kognitiv terapi inneburit nÄgon skillnad i anvÀndandet av begreppen i samtalen.UtvÀrderingen har skett med hjÀlp av genomgÄng av journaler och telefonintervjuer med ungdomarna.Resultatet visar att ungdomarna i hög utstrÀckning fÄtt hjÀlp av samtalsbehandlingen och ungdomarna pÄvisar ocksÄ mÄnga andra hjÀlpsamma faktorer. De har ocksÄ i hög utstrÀckning uppfattat och ansett sig hjÀlpta av samtalen utifrÄn vissa kognitiva nyckelbegrepp.
Kan onkolytiskt adenovirus armerat med GM-CSF fungera som behandling mot cancer?
Cancer Àr idag en vanlig sjukdom som uppstÄr pÄ grund av okontrollerad celltillvÀxt och kan visa sig som cirka 200 olika sjukdomar beroende pÄ vilken celltyp som drabbas. Trots dagens standardterapier med kirurgi, strÄlning och kemoterapi sÄ dör Ärligen runt 23 000 mÀnniskor av cancer i Sverige. Dödsfallen beror ofta pÄ svÄrÄtkomliga metastaser som bildats frÄn ursprungstumören och sedan spridits med blod och lymfa ut i kroppen. En lÄngt gÄngen cancer kan Àven visa upp resistens mot vissa terapier, vilket försvÄrar behandling ytterligare. Det Àr dÀrför viktigt att nya effektiva lÀkemedel och behandlingsmetoder utvecklas. Ett alternativ Àr onkolytisk virusterapi.
Evidens för ridterapi inom sjukgymnastik: en litteraturstudie
Introduktion/bakgrund: Ridterapi har anvÀnts som behandlingsform sedan 1950- talet. Ridterapi Àr en medicinsk behandling med hjÀlp av hÀstar och dess rörelser som innefattar allt frÄn att rida och umgÄs med hÀsten till att utföra stallsysslor. Det Àr Àven en trÀningsform som trÀnar patientens motoriska kontroll och balans. Förutom att vara en medicinsk behandling har ridterapi visat sig kunna vara effektivt för att öka patienters sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende och self- efficacy. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka diagnoser som skulle kunna ha effekt av ridterapi samt att undersöka vilken evidens som finns för anvÀndandet av ridterapi inom det sjukgymnastiska verksamhetsomrÄdet.
MUSIK: ETT HJĂLPMEDEL I VĂ RDEN AV PERSONER MED DEMENSSJUKDOM - EN LITTERATURSTUDIE
Bakgrund: Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar nÄgon gÄng beteendemÀssiga eller psykiatriska symtom. Medicinsk behandling av symtomen kan ge allvarliga biverkningar varvid icke farmakologisk behandling bör anvÀndas som första alternativ.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur personer med demenssjukdom pÄverkas av musik under omvÄrdnadsarbetet.
Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta studier av vetenskaplig karaktÀr.
Resultat: Musik under omvÄrdnadsarbetet pÄverkade de demenssjuka genom att deras förmÄga till förstÄelse ökade, vilket förbÀttrade kommunikationen mellan vÄrdare och demenssjuka. Deras uppmÀrksamhet och fysiska kapacitet förbÀttrades, vilket bidrog till att de klarade av att utföra fler aktiviteter sjÀlva. Agiterade beteenden reducerades och fler positiva beteenden kunde ses.