I Lpo 94 står det klart och tydligt att ingen elev får utsättas för mobbning, men trots det drabbas cirka 100 000 elever varje år i skolan för mobbning. Vi har valt att skriva om förebyggandet av mobbning för att vi vill öka vår förståelse, kunskaper och medvetenhet om problematiken kring mobbning. Syftet med vårt examensarbete är att studera lärares syn på skolans och lärares förhållningssätt till ämnet mobbning. För att få svar på vår problemprecisering samt vårt syfte har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort intervjuer med högstadielärare i en medelstor kommun i södra Sverige.

Kort sammanfattningDetta arbete av kvalitativ ansats hade som syfte att undersöka hur det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning kan se ut i grundskolan. Syftet var dessutom att ge läsaren en djupare inblick i hur detta arbete kan genomföras utifrån tidigare forskning och de intervjuades tankar och erfarenheter. I arbetets undersökning deltog sju informanter som alla arbetar inom skolan. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att samtal är betydelsefullt för både det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning. Det visade sig att dessa samtal genomfördes på olika sätt.

Syftet med denna c-uppsats var att belysa skolpersonalens uppfattning av mobbning och skolans förebyggande arbete mot mobbning. Definitionen på mobbning som hela arbetet grundar sig på är att mobbning existerar när en eller flera elever under skolpliktig tid utsätter någon för systematiskt fysiska, psykiska och socialt kränkande särbehandlingar. Olika teoretiska perspektiv förklaras för att förstå uppkomsten av mobbning. Dessa är utvecklingsteorin, individuella olikheter, sociokulturellt perspektiv, perspektiv om grupp och grupprocesser inom skolan och perspektivet om återupprättande rättvisa. Undersökningen är utförd på en livsvärldsfenomenologisk grund och resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer.

AbstractTitel: Tre grundskollärares erfarenheter kring mobbning.Författare: Linda Nygren.Typ av arbete: Examensarbete, 10 poäng, B-nivå, pedagogik.Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund.Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle.Datum: december 2007.SyfteTidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhällsproblem och att lärare bör ta tag i ett mobbningsärende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lärare i åk 7-9, på två olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar på grundskollärares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i akuta mobbningsfall.MetodDen metoden som valdes att användas var intervjuer med tre grundskolelärare på två olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frågorna ställdes i den ordning situationen tillät.

Detta examensarbete belyser hur svenska skolor arbetar mot mobbning. Mobbning är ett stort problem som orsakar stor oro bland skolbarn. 1969 ville läkaren Peter-Paul Heinemann uppmärksamma mobbning då han upptäckte att många barn blev mobbade och att vuxna inte brydde sig. 1973 forskade psykologen Dan Olweus kring pojkars beteende kring mobbning. Detta var början till antimobbningsarbetet.Det finns ett flertal antimobbningsprogram och jag har valt att undersöka Friendsprogrammet och Olweusprogrammet.

Denna studie är en kvalitativ studie vars syfte är att synliggöra mobbningssignalerna för skolan, för att på så sätt kunna åtgärda mobbning i ett tidigare skede. Genom denna studie ska de som går på skolan få en djupare kunskap om mobbning. Frågeställningarna har varit kring hur mobbning tar sig i uttryck, vad elever och lärare anser om mobbning, var mobbning sker, vad en mobbare respektive mobboffer är. Till intervjuerna användes en halstrukturerad intervjuguide med öppenhet för följdfrågor. Det skedde två fokusgruppsintervjuer med elever på gymnasiet i Luleå kommun på yrkesprogrammet, årskurs 2 och 3.

Svensk skola har som uppdrag att stimulera elever att dela samhällets gemensamma värderingar och använda sig av dessa, bl.a. genom att respektera andra människors egenvärde. Mobbning och kränkningar är dock vanligt förekommande i skolor. Begreppet mobbning används inte längre i juridisk mening utan har ersatts av kränkande behandling, vardagligt används dock ofta begreppen som två från varandra skilda företeelser. Vid mobbningssituationer i elevgrupper finns flera parter representerade; aktiva (mobbare), passiva (medlöpare) samt försvarare.

