Sökresultat:
3581 Uppsatser om Förebyggande behandling - Sida 33 av 239
Val av behandlingsmetod för heroinmissbrukare : en kvalitativ intervjuundersökning
Studiens syfte var att beskriva hur socialsekreterare resonerar i valet av behandlingsmetod för heroinmissbrukare. För att skapa förstÄelse för detta belystes socialsekreterarnas antaganden om heroinmissbrukaren, socialsekreterarnas förestÀllningar om den vÄrd de erbjuder samt vad de anser om substitutionsbehandling respektive drogfri behandling. Undersökningen utfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med sex socialsekreterare i en av Stockholms Stads stadsdelar. Följande teman identifierades och analyserades nÀrmare (1) Vem Àr heroinmissbrukaren? (2) Hur resonerar socialsekreterarna kring olika behandlingsformer för heroinmissbrukare? (3) Hur resonerar socialsekreterarna kring valet av behandlingsform för heroinmissbrukare? Vetenskapsfilosofiskt positionerar sig uppsatsen inom hermeneutiken samt postmodernismen och resultatet har analyserats ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.
Arbetsterapeuters resonemang kring rehabiliteringsinsatser vid stressrelaterad psykisk oh?lsa
Bakgrund
Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom
?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete,
fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra.
Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med
person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det
av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i
rehabiliteringsprocessen.
Vad vill patienten veta? En litteraturstudie om patienters informationsbehov vid cytostatikabehandling
Bakgrund: Cancer Àr en av de vanligaste dödsorsakerna i vÀstvÀrlden och insjuknandet ökar i Sverige. Detta medför att mÄnga kommer att behöva genomgÄ behandling, exempelvis med cytostatika. Detta Àr en behandling som utvecklats enormt de senaste trettio Ären och som stÀller höga krav pÄ personalens kunskap om och förstÄelse för behandlingen och dess pÄvekan pÄ patientens liv.
Syfte: Att undersöka cancerpatienters behov och upplevelse av information under sin cytostatikabehandling. Med frÄgestÀllningarna; Vilken information upplever patienterna att de har behov av? Upplever patienterna att de fÄr tillrÀckligt med information? Hur föredrar patienterna att fÄ information?
Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Goodmans sju steg.
OmvÄrdnadsÄtgÀrder vid illamÄende orsakat av cytostatikabehanding : En litteraturstudie
Bakgrund: IllamÄende kan uppkomma av mÄnga olika orsaker. En av dessa Àr illamÄende som uppkommer som en biverkning till cytostatikabehandling. IllamÄende Àr en kÀnd biverkning av cytostatikabehandling, varför patienter som ska pÄbörja och genomgÄr behandling mot cancer erhÄller profylaktisk antiemetikabehandling. IllamÄende kan fÄ konsekvenser som försÀmrad nutritionsstatus, elektrolytrubbningar och i vissa fall kan patienten vilja avbryta sin behandling pÄ grund av att illamÄendet blir för jobbigt. Trots antiemetika fortsÀtter illamÄende att vara ett stort problem vid cytostatikabehandling.Syfte: Att beskriva olika omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan anvÀndas som ett komplement till antiemetika vid behandling av illamÄende orsakat av cytostatika.Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvantitativ forskning genomfördes.Resultat: Sökningar resulterade i fem omvÄrdnadsÄtgÀrder: progressiv muskelavslappning, tillskott av ingefÀra, proteintillskott och ingefÀrskapslar, intag av druvjuice och musikterapi och bildsprÄk.
Inverkan av röjning och gödsling pÄ mikrofibrillvinkeln i tallens (Pinus sylvestris L.) ungdomsved
Tall (Pinus sylvestris L.) Àr ett av Sveriges viktigaste trÀdslag. Med ökad efterfrÄgan pÄ vedrÄvara samt ökade krav pÄ naturavsÀttningar Àr det viktigt att öka produktionen i skogen. Röjning och tidig gödsling ger ökad volymproduktion men kan ge icke önskvÀrd pÄverkan pÄ vedegenskaper som ökad mikrofibrillvinkel (MFV). MFV Àr vinkeln mellan mikrofibrillerna i cellvÀggens S2-lager och cellens lÀngdaxel och pÄverkas av stÄndort samt konkurrensen om ljus och nÀringsÀmnen. Höga MFV resulterar i sÀmre kvalitet pÄ papper och sÄgade trÀvaror.
