Sök:

Sökresultat:

1535 Uppsatser om Förebygga konflikter - Sida 57 av 103

Coaching pÄ distans ? En studie om hur coaching kan genomföras mot SPA-Managers som arbetar i olika delar av vÀrlden

Syftet med studien var att visa hur SPA-managers upplever coaching pÄ distans. Fokus ligger pÄ att se hur bra coaching kan leda till en bÀttre fungerande organisation. Studiens informanter bestod av fem personer, fyra SPA-managers som befinner sig i olika delar av vÀrlden och en coachande konsult som befinner sig i Sverige. Resultatet visar att distanscoaching fungerar bra och upplevs som mycket positivt. Det största problemet med distanscoaching Àr dock just distansen, dÄ konsult och klient tillsammans skapat en bra och ömsesidig relation, som bidrar till att de vill kunna trÀffas oftare.

Behövs personlighetstester för att kunna skapa en bra projektgrupp?

För att man ska lyckas med ett projekt sÄ Àr det ytterst viktigt att man har en projektgrupp som Àr kompetent och som arbetar bra. Gruppen ska helst vara anpassad till projektet och det ska finnas en variation av personligheter. Hur skapar man dÄ sitt dream team?Det finns en hel del olika tillvÀgagÄngssÀtt och olika syn pÄ en lyckad/bra projektgrupp. I detta arbete definieras en bra grupp som en grupp som arbetar effektivt för att uppnÄ dem uppsatta mÄlen utan att man stöter pÄ enkla problem lÀngst vÀgen. Detta görs genom att man kompletterar varandra. För att man ska fÄ en bra projektgrupp sÄ finns det en del faktorer som man bör tÀnka pÄ.

Kvinnor i internationella insatser? : En undersökning om hur kvinnligt deltagande kan pÄverka internationella insatser.

Kvinnor har sedan 1980 fÄtt tjÀnstgöra som officer i Sveriges försvarsmakt. Trots detta Àr fortfarande de kvinnliga officerarna och soldaterna i klar minoritet i organisationen. FN:s sÀkerhetsrÄd har arbetat fram tvÄ resolutioner som bÄda strÀvar efter att involvera kvinnor i större omfattning nÀr det gÀller arbeten vid kris, krig och konflikter. Inte enbart att öka andelen kvinnor i hjÀlpande trupper, utan Àven involvera lokalbefolkningen. Hur ser dÄ verkligheten ut vid de internationella insatserna? I detta arbete presenteras en fallstudie om MOT Juliette, ett kvinnligt observationsteam som under sju mÄnader tjÀnstgjorde i Afghanistan.

Ut i naturen! : behovet av anlagda ridleder med exempel frÄn sydöstra SkÄne

Ridning Àr för mÄnga en hobby, en verksamhet eller en livsstil. HÀstar Àr nÄgot som binder samman landsbygd och stad. De berör olika delar av samhÀllet med sin existens. De pÄverkar jordbrukets produktion, samhÀllsekonomin, den privata ekonomin och folkhÀlsan, för att nÀmna nÄgra saker. TillgÄng till naturen Àr en av huvudanledningarna till att mÀnniskor börjar rida och umgÄs med hÀstar. I mÄnga delar av Sverige möjliggörs detta av allemansrÀtten, men i omrÄden, likt SkÄne, dÀr Äkerlandskapet Àr dominerande rÄder Àven andra förhÄllanden. I allt mer tÀtbefolkade omrÄden och dÀr kraven pÄ produktion höjs pÄ jordbruket möts det urbana och rurala pÄ ett sÀtt som inte kan tillfredsstÀllas av dagens planering. Kravet pÄ multifunktionella anvÀndningsomrÄden och ytor ökar.

Kinas förÀndring: reformer som har förÀndrat folkets levnadsförhÄllanden i Kina under perioden 1949-1976

Syftet med uppsatsen Àr att se om den kommunistiska regimen i Kina satsade pÄ att försöka förÀndra landet och förbÀttra folkets livssituation genom investeringar i teknik för att dÀrigenom uppnÄ en ekonomisk utveckling. För att fÄ reda pÄ detta har vi genomfört en litteraturstudie. NÀr det kommunistiska partiet kom till makten i Kina Är 1949 började det genomföra ett antal reformer i syfte att fÄ nÀringslivet pÄ fötter igen. Med Sovjet som förebild kom kommunisterna att satsa hÄrt pÄ industri och jordbruk. Kollektivisering av jordbruket och stora satsningar inom industrin resulterade i att landets produktion ökade.