Atelektaser uppsta?r inom tio minuter hos 90 % av alla patienter som so?vs och leder till fo?rsa?mrad syresa?ttning men kan a?ven leda till postoperativa lungkomplikationer. Syftet med studien var att beskriva hur anestesisjuksko?terskan med olika ventilationsstrategier kan fo?rebygga atelektasbildning under generell anestesi. Studien genomfo?rdes som en litteraturstudie da?r 19 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

Syftet med min studie var att se mobbning ur lärarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som ställs på lärare/skolpersonal att hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Jag har också undersökt vilken utbildning som studenterna på lärarprogrammet får i ämnet mobbning och om de anser att den är tillräcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att få insyn i lärarutbildningen har jag också genomfört intervjuer med läraren som ansvarar för mobbningskursen i lärarprogrammet, samt med studenter som studerar till lärare.

Syftet med studien är att synliggöra några föräldrars förväntningar på skolans ansvarstagande när deras barn hamnar i en situation som resulterar i mobbning. Studien syftar också till att lyfta fram föräldrarnas tankar och förväntningar kring samarbetet mellan hem och skola i detta avseende. Definitionen av mobbning som ligger till grund för denna studie är: när någon eller några vid upprepande tillfällen blir utsatta för någon form av kränkande behandling. Olika variationer av mobbning tas upp för att ge en bakgrund till vad mobbning kan innebära. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning med sju intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 6-12 år.

Uppsatsens syfte är att diskutera vad lärare anser att de kan göra för att motverka mobbning i skolan. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med hjälp av en hermeneutisk tolkningsmetod. Studien är baserad på åtta stycken lärarintervjuer. Undersökningen visar att lärarna anser att samtal och diskussioner med eleverna har stor betydelse när det gäller att motverka mobbning. Likaså framhålls vikten av att upprätta gemensamma regler och att vara tydlig som lärare genom att sätta gränser och markera när ett beteende inte accepteras.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggår mobbning mellan flickor och om de har några erfarenheter kring ämnet. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område. För att inhämta vår information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger på två olika förskolor i Norrland.Informationen från våra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna påvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svårare att upptäcka än mellan pojkar, detta menar de beror på att flickors mobbning är mer subtil.

Det övergripande syftet med mitt examensarbete är att få insikt i vad skolpersonalen anser ligga till orsak för mobbning, vad skolpersonalen tror att konsekvenserna kan bli samt hur skolpersonalen kan förebygga den. Utifrån syftet har jag formulerat tre frågeställningar: Vad är orsaken/orsakerna till mobbning enligt skolpersonal? Vilka konsekvenser tror skolpersonal att mobbning kan få? Vad anser skolpersonal att de kan göra för att förebygga mobbning? Jag har valt att använda en kvalitativ metod bestående av intervjuer. I min undersökning har jag valt att göra intervjuer med skolpersonal på en mångkulturell grundskola i en större svensk kommun. Jag har intervjuat sammanlagt fyra personer som har olika uppgifter på skolan.

Bakgrund: Mobbning utgör ett allvarligt problem i svenska skolor. Huvudvärk, magont, ryggont, nacksmärtor och trötthet är frekventa psykosomatiska symtom hos elever utsatta för mobbning. En viktig uppgift för skolsköterskan kan vara förebyggandet av mobbning. Syfte: var att studera om det finns samband mellan upplevelsen av att vara utsatt för mobbning och förekomst av psykosomatiska symtom hos skolbarn i årskurs 5 och 7.Metod: Studien var en tvärsnittsstudie utifrån registerdata inhämtad från Folkhälsoinstitutet. I studien ingick totalt 7596 svenska skolbarn i åldern 11 och 13 år.

Syftet med denna studie är att granska hur lärarna för åk 1-7 i en skola utanför Sverige arbetar förebyggande och åtgärdande mot mobbning inom ramen för Zero-programmet. Genom att ta reda på hur lärarna uppfattar mobbning och Zero-programmet vill jag bidra till forskningen som rör skolors aktiva insatser mot mobbning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där informanterna fick beskriva sitt aktiva förebyggande och åtgärdande arbete mot mobbning samt beskriva sin uppfattning om mobbning och Zero-programmet. Ur mitt material kom jag att utläsa tre olika diskurser vad gäller synen på mobbning. Vad gäller utsagorna om det förebyggande och åtgärdande arbetet utkristalliserades diskurserna: noll-tolerans och återkoppling, uttalade förväntningar, omvårdnad och delaktighet.