Aktuell behandling vid Multipel skleros
Multipel skleros Àr en autoimmun neurologisk sjukdom som drabbar nerver i det centrala nervsystemet. Den drabbades sjukdomsförlopp Àr individuellt och kan leda till stora konsekvenser. Flera följd symptom pÄ grund av sjukdomen kan uppstÄ och vissa kan behandlas farmakologiskt. I dag ser prognosen ljus ut för de som insjuknar eftersom medicinering, behandling, omvÄrdnad och rehabilitering utvecklats till det bÀttre. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur olika följdbesvÀr vid MS behandlas bÄde farmakologiskt och icke farmakologiskt.
RÀtt eller fel? FörÀldrars val kring medicinering av barn med ADHD
Diagnosen ADHD har varit mycket omdiskuterad, dels för att lÀkare och forskare intehar varit överens om dess patologiska förklaring, behandling eller ens om dess existensoch detta har fÄngat författarnas intresse. Syftet Àr att belysa förÀldrars upplevelse ochinstÀllning till medicinering av sina barn med ADHD. Studien Àr en litteraturöversiktenligt Friberg med analys av sju kvalitativa artiklar. Resultatet presenteras i trehuvudkategorier: Familjen kring det diagnostiserade barnet, Barnet med ADHD ochAndras Äsikter om diagnos/behandling av barnet med ADHD med tillhörande niosubkategorier. I diskussionen tas upp bland annat skillnaden mellan mödrar och fÀdersinstÀllning till ADHD och medicinering och tankar kring anledningar till detta.
Vuxna ADHD patienters upplevelser av hur det vardagliga livet förÀndras av behandling med centralstimulantia : En intervjustudie
Ă
r 2011 utlÀmnades recept pÄ PPI-preparat (protonpumpshÀmmare) till 790 000 personer i Sverige, varav 59 % var kvinnor. Omeprazol (LosecŸ) Àr det preparat som helt dominerar förskrivningen. Den förskrivna volymen motsvarar 174 miljoner DDD (Definierade Dygns Doser), vilket Àr en mÀngd som rÀcker till att behandla ovannÀmnda personer i genomsnitt 220 dagar med en dos pÄ 20 mg/dag. Behandling med PPI-preparat kan vara svÄrt att sÀtta ut pÄ grund av att utsÀttning leder till Äterkomst av syrahypersekretion.Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram den problematik som finns vid utsÀttning av PPI. Som metod har litteraturstudie valts för att besvara frÄgestÀllningen.Resultatet i studierna har visat pÄ ökade chromogranin A-(CgA-) och gastrinvÀrden i plasma under en PPI-behandling.
Faktorer som pÄverkar följsamheten till behandling hos personer med diabetes mellitus typ 2
Bakgrund: Diabetes Àr sjukdom som kan leda till sÀnkt livskvalitet och lidande för personen som drabbats men Àven till höga kostnader för samhÀllet. Behandlingen kan bestÄ av en kombination av lÀkemedel och livsstilsförÀndringar, dÀr sjuksköterskan stödjer vÄrdtagarna genom att undervisa och frÀmja deras empowerment. Forskning visar att det Àr vanligt förekommande att personer med diabetes har lÄg följsamhet till sin behandling vilket kan leda till sÀmre blodsockerkontroll samt ökad risk för diabetesrelaterade komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som pÄverkar följsamheten till behandling vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt dÀr tolv kvantitativa artiklar sammanstÀlldes.
EfterfrÄgan pÄ sjukgymnastisk behandling vid graviditetsrelaterad bÀckensmÀrta: En enkÀtstudie
Graviditetsrelaterad bÀckensmÀrta (PPGP) drabbar cirka 20 % av alla gravida kvinnor. Sjukgymnaster anses ha kompetens att undersöka och behandla patienter med PPGP men det Àr oklart om patienterna önskar trÀffa sjukgymnast och vad de vill ha ut av besöket. Syftet med studien var att undersöka hur efterfrÄgan pÄ sjukgymnastisk behandling ser ut nÀr det gÀller patienter med graviditetsrelaterad bÀckensmÀrta. En egenkonstruerad enkÀt delades ut till gravida kvinnor med bÀckensmÀrta inskrivna vid mödravÄrdscentraler i en stad i norra Sverige. EnkÀten bestod av 13 slutna och en öppen frÄga och undersökte bland annat respondenternas besvÀr pÄ funktions- och aktivitetsnivÄ samt deras behandlingsönskemÄl.
Förmaksflimmer hos hÀst
Förmaksflimmer Àr en vanlig arytmi hos hÀst vars frÀmsta symtom Àr nedsatt prestation. MÄnga hÀstar kan emellertid leva asymtomatiskt och flimret upptÀcks som ett bifynd. Denna litteraturstudie syftar till att redogöra för fysiologi, patofysiologi, uppkomst och behandling av förmaksflimmer hos hÀst.
Det finns tvÄ typer av förmaksflimmer; primÀr samt sekundÀrt till andra hjÀrtÄkommor. Den primÀra formen Àr vanligast hos hÀst. Flimret kan antingen vara paroxysmalt vilket innebÀr att det spontant konverterar till sinusrytm, persisterande vilket innebÀr att konvertering sker efter behandling, eller permanent nÀr flimret kvarstÄr trots behandling.
TillÀmpad Avslappning och Medveten NÀrvaro: KBT i grupp för barn i grundskolan
Undersökningar visar att barn i grundskolan mÄr allt sÀmre. MÄnga svenska skolbarn lider av oro, Ängest och nedstÀmdhet. Denna studies syfte var att undersöka om gruppbehandling i skolmiljön kan ge resultat i form av minskad förekomst av oro, Ängest och nedstÀmdhet hos barn. För behandlingen valdes TillÀmpad Avslappning och Medveten NÀrvaro som bÄda har anvÀnts i gruppbehandling för olika svÄrigheter. Manualer för barnbehandling skapades för de bÄda metoderna.
Distriktssköterskans erfarenheter av att möta personer med smÀrtproblem inom primÀrvÄrden
Distriktssköterskor möter mÀnniskor med mÄnga olika smÀrtproblem i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med smÀrtproblem inom primÀrvÄrden. Data samlades in genom intervjuer med Ätta distriktssköterskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier.
Ambulanssjuksköterskans bedömning av strokepatient : en forskningsöversikt
Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 30 000 personer av stroke varje Är. Stroke Àr ett samlingsnamn för hjÀrnskador orsakade av blödning eller infarkt i hjÀrnan. Stroke uppenbarar sig som en plötslig förlust av kroppsfunktion som styrs av hjÀrnan. En genomsnittlig strokepatient förlorar nÀstan tvÄ miljoner neuroner, 14 miljarder synapser och 12 km myeliniserade nervfibrer varje minut som stroken Àr obehandlad. För dessa patienter krÀvs det en snabb handlÀggning och snabba insatser för att minimera de hjÀrnskador som uppstÄr.
Varför upphör inte krÀnkningarna pÄ vÄra skolor?
Syftet med skollagstiftningens regler om krÀnkande behandling Àr att alla som arbetar inom skolverksamheten ska motverka sÄdana upptrÀdanden sÄ att de upphör pÄ vÄra skolor. Ingen ska bli utsatt för nÄgon form av krÀnkande behandling i skolan och dÀrför ska en nolltolerans rÄda. Detta syfte har dock inte fÄtt genomslag i praktiken, dÄ krÀnkningar fortfarande utgör ett stort problem pÄ vÄra skolor. FrÄgan Àr vad detta beror pÄ och vilken möjlighet som finns till genomslag för det i lagstiftningen uppstÀllda syftet/ÀndamÄlet, vilket Àr vad denna uppsats bland annat syftar till att klargöra. Genom en bred syn pÄ rÀttskÀllorna undersöks den nÀrmare innebörden av skollagens krav för det förebyggande och ÄtgÀrdande arbetet mot krÀnkande behandling, elever emellan.