Kan bedömningsinstrumentet AHA anvÀndas för att göra tillförlitliga bedömningar pÄ barn med handdysmeli?

MÄnga hÀlsoproblem har samband med livsstil. KÀnslor, problem och konflikter aktualiseras under en sjukdomskris. Patientundervisning Àr en viktig uppgift som sjuksköterskan har ansvar för. Undervisning gÄr ut pÄ att lÀra mÀnniskor om sjukdomens diagnos, behandling och konsekvenser för livet. Patienterna informeras om hur sjukdomen kan tÀnkas progrediera, vad de sjÀlva kan göra för att lindra sitt lidande och varifrÄn de kan fÄ hjÀlp.

Hur kan inköp av indirekta varor effektiviseras och organiseras? : En fallstudie av MIAB-koncernen

Denna uppsats har till syfte att beskriva MIAB-koncernens hantering av inköp av indirekta varor och utveckla idéer kring hur inköpen kan effektiviseras och organiseras.Aktuella litteraturstudier för inköp av indirekta varor har gjorts av modern inköpsteori och kompletterats av teorier kring kommunikation. Data har samlats in frÄn fallföretagens huvudböcker och genom individuella intervjuer. En analys har sedan gjorts utifrÄn den genomgÄngna teorin och insamlad data.Företagen inom koncernen har vuxit mycket vilket medfört nya möjligheter till kostnadsreduceringar för inköpen av indirekta varor. Kan kostnader för inköp av indirekta varor minskas pÄ grund av organisering och rationalisering förbÀttras företagens resultat oavkortat. En mer strukturerad inköpsfunktion skulle kunna sÀtta fokus pÄ inköpen och rationalisera kostnader och bidra till en ökad lönsamhet.

LO och kampen om den svenska modellen : En diskursanalys av Vaxholmskonflikten

Denna uppsats avhandlar hur LO ser pÄ sig sjÀlva i en tid dÄ globaliseringen av arbetsmarknaden innebÀr nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utlÀndska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framstÀllning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt dÄ LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte Àr att med en diskursanalytisk ansats studera framstÀllningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att dÀrigenom undersöka hur LO ser pÄ sig sjÀlva och sin omvÀrld. Med andra ord Àr frÄgan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vÄr analys.Vi har i vÄr analys kunnat se hur LO artikulerar tvÄ motstridiga sÀtt att se pÄ sÄvÀl konflikten i Vaxholm som pÄ övriga politiska frÄgor, tvÄ sÀtt som vi valt att kalla vÀlfÀrdsdiskursen och konkurrensdiskursen. BÄda diskurserna Àr sÄvÀl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen Àr LO:s konstruktion av dom andra stÄr den för allt det som LO inte Àr och som de inte identifierar sig med. De andra bestÄr enligt LO av en mÀngd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s Äsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frÄgor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen..

Organisationsklimatet pÄ avdelning Teknik och gator i PiteÄ kommun

Tidigare forskning har visat att en god organisationskultur bland annat ger arbetstillfredsstÀllelse, rollklarhet och effektivitet. Organisationsklimat Àr medarbetarnas sammantagna perceptioner av organisationen och kan ses som en ytlig, mer tillfÀllig och lÀttare mÀtbar aspekt av kulturen. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och mÀta organisationsklimatet vid PiteÄ kommuns avdelning Teknik och gator (TG). UtifrÄn tio klimatdimensioner mÀttes organisationsklimatet i en enkÀtundersökning i vilken 88 procent av avdelningens medarbetare deltog. Resultatet visar en hög nivÄ pÄ samtliga dimensioner, vilket indikerar ett kreativt och innovativt klimat.

Döden Àr varken röd eller vit : En studie av det finska inbördeskrigets döda kvinnor 1918

I denna uppsats undersöker och identifierar jag sprÄkliga strategier i kampanjtexter frÄn Försvarsmakten. Undersökningen syftar till att med hjÀlp av en sociosemiotisk analys kartlÀgga de modellÀsare som konstrueras i Försvarsmaktens rekryteringskampanjer för grundlÀggande militÀr utbildning. Undersökningsmaterialet bestÄr av printannonser frÄn tre kampanjer genomförda mellan Är 2012 och 2013. Metoden för undersökningen Àr lÄnad frÄn Anders Björkvalls avhandling svensk reklam och dess modellÀsare och bestÄr av en analysmodell baseras pÄ Hallidays systemisk-funktionella grammatik. Modellen tar fasta pÄ textens textuella, ideationella och interpersonella betydelser sÄvÀl som textens rekontextualisering.

Handel och protektionism : En spelteoretisk analys av stÄltvisten mellan EU och USA 2001-2003

Uppsatsen syfte Àr att med hjÀlp av spelteori strukturera och analysera det strategiska spelet bakom USA och EU:s protektionistiska agerade i den handelstvist rörande stÄl som Àgde rum 2001-2003. Med det som bakgrund vill uppsatsen visa pÄ vilka alternativa val aktörerna kunde ha gjort och slutligen föreslÄ förÀndringar för att öka incitamenten för aktörerna att bevara ett handelssamarbete. Uppsatsen fann med stöd av spelteori och grundlÀggande handelsteori att aktörerna agerade rationellt i spelets alla sekvenser och att avvikelsen frÄn samarbetsstrategin i huvudsak berodde pÄ det politiska spelet som Àgde rum i USA och de preferenser det republikanska partiet och Bush-administrationen hade. EU spelade under konfliktens gÄng en strategi som tillÀt en ÄtergÄng till samarbetet snart efter det att USA tog bort sina tullar. För att öka aktörers incitament att bevara handelssamarbeten bör WTO:s roll stÀrkas, lobbying regleras och konsumenternas inflytande stÀrkas.

Kvinnomisshandlare : en diskursanalys av den offentliga bilden

Uppsatsens syfte har varit att med hjÀlp av diskursanalys beskriva och i viss mÄn analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. FrÄgestÀllningarna har varit: vilka begrepp Àr centrala i beskrivningarna av mÀnnen? Vad innebÀr det för bilden av mÀnnen att just dessa begrepp Àr de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp Àr de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfrÄga Àr obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhÀllsproblem och kunskapsfÀlt har visat att en könsmaktsförstÄelse av mÀns vÄld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap.Urvalet har bestÄtt av tvÄ av Statens Offentliga Utredningar (SOU).

"Som feminist mÄste man vara pedagogisk" : en diskursanalys av samtal om jÀmstÀlldhetsarbete

Uppsatsens syfte Àr att undersöka jÀmstÀlldhet som en samtida svensk diskursordning, med fokus pÄ konflikter mellan olika diskurser inom den. Metoden bestÄr av diskursanalys av material frÄn tre fokusgrupper med kvinnor som har erfarenhet av jÀmstÀlldhetsarbete inom partipolitiken, högskolan och nÀringslivet. UtgÄngspunkten Àr att diskurser Àr betydelsebÀrande system som Àr relativt stabila över tid, som skapas genom kampen mellan olika aktörer med intressen i diskursernas utformning. UtifrÄn tidigare forskning framstÄr tvÄ aktörer vara sÀrskilt relevanta: vÀlfÀrdsstaten och kvinnorörelsen. Analysen av materialet visar att tvÄ diskurser kan urskiljas, som delvis kan relateras till dessa aktörer.

Feedback i musik och engelska ? Hur gör man?

Studiens syfte var att undersöka förskollÀrares och lÀrare i fritidshems syn pÄ utomhuspedagogik. De frÄgestÀllningar vi ville ha svar pÄ var: Vad innebÀr utomhuspedagogik för lÀrare? PÄ vilket sÀtt uppfattar lÀrare att de arbetar med utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lÀrare att det finns med utomhuspedagogik? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod dÀr Ätta lÀrare frÄn tre olika skolor deltog. Resultatet visade att utomhuspedagogik för lÀrarna innebÀr att undervisningen flyttades ut frÄn klassrummet och anpassas efter den plats och miljö dÀr lÀrandet sker. LÀrarna uppfattade att alla ÀmnesomrÄden gÄr att bedriva utomhus samt att lÀrandet som sker Àr mer praktiskt och sinnligt jÀmfört med lÀrandet som sker i klassrummet.

Arbetslaget och fotbollslaget : en fallstudie om social identifikation med multipla grupper

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer pÄverkas i sin yrkesidentitet och i sitt yrkesutövande av att vara medlem i ett amatörfotbollslag tillsammans med sina kollegor. Haslam et al talar om social identifikation och hur individen pÄverkas av att identifiera sig med grupper. VÄr tes var att flera av de positiva effekter som forskningen har sett mellan fysisk aktivitet och idrott gÄr att förklara med en starkare sammanhÄllning och en positiv sjÀlvbild. Vi ville Àven undersöka om den starkare sammanhÄllningen med laget kunde pÄverka relationen med den övriga organisationen negativt. För att svara pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört en fallstudie pÄ ett fotbollslag i en företagsförening ansluten till Korpen.